2 MILJONER STEG - 2 MILLION STEPS

Berättar gärna!

2009-03-10T22:09:00.003+01:00

Nu har jag varit i både Allhelgonakyrkan och på Konsthögskolan och berättat om vandringen. Fantastiskt roligt!
Där intresse finnes kommer jag gärna och föreläser om vandrandets konst, hör av er till mig på sixstring97@yahoo.com
Eller besök min hemsida www.lolitaray.com
Välkommen dit!/Loll

Allhelgonakyrkan den 24 februari

2009-02-11T08:57:00.002+01:00

Hej vänner och läsare!
Den 24 februari kl 18.30 bjuder jag och Irma Schultz Keller på sånger och samtal om vandringen i Allhelgonakyrkan (T-Skanstull) uppgång Allhelgonagatan. Det är en mycket vacker kyrka som ligger uppe på höjden ovanför Götgatan för den som inte vet det.
Fri entré - varmt välkomna.
PS Irma som är min kusin, vandrade ju med mig från Malmö till Trelleborg dag 42. Och hon har skrivit en artikel om det i tidningen Trots allt.
/loll

Ändrade tider för visning av UR-programmet

2009-01-21T22:48:00.004+01:00

foto: UR – Mia Iwermo
fick nya tider från SVT
här är dom

Alla kan göra något (Grethe&Lolita)SVT1 22 jan 09:45
Alla kan göra något (Grethe&Lolita)SVTB 29 jan 19:30

Alla kan göra något (Grethe&Lolita)SVT1 5 feb 11:00

Klimatmonstret

2009-01-14T14:31:00.004+01:00

Under vandringen träffade jag Grethe 12, resultatet kan man se på TV i programmet Klimatmonstret. Det går också att se på URs hemsida efter att det sänts.

Alla kan göra något (Grethe&Lolita)	SVT1	2009-01-29	09:45
Alla kan göra något (Grethe&Lolita)	SVTB	2009-01-29	19:30
Alla kan göra något (Grethe&Lolita)	SVT1	2009-02-12	11:00

/Loll

Nu finns jag igen på min gamla blog MMMM

2008-12-21T16:03:00.003+01:00

Bloggslut...tsv...

2008-12-08T12:14:00.005+01:00

Hemma igen!

Det innebär lite prickar över bostäverna. En demonstration, några seminarium, debatter, polska korvar, folkhav, stadsvandringar senare är jag tillbaka på ruta ett. Som aldrig kommer bli den samma.

Nu ska jag jobba för att återta känslan jag hade efter min vandring. Den om människors längtan, människors öpphenhet, vilja till förändring och behov av det sanna och äkta.

I Poznan, under klimatförhandlingarna, som lika gärna kunde haft rubriken: Hur ska vårt land tjäna mest pengar på klimatförändringarna, så var jag nära att tappa den.

Ett magert demonstrationståg gick på lördagen från frihetsplatsen i Poznan upp till World Trade Center och tillbaka. Utan de"svarta" som var nära att uteslutats, hade det knappt blivit något alls. Under tiden därinne, fortsatte man diskutera bästa affärsidéerna. Visst, det fanns en del som var där av annan orsak, med de flesta var s.k NGO, non governmental organisations, och tilläts inte tillträde till de riktiga förhandlingarna. Det mänskliga, humanitära perspektivet såg i alla fall inte jag röken av. Det är möjligt att det fanns i några möten vid sidan om, på nån undanskymd plats, svåra att hitta. Jag hittade inte dit.

Jag hittade ut i staden, till biblan med sex datorer kontra de hundratals i world trade center, jag hittade sopor, riviningsmässiga men bebodda hus, en ganska tydlig fattigdom om man bara gick i lite större cirklar än innersta city där gigantiska reklamaffischer prydde husen. Det mesta av Poznan bombades bort under andra världskriget, och staden är fortfarande starkt märkt av det. Trots uppbyggnad. Tonvis med papper har producerats till forhandlingarn i Poznan, tonvis med papper som slängs om några dagar, som redan slängs för fullt. Visst, det fanns soptunnor för sortering inne i World Trade Center, med med pappersmängderna som hanterades därinne så var det enkelt att inse att dessa bara var kosmetiska. Precis som så mycket annat.

När jag åkte hem med kontrabussen så funderade jag på mina egna associationer till Polen.

Det är hemskt att erkänna: Andra världskriget, judeutrotningen, sönderbombat, illegala aborter, kommunismen, Leach Walesa, handel med kvinnor, kol, kol, kol, kolarbetare, fattigdom, nyrikedom i päls och pärlor, förgiftning av Östersjön, koldioxidutsläpp, utsläpp överhuvudtaget, skitigt, sopberg, och nu Coop 14. FNs klimatförhandlingar i Poznan 2008. Enligt min mening ett skämt, ett mingel med gratis mat och alkohol, diskussioner om pengar./Loll

Pengar

2008-12-05T15:03:00.002+01:00

Nu har jag varit pa ett par foredrag och det man kan konstatera ar: Allt handlar om pengar. Ingen nyhet direkt, men det blir ju extremt tydligt har. Som jag skrev, man tillvaratar sina intressen samtidigt som man vill radda jorden. Det gar inte sa bra ihop va? Sverige ska ligga i taten for att jobba med klimatforandringarn. OCH:
Ta bara Sveriges Riksbank som idag sankte rantan. Jag gissar for att radda julhandeln, for att lata de skrackslagna bostadrattskoparna andas ut over helgen och kopa julklappar. For att lata de panikslagna handlarna andas ut och se att det anda ska komma lite kunder.

OCH VI GAR PA DET!

Varenda gang. Va? Dom leker ju bara med oss! Leker med vara liv. Ga inte pa det! Kop inget! Skit i den sankta rantan som snart kommer raka i hojden igen. Inse att vi inte kan fortsatta med denna livsstil. Det ar ju det allting handlar om. En kosmetisk atgard, som spelar pa manniskors radsla.

Det finns en del ungdomar, aktivister har i Poznan som forsoker gora sig horda. Som forsoker prata om nagot annat an pengar. som forsoker tanka pa jorden i ett annat perspektiv. Jag hoppas nagon i alla fall registerar deras envisa kampande. Sjalv kanner jag mig som en frammande fagel. Som en avdankad Lennon med Peace Love & Understanding i sinnet. Tre ord som ingen langre forstar inneborden av. Alla tre har idag inforlivats i ekonomin. Later jag cynisk? Ja, kanske lite. Eller nae... Jag ska aka hem och borja planera for det dar vandrarhemmet jag och Kaj ska oppna. Det ska Lennon aterupprattas. Basta. Och du ar ocksa valkommen!/Loll

Tid for eftertanke...

2008-12-04T14:42:00.002+01:00

Jag anvander mig av en metod som jag helt la av nar jag var ute och vandrade. Pluggar i horlurar och skapar min egen varld med hjalp av musik. Man kan forvandla folkhav i stress till en sorglig film, man kan skapa lyckokanslor fast man ar ledsen eller tvartom. Har i datorhavet i World Trade Center i Poznan i Polen dar jag sitter och bloggar har jag pluggat in mina medhavda lurar i harddisken, satt pa ljudet och valt musik som ger mig kansla och distans.
Nar jag vandrade slutade jag helt att plugga in ljud i oronen utom nar jag gick pa starkt trafikerade vagar med BRED vagren. Om den var smal gallde det att vara pa helspann, beredd att hoppa i narmaste dike vid behov.
Det ar fantastiskt att sitta har, bland hundratals manniskor, de flesta i kostymer, och kanna att jag har en alldeles egen varld. Ett rum dit ingen kan komma in om jag inte bjuder in. Egentligen ar det har ett perfekt stalle att vara ensam bland manniskor om man gillar sant. Ingen forvantar sig kontakt, det stora flertalet har aldrig sett varandra och kommer aldrig se varandra igen. Vi bara gar forbi och vidare.
Alla de har manniskorna som sitter bakom datorerna, som ror sig genom de manga byggnaderna, som lyssnar pa foredrag, deltar i diskussioner ar de som ska vara med och bestamma om jordens framtid. Som ska forsoka ta tillvara sina intressen samtidigt som de ska radda jorden. Jag anar kollisionskurser. Min Kaj skrev sa vackert.

Lat oss alska oss ur finanskrisen istallet for att konsumera oss ur den. (forresten laste jag att det ar just det som manniskor agnar sig at nar det inte finns pengar att shoppa)

Sug pa den...
/Loll

Poznan den 4 december

2008-12-04T11:07:00.004+01:00

Nu ar jag ackrediterad, registrerad och sitter inne i world trade center i datorrummet och bloggar. Har sitter nagra hundra manniskor uppkopplade. Detta maste kostat hur mycket pengar som helst. Omradet ar gigantiskt, det gar inte att overgreppa allt som hander har. Tusentals manniskor ror sig fram och ater. Forutom FNs egna konferenser finns har ocksa en mangd sa kallade "sideevents". Det ar fristaende organistationer som ordnar foredrag och diskussioner, bade bra och vettigt och helt at andra hallet. For att fa folk lockar man med gratis mat och dryck. Mycket kommers alltsa. Jag gar mest omkring och tar in, forsoker forsta vad det ar som pagar. Det har ar sa langt det gar att komma fran min vandring i stillet med djupa och nara samtal i samklang med hjarta och natur. Intressant. Kontraster ar viktiga. Jag aterkommer/Loll

PS, trogna Radio Stockholm ringde upp och kollade láget har i Poznan, inslaget ar med ca 16 minuter in i programmet....

Poznan den 3 december

2008-12-03T13:58:00.003+01:00

På väg till Poznan

Hej! En kall och dieselstinkande bussresa som startade vid midnatt den 1 december, sex timmar farja, mera buss och 26 timmar senare stod vi mitt i natten utanfor vandrarhemmet i Poznan. Det kandes mycket konstigt att kora forbi stad efter stad som jag vandrat igenom. Har naturligtvis vandrat i Poznan idag, och gammal vana trogen funnit ett bibliotet att blogga ifran. Det skiljer sig inte sa mycket fran hemma. Jo prickar pa tangentbordets nodvandiga svenska bokstaver saknas. Hoppas ni kan lasa anda.
Dessvarre har jag inte fatt access till sjalva konferensomradet, mitt namn fanns inte med bland de anmalda. Jag hoppas det loser sig tills imorgon, annars lar jag denna vecka vandra runt Poznan sa mycket att jag kommer kunna dess karta i huvudet. I dag sken i alla fall solen, aven om vinterkylan biter i benen... ska forsoka hitta ett par langkalsonger...dvs shoppa! men bara nodvandiga saker:-)
Aterkommer nar jag har nagot mer att beratta om sjalva konfererandet.
Pax/Loll

Poznan i Polen

2008-12-01T15:55:00.002+01:00

Kära följare,

anledningen till att jag bröt min vandring är att jag fick ett pris av Naturskyddsföreningen. Priset består av att ta en buss och en färja till Poznan i Polen där FN drar igång sina klimatkonferenser. Jag åker vid midnatt.

Jag tar ödmjukt emot priset och reser med öppet sinne. Kanske finner jag människor att samtala med om de saker jag funnit så viktiga under min långa vandring.

Förändringen som startar i var och en av oss. Hur det som är bra för oss människor går hand i hand med det som är bra för vår jord.

Jag hoppas också på att få mig några långa fina promenader i Poznan.

Det kliar i fötterna!

/Loll

Resan hem...

2008-11-28T00:19:00.002+01:00

Gick ju bra...men jag glömde kameran på bussen från Brösarp och tack vare en observant medpassagerare så lyckades jag kuta ikapp bussen och få tillbaka kameran, precis innan tåget gick och ja...marginalerna var på min sida. När jag så småningom hamnade på tåget till Stockholm förvandlades min medresenär till min sista sponsor. Jag blev bjuden på kaffe av Gittan från Brantevik, oerhört tacksam för det där med kameran! Hon blev på så vis högst delaktig i vandringen genom att se till att jag kom hem med de sista fotona. Kaffet smakade gott under ett samtal kring min vandring och dess slut. Vi hittade så klart gemensamma nämnare, som jag gjort med nästan alla jag mött. Hemma väntade mina älskade döttrar med middag! Det blev ett mycket kärt återseende vill jag lova. Lite senare tog jag mig till doktorn, apoteket och ICA.... Vad konstigt det kändes. Promenerade omkring som om jag aldrig varit borta. Men jag har varit borta och vandringen, den kommer jag att bära med mig varje fortsatt steg jag tar. Nu ska jag gå och lägga mig och sova i min alldeles egna säng för första gången på två månader. Det ska bli helt enkelt underbart!/God Natt/Loll

Dag 58 Sista dagen ! 104 mil 1,4 miljoner steg!

2008-11-27T06:27:00.002+01:00

KÄRA FÖLJARE!

Detta blir min sista dag. I Brösarp väntar buss och tåg tillbaka till Stockholm. Någonting har hänt som gör att jag måste avbryta nu. Vad får den nyfikne veta om ett par dagar. Jag är dessutom sjuk, men det är inte därför jag bryter! Envisare än så är jag, som ni kanske förstått.

Det här är det viktigaste jag har gjort hittills i mitt liv. På alla plan. Jag har insett på djupet att det som livet egentligen handlar om är det som skulle få både vår jord och oss människor att må bra. Det går hand i hand.

Jag gjorde mig helt beroende av andra när jag gick iväg utan pengar. Försatte mig i en situation där jag måste ta kontakt. Jag kunde inte vara rädd, jag måste ha tillit hela vägen. Mota varje tanke om hinder, välja att se möjligheter i alla stopp och tveksamheter. Ta en väg även om jag inte visste vart den skulle leda mig. Alla vägar är rätt, de leder mot en ny erfarenhet, en ny visdom. Tron kan försätta berg. Det är sant. Tror man att saker och ting löser sig, så gör dom det. På ett eller annat sätt. Det är bara fråga om vilket. Och inget är bättre eller sämre än något annat för alla blir man lite rikare och lite klokare av.

I mötet med andra människor, utan pengar, har jag sett att allting vävts ihop. När en smörgås inte är mera värd än ett samtal, då sluts det vi behöver och det vi ger till en helhet. När vi slutar att värdera i pengar. Jag fick frågan en gång, men du: du lever ju av andra, du betalar ju inte för dig, hur ser du på det? att någon annan betalar din middag? Där blev det tydligt för mig, jag har gett av mig själv i alla möten, blev mitt svar. Kanske kan ett samtal vara lika viktigt som brödet, eller soppan på spisen som någon köpt och lagat? För mig är svaret solklart ja. Om vi började värdera möten, samtal, mänskliga kontakter på samma sätt som alla prylar så skulle prylarna snart sluta vara fokus i våra liv. Om vi bara la ner bråkdelen av den tid vi lägger på att slita i hop pengar för att konsumera på att finna kärleken i oss själva istället, och människor att dela den med, så skulle vår jord i ett ögonblick må så mycket bättre och vi själva med.

Att jag var rik när jag lämnade Stockholm den 1 oktober visste jag redan. Rik av alla härliga människor jag har omkring mig i mitt liv och mina underbara barn kanske allra mest, och min nyfunna livskamrat. Nu är jag om möjligt ännu rikare, för i varje möte finns en ny rikedom att ta till sig, i varje människa vi möter på vår väg. Och det är så långt bort får det materiella det går att komma. Och det är så nära jorden det går att komma. Det går att leva ett otroligt fantastiskt vackert liv här, med varandra och i samklang med naturen och den jord som är vårt levebröd.

TACK för att ni följt mig!

Det kommer ytterligare några bloggar här så titta in om ett tag igen. Sedan återvänder jag till min gamla blogg. lycklig.blogpspot.com Där tänker jag fortsätta skriva om livet, som jag ser och upplever det! Välkommen att följa mig där, den som vill. (PS, I will translate this into English when I am back home so bare with me)

TACK FÖR ALLA MÖTEN
ALLA VARMA RUM
ALLA MÅL GOD MAT
ALL KÄRLEK JAG FÅTT PÅ MIN VÄG
PAX ET BONUM
Loll

Dag 57

2008-11-26T20:32:00.004+01:00

Jag fick en ljuvlig vandring från Marias mölla i Skillinge till Simrishamn. Solen sken, så varm och skön att jag kunde rasta på en sten vid havet och låta den lysa mig i ansiktet helt stillasittande utan att börja frysa. Att äta sin matsäck med blicken över havet istället för gåendes i regn o blåst var mycket njutbart. Framme i Simris hade Alli bokat rum på Simrishamns vandrar hem. I väntan på att hon skulle dyka upp vilade jag en stund, skrev ett brev till Gunnar, den stora inspiratören jag skrivit om förr, min 88-årige vän som fått mig att se vikten av att stanna upp, se sig om och ta in nuet, oavsett tillstånd. Alli kom och hon bjöd mig på middag på restaurang, och sedan sov vi gott och laddade för dagens vandring.

I lite duggregn och snålblåst - men från rätt håll! - så vandrade vi från Simrishamn till Svinaberga. Vandringen bjöd på landskap av äppelundar, eneriken, sandstränder, stenformationer, vi vandrade in i nationalparken, Stenshuvud. Vi landade hos mina gamla vänner, familjen Östergren, kaffe och en pratstund innan Alli skulle med buss och tåg hem till Stockholm. Nu sitter jag hemma hos familjen, mätt på en sanslöst god fisksoppa, en brasa sprakar och det är härligt att befinna sig hos gamla vänner. Samtalen handlar lika mycket om forna tider - sjuttiotalet - som vandrandet och vad det bär med sig. Håller på att bli lite sjuk igen dessvärre, tror det är kroppen som börjar få nog helt enkelt.

Alli och jag

Kul att du kom och vandrade med mig Alli! Andra gången du gör mig sällskap!

Och supertack till alla Östergrenarna för nattens härbärge och mat och dryck!/Loll

Dag 56 morgon...

2008-11-25T08:11:00.004+01:00

Maria Lancing

Jag vaknar och kikar ut genom det lilla fönstret rakt ner mot havet. Solen är på väg, blågråa moln tornar upp sig här och där, det himmelska skådespelet denna dag är igång. Vacker väder är lovat, men man litar mer på vad man ser när man tittar på himlen. Det kom massa snö igår eftermiddag och kväll. Den ligger nu som ett tjock täcke över det lilla fiskeläget Skillinge. Den lär också ligga på stranden jag ska vandra mot Simrishamn om ett par timmar. Jag njuter av varje steg, varje blick på det som finns omkring mig. Jag lämnade Stockholm med tillit i ryggsäcken. Nu finns där också en hel del visdom, sån som moder jord lär ut om man är nära henne. Tack Maria för att jag fick komma till din Mölla och träffa dig!/Loll

Dag 55 forts...

2008-11-24T17:05:00.003+01:00

Maria Lancings ägg

Vandrarros av keramik som jag fick av Eva

Natthärbärge i Skillinge

Med ett keramikhjärta i fickan och en stadig frukost i magen lämnade jag Eva och vandrade vidare mot Maria Lancing i Skillinge. Stort tack, Eva!!!Vägen var fin och gick över Hammenhög, Valby, Glimmingehus och vidare ner till det lilla fiskeläget Skillinge vid havet. Maria som är 9:e generationen Skillingebo kunde berätta en massa intressant historia om byn. Jag gick ner till hamnen i Skillinge där hon driver en emaljskyltsfabrik med en kollega. Sedan fick jag en historielektion när vi vandrade upp mot möllan, där hon bor. Möllan visade sig vara ett helt otroligt häftigt hus, med många våningsplan så klart, underbara vinklar och vrår och i en av dessa har Maria säte för sitt egentliga kall: att måla ägg. De är otroliga, olika sorter, färger, motiv, storlekar, ibland så detaljerade målningar att man inte förstår hur det går till... Vilken lycka för mig att få träffa dessa underbara konstnärer på vägen! Jag har fått mig ett varmt bad, kylan börjar bita i lederna, ett vackert rum uppe i möllan är jag redan installerad i och snart vankas det middag.

Innan jag lämnade Eva i morse gav hon mig en dikt. Den har hon skrivit och hon ville tillägna mig den. Jag tyckte så mycket om den att jag absolut vill dela den med alla mina bloggläsare så varsågoda.

Sköldpaddor
bärare av jordens tålamod
hennes käraste barn
kusin med stenarna
granne med havet
föder sig själva i ljusgrottan
under skalet
strävar i tillvarons
ytterkanter
för evigt
trogna

Eva Troedson

Sedan fick jag läsa en till hon skrivit, den är också så otroligt fin att ni behöver säkert läsa den också

Våren
har lagt
en födelsekristall
bredvid mitt hjärta
Vinden har sparat av min glädje
och andats bakom mitt öra
Jorden har sått sin ömhets gräs
direkt i mina öppna händer
och solen viskar till tjälen
Älska mig
Älska
Mig

Eva Troedson

Imorgon vandra jag vidare mot Simrishamn, där ska jag träffa Alli, forts följer!/Loll

Dag 54 och morgon dag 55

2008-11-24T07:11:00.006+01:00

Eva Troedson med stort hjärta

Mot Österlen !

Med sorg i hjärtat tog jag farväl av min Kaj, det känns tungt. Han påminner om hemma, mina tonårsflickor som jag inte heller sett på snart två månader, mitt lilla barnbarn och mina tre vuxna barn. Det är många dagar som gått, men efter ett par samtal, med Johannes som skickade mig vidare till Eva, så kändes det bättre igen. Vandrarjaget tog över längtahem jaget.

Jag gick genom ett vinterpudrat Skåne, otroligt vackert, öppet landskap med solen strålande och ja: alldeles stilla. Hade glömt hur det känns när vinden inte piskar mig. Innan jag nådde fram till Evas hus och Keramika Fantasia 3,5 km öster om Glemmingebro utspelade det sig ett av de unika dagliga underbara vackra himlaspel man kan se här nere. Solen när den sänker sig ger både himmel och natur sådana färger och skiftningar att man bara vill gå hem och skapa! Jag förstår verkligen varför det bor så mycket konstnärer och hantverkare på Österlen. Alla de här gudomliga intrycken man får bara längtar efter att omsättas på något vis. Jag skulle antagligen skriva många fler låtar och dikter om jag sågdetta varje kväll och morgon istället för åt ena sidan en beige vägg och åt andra ett hus under "never ending" ombyggnad. Fast å andra sidan kan väggar också inspirera. Det blir många sånger om längtan bakom dem. Framme hos Eva, som är en fantastisk keramiker, väntade glögg bulle och vänner framför kaminen i hennes verkstad. Jag berättade om min vandring för de församlade och sedan blev det pizza i köket och avslutnings vis ett samtal om livet och miljön och jorden och det viktiga, med Eva.

Hon driver också ett bed and breakfast (stanna här om ni har vägarna förbi!!! om inte annat för att besöka hennes galleri och kanske få med något hem med själ och hjärta i, som man blir glad och inspirerad av att se på). Ett av rummen stod på uppvärmning åt mig - sedär - några kalla kvardrat som värmts för min skull - nu har jag tärt på naturen. Men det glädjer mig att se att folk inte håller alla kvadrat varma hela tiden utan reflexion. Hur som helst, det blev inte sådär jättevarmt, men jag byggde ett bo, innerst mitt sidenlakan, sedan tjockt täcke, yllefilt, och uppe vid huvudet fleecefilt. Inne i mitt bo blev det varmt och gott. Mössan fick vara på. Det lärde jag mig när jag var i Nepal i januari 2007. Där har man ingen värme alls i husen och temperaturen går ner till minusgrader. Varje kväll blev det tjockt underställ, mössa, socker, vantar och massor av lager med filtar och vadderade täcken. Funkar bra. Det hemska är bara stunden när man ska gå upp ur sängen. Men vi tål ju så mycket mer än vi utsätter oss för, eller hur?

Idag bär det vidare, nu stiger solen därute över vidderna och hilmen är rosa i horisonten. Ustiken från Evas gård är vid och öppen och jag tror det blir en fin vandrar dag. Mycket mer kyla än nu kommer jag inte klara. Min utrustning är gjord för höst. I dag är den fem minusgrader. På tisdagkväll kommer kära Alli ner och på onsdag vandrar hon med mig från Simrishamn till Kivik. Det ska bli härligt och jag ser fram emot många fina långa samtal under vår vandrardag.

Tack för natthärbärge Eva och tack för det mycket fina samtalet!

Jag kommer tillbaka hit till Eva, det vet jag redan./Loll

PS fortfarande 6 dagar kvar att skriva på klimatuppropet! Klicka på länken till höger.

Dag 53

2008-11-22T15:21:00.003+01:00

Det känns konstigt. Jag har haft på mig en klänning för första gången sedan jag lämnade Stockholm den 1 oktober. Har sett mig om i Ystad med anledning av filmprojektet, fått kött på miljöer där personer rört sig, som enbart funnits i min fantasi innan. Det är kul att se att min fantasi och verkligheten legat mycket nära varandra. Husen där huvudpersonen bor kändes dock mycket "snällare" än jag tänkt mig. Och området var mindre. Det om det. Blev bjuden på fika av en journalist på Ystads Allehanda på Hartmans. Vi hade ett långt och intressant samtal om min vandring och det här med hur man nu ser på livet och vad man har det till och vilkens slags livvstil man valt eller kanske snarare hamnat i....Foten vilar, det känns faktiskt bättre av att jag inte utsatt den för några milavandringar. Kajs mamma har stickat jättefina raggsockar åt mig, varma med fina höga randiga skaft som går upp på hela vaden. Dom gillar mina vandrarfötter skarpt, otroligt snygga är de också. TACK TACK TACK! Det är faktiskt det första paret raggsockor någon stickat åt mig i vuxen ålder. Nere på stranden idag kunde man se fotspår i sand och snö, medan solen glittrade över öppet men stilla hav. Vågor som försiktigt smekte strandkanten. Klar kall luft och nästan ingen vind. Badorter "off season" är mycket inbjudande. Jag tror inte jag skulle fått samma underbara känsla av att gå där en överbefolkad sommardag med stranden full av badare och stoj och sollapande.... Nu ska jag äta rågbröd med rökt makrill och dricka kaffe! Söker boende i Borrby eller dess närhet imorgonkväll...nån som vet nån - som vanligt RING!

Dag 52

2008-11-21T12:34:00.003+01:00

Yahupp! Nu är jag i Ystad i ett snöigt Skåne. Den kom och virvlade igår kväll, men föregicks av en rejäl åsksmäll. Vädret är det ingen ordning på. I dag ligger i alla fall skåne höljt i ett vitt pudertäcke, vägarna är hala och det är omväxlande blått och snöfall. Har haft det mycket trevligt hom min bloggvän och hennes lilla taxbebis. Det blev en uppesittarkväll efter god middag med långa samtal. Sov gott i eget rum under takåsen. Foten är inte på min sida. Tån är svullen förutom vristen, det gör helt enkelt rejält ont när jag går. MEN nu stannar jag i Ystad och vilar över helgen. På söndag går jag vidare! Tisdag kväll ska jag vara framme i Simrishamn, för då kommer Alli och joinar. Hon är min sko och överhuvudtaget största sponsor under denna resa, förutom en av mina allra godaste vänner. Alli går med till Kivik. Det ska bli så trevligt med sällskap igen under själva vandrandet. Hur tog jag mig då till Ystad på min fot, jo med lift. Jag erkänner. Det var en husbocksinspektör hos min vän, och han skulle denna vägen så jag hoppade helt sonika in. Men borträknat från denna samåkning, så är jag nu uppe i 96 mil. Vandrade mil. Det är 1296000 steg. Snart 1,3 miljoner steg alltså. Och ja..jag erkänner. Kaj kommer ner. Med min gitarr, och en klänning. Det är väl ett sorts uttryck för fåfänga efter 52 dagar i samma kläder. Och ett sorts uttryck för längtan efter musiken, och min egen älskade Martingura. Och så avslutningsvis för dagen, stort tack kära bloggvän Peace in Mind, det var mycket trevligt och roligt att träffa dig, att få så mycket tid att prata om viktiga saker, dela tankar och funderingar. Du har funnit en gudabenådad plats att leva på./Loll

Peace in Mind och taxbebis

Dag 51

2008-11-20T18:50:00.005+01:00

Howdy! Idag kändes det som jag gick över den skånska prärien, det blåste så jag nästa for ut i vägbanan, men sen kom regnet, det var som om nån spolade med med vattenslang från ena sidan, och rakt ner i skorna bland annat. Näe, det här vädret går inte att klä sig mot, hur man än försöker...vet inte hur de kläderna skulle se ut... Nu ska det tydligen bli kallt, vi får väl se hur jag tacklar det. Stormarna och ovädren här går inte att tackla, den saken är klar. Det är bara att gå på ren vilja som gäller, strumpor på händerna när vantarna är dyngsura, klafsa fram i sjöarna i skorna så länge man orkar. Nu är det varm brasa som gäller hemma hos min bloggkompis som bor i en liten by utanför Skurup. Det känns skönt att sitta inne och titta ut på ovädren, och det gjorde det igår också hemma hos Blomkvist i Smygehuk där det rasade en helt galen storm runt husknutarna. Radio Stockholm ringde och uppdaterade sig på läget i morse. Vi snackade lite i etern om matförgiftningen, kul med engagerade programledare på radio som vågar tycka saker! Heja Mia! Jag börjar bli trött i kroppen, närmar mig 100 mil. Det är säkert något mentalt också att passera sånt som 50 dagar, 1 miljon steg, och som sagt, snart 100 mil. Eller också är det helt enkelt så att en fembarnsmorsa på 51 med stukad fot och risig rygg börjar ha gjort sitt.... Klimatuppropet kan man skriva på i 10 dagar till, så jag ska försöka hålla ut, kämpa på. Varje gång jag sovit ut och kläder och skor torkat så hittar jag ju lite ny energi. Mycket också tack vare alla er som mailar, kommenterar och skickar fina SMS. Tack alla, vi ska fixa ett fint klot tillsammans, eller hur?/Loll
Förresten, om nåra år kommer jag att bo på landet, den saken är klar, efter så här mycket land i sikte är jag övertygad om det som blott varit en längtan tidigare. Och så har jag ju funnit en man som vill flytta med, gör ju saken lättare! Drömmen är ett litet alternativt vandrarhem där det sker lite annan verksamhet också, en plats där trötta själar finner frid och hittar ny energi.

Dag 50

2008-11-19T22:05:00.003+01:00

Hej alla bloggläsare, såväl positiva som kritiska. Jag välkomnar debatt på denna sida, och har aldrig raderat en enda kommentar, anonym eller icke. Det är bara det att de första kritiska har kommit först nu. Jag bemöter er alla med kärlek, du som vill skratta när klimatbluffen är avslöjad: Jag hoppas att du finner något att skratta åt i nuet i stället, tillsammans med någon som du gillar, åt något som är genuint roligt, sådana skratt som man mår gott av. Skadeglädje är sällan något som bringar lycka, aldrig, oavsett vem eller vad man skrattar åt. Att skratta åt människor som engagerar sig för något de tror på som är tillgodo för andra också låter i mina öron inte som något upplyftande för själen.

Jag har inte startat en bojkott, jag har sagt att jag inte tänker handla på en matkedja som förgiftar mat. Vill någon starta en bojkott, fritt fram för mig. Jag finner det bara absurt att slänga mat när vi har uteliggare, man kan ju i så fall ge maten till Stadsmissions soppkök som ju nyttjas i varenda stad av hungriga människor. Jag finner det helt absurt att dessutom förgifta den. I Björnekulla församling berättade prästen att fattigdomen är stor, det kommer ofta människor till kyrkan och får mat, varför man har portioner infrysta och ger bort. Uppenbarligen finns behovet. Den som har vandrat på Stockholms gator ser det ju med egna ögon. Du som inte tror att det är så, just dig lovar jag att hålla min dörr öppen för om du nån gång skulle hamna i nöd. Du är välkommen till mitt bord och dela mina måltider. Bara så du vet att någon tar emot dig om du skulle hamna utanför.

Annars då? Jo, jag har tagit farväl av Irma, hon tog tåget hem till Stockholm och jag vandrade vidare, evigt tacksam Andreas och Daniel Shiano på Horizont en underbar middag och sömn i den härligaste av sängar. Den långa promenaden i det usla vädret satte sina spår. I dag har jag tagit det lugnare och promenerat efter havet - ånyo i regn dessvärre - till Smygehuk. Sitter just nu och bloggar hos SpuntBlommans bror Hasse Blomkvist. Har fått en supergod köttfärssås och ska sova lilla Ellens utdragssäng. Ute rasar en ruggig storm och jag är evigt tacksam över att sitta inomhus med en skön värmande brasa i blickfånget. Min fot håller på att spåra ur. Vristen svullnar när jag använder den, och tyvärr, tån också för jag kompenserar på något sätt när jag går. Vet inte riktigt hur det ska gå, men det visar sig. Imorrn ger jag mig en bit inåt landet, till en bloggkompis lilla by för övernattning. Sedan bär det av mot Ystad. Där ska jag reka filmmanus. Äntligen! Tack familjen Blomkvist för att jag fick komma, kul att träffa både Ellen, Hanna, farmor Ulla, Hasse, hunden Ella och katten Molly. /Loll

Sist men inte minst, speciellt till er nya följare: Skriv på Klimatuppropet, klicka på länken till höger! Några dagar kvar ännu och sprid till era vänner.

Dag 49

2008-11-18T20:46:00.005+01:00

Jag och Irma har segrat över regnet i Bodarp !

Dessert på Horizonts restaurang .

Jahupp! Sov gott i natt hos Katti Åkerlind och hennes dotter två trappor under Edde. Det var trevligt, och dessutom konstaterade vi att vi faktiskt hade träffats på en middag förra påsken... Lilla Elsa döpte hästar och Katti lyssnade in nya musikkompileringen från jobbet, allas städfavoriter på en och samma platta. Nästan alla låtar föll även mig på läppen, i alla fall som städentusiasmerare. Gick upp i ottan, mötte min kära kusin Irma på Malmö Central vi sju och sedan styrde vi kosan mot Trelleborg. Stormar och regn förföljde oss hela vägen till den rara kullen med ett par hus och kyra vid namn Bosarp. Där sprack himlen upp och solen spred sitt varma och färgstarka sken över slätterna och oss. Efter att ha bytt de sjölika skorna och strumporna vid kyrkan vandrade vi vidare. Ytterligare ett oväder gick loss men det for hastigt förbi och utomordentligt trötta stapplade vi in på Hotell Horizont där Andreas och hans bror sponsrade på både hotell och middag på restaurangen. Nu sitter jag och bloggar mätt och stinn av en obeskrivligt njutbar måltid i receptionen. Har ni vägarna förbi Trelleborg så missa inte en måltid här!!!!! Hamngatan 9 är adressen. Blev också ifatt körda av Trelleborgs Allehanda för en intervju och när vi satt och gömde oss för de värsta skurarna i Vellinge ringde Sydsvenska Dagbladet och ville göra ett inslag. Benen är stumma efter 3.7 sju mils vandring, Irmas med vill jag lova, hon ligger uppe på rummet och vilar höfterna så hon ska kunna halta till bussen hem i morgon. Hon har gjort en actors studio säger hon (eller vad det nu kallades som hon sa), i hur det känns att vara en gammal dam med höftvärk. Jag har sett henne in action. Hon kan leverera en trovärdig gestaltning av en sådan roll i sömnen. Jag lovar! I morrn drar jag vidare. Vet inte riktigt vart, det beror på natthärbärge...Vandraren börjar bli bekväm, vill veta var hon ska sova. Pax et bonum/Loll

BTW

2008-11-17T14:55:00.002+01:00

När jag hörde om Lidel som lagt gift i maten dom kastar så att uteliggarna inte ska röra till soporna så kände jag antagligen exakt samma sak som ni andra med hjärta och hjärna. Jag sätter aldrig min fot där igen. Det spelar ingen roll om dom ber om ursäkt och avskedar den/de som gjorde det. Det är ett grundläggande fel i hela systemet om ens en sådan sak kan förekomma. Överhuvudtaget: GE BORT maten i stället, vi slänger ju tonvis med käk. DET är inte ok. Låt behövande komma och hämta det som ska kastas om de är hungriga. Eftersom vi skapat ett samhälle med uteliggare så får vi väl ta hand om dem?

Sen ett stort tack till Edde, vars bord och hem jag fick dela på vägen. Nu ska jag leta rätt på Turistbyrån och kolla upp trevligaste och närmaste vägen till Trelleborg. Det är långt, och det lär fortsätta regna en del....så en väg med möjliga stopp blir bra./Loll

Dag 48 Malmö Stadsbibliotek

2008-11-17T11:49:00.004+01:00

Al - Rawdah kebab på St Knuts väg tog emot mej så här när jag bad att få värma mej !

Jag är en lyckligt lottad människa, det har jag för länge sedan listat ut. Jag är så rik som en männsika kan vara, det har jag också sedan länge insett. Jag behöver bara det allra nödvändigaste, mat och tak över huvudet. Jag behöver lite kläder. Men det jag inte under några omständigheter skulle klara mig utan är mina kära barn, mina fina vänner och nu, även den man jag älskar. Närheten, kärleken, som är livets drivkraft. Det var det som for genom mitt huvud när jag i dag vandrade genom Sveriges tredje största stad, Malmö för att hitta biblan och blogga lite.

Sofia på sofiakonst i Åkarp.

I går vandrade jag längs mycket bra cykelleder från Lund till Malmö, men jag råkade ut för hagelstormar. Dök in på Sofiakonst, hos Sofia och hennes bror som har en verkstad och galleri i Åkarp. Där fick jag värmande te och kunde vänta ut stormen. Tack snälla för det!
Sedan fortsatte jag och när nästa oväder kom stod jag utanför biblan i Bjurlöv. Den var egentligen stängd men Bjurlövs konstförening hade vernissage. Fick mig därför en vilopaus, vernissagetitt och trevlig pratstund med Sven från konstföreningen och hans vän. Gamla sossar som Sven själv sa, och om Miljöpartiet var lite mera praktiskt hade han röstat på dom... Det var ett mycket trevligt stopp på vandringen.
Ganska trött kom jag fram till St Knutsvägen där jag skulle bo hos min kompis Edde, som flyttade ner från Stockholm för drygt ett år sedan. Han var inte hemma, men på Kebaben mitt emot, Al-Rawdah, bjöds jag på varm soppa och nybakat bröd i väntan på att min värd skulle komma hem. TACK snälla ni!!! Nu till något som är lite skumt, om för att inte säga egentligen omöjligt. Jag ska ju stanna ytterligare en natt här i Malmö, vila foten lite (den är bättre!) och invänta min kusin, Irma Schultz, som kommer ner med tåg i morgon bitti för att vandra med mig till Trelleborg. Edde har åkt iväg till Oslo på jobb så jag behövde ett härbärge till. Via kompisars kompisar fick jag ett namn och ett telefonnummer till en Katti. Och vet ni vad? Hon bor i samma trapphus som Edde, två trappor ner... vad är oddsen???? Det är när sånt där händer som man förstår att det faktiskt går att vinna på lotto ibland.
Resten av dagen ska vandraren strosa runt utan rygga i Malmö. Det är så otroligt lätt att gå, och min rygg känns så rak och hållningen helt annorlunda. Den förändring jag gått igenom har alltså satt sig även i hela kroppen. Härligt va? Önskar er alla samma sol som lyser på mig i Malmö idag.
Pax/Loll

Dag 47 - morgon

2008-11-16T09:17:00.003+01:00

Hemma hos "Lille"John, som han kallas i släkten för både hans pappa och farfar också hade samma namn, har jag sovit som en sten. Tog mig hem mitt i natten med Johns GPS från norra Lund till Södra Lund. Det tog en timme. Det var en ny erfarenhet för vandraren. Både GPS och nattvandring. Jag hade lite telefonsupport från Kaj också. Det var rätt ensamt därute - är det inga som partajar i Lund en lördagkväll? Annat är det hemma på Bondegatan, där partajas det var och varannan natt, oavsett veckodag. Så det. Så, nu har jag varit på vägarna i 47 dagar. Det känns som om det börjar bli dags att sammanfatta något.

Hur känns det?
Jo tack, det känns bra. Jag har vant mig vid ett helt annat tempo, jag har inte tittat i en kalender sedan den 1 oktober när jag lämnade Stockholm. Jag tittar på ljuset och inte på klockan. Jag har starka ben inser jag, mycket starkare än jag trodde. Men det som är slående, fullständigt, är att ryggen håller. Den känns stark, energisk, den bär både ryggsäck och mig. Det känns som om det fallit ur vissa onödiga stenar jag burit omkring på. Jag bär verkligen bara med mig det allra nödvändigaste, det jag behöver. Jag låter tankar komma om dom vill. Censurerar inget, ifrågasätter heller inte när det är alldeles tomt. Jag bara är.

Tankarna jag tänker handlar mycket om hur vi lever. "Jag har inte tid" "Det är så mycket nu" "Jag hinner inte" "Jag måste jobba mer" "Jag måste tjäna mera pengar"" Jag måste köpa det och det och det" "Jag måste" "Jag måste""JAG MÅSTE"......och sen...
Jag borde, om inte, jag ska sen, usch vad jag är dålig som inte gjort det än, jag skulle ringt, jag skulle sagt, jag borde, jag ska, jag skulle, imorgon, nästa vecka, om ett år...OM ETT ÅR.... och sen...

Vi lever i måsten och skuld, ursäktande, stressande, vi ser på tiden som om den är en kaka, vi försöker göra klassikern, både äta den och ha den kvar...men den tar slut, varje steg vi tar närmar vi oss den sista smulan av kakan.

Vad händer om man slutar se på tiden som en kaka?
Om man börjar tänka på den som en oändlighet?
Om man låter hjärtat styra?
Om man börjar värdesätta valet man har i varje närvarande sekund?

Nu står jag här i vägskälet.
I min hand har jag nuet. Jag kan välja att se det fantastiska här, just nu, i vägskälet, två möjligheter framför mig. Jag njuter av tanken. Två fantastiska vägar, oavsett vilken jag tar så väntar ytterligare ett nu, ett nytt äventyr.

Jag kan välja att se svårigheten. Hur ska jag veta vilket som är den bästa vägen? Tänk om jag missar något om jag går åt vänster? Tänk om det väntar något obehagligt åt höger?

Valet är mitt, valet är ditt. I varje sekund väljer vi hur vi vill betrakta det som händer oss.

Jag har bestämt mig. Jag ska försöka betrakta hela livet som en möjlighet, steg för steg, nu för nu. Jag ska försöka släppa tiden som begrepp och vara i oändligheten. Där finns nämligen inga begränsningar. Där konkurrerar inget. Där blir varje plus ett plus till. Minustecknet är avskaffat i min oändliga värld. Och valet handlar enbart om möjligheter!

Dags att packa ihop och gå till Malmö!
Rapport kommer.
Er vandrar i Skåne/Loll

Dag 46

2008-11-15T18:53:00.005+01:00

Upp för nipan . . .

Nerför !

Havsleden

Havsleden

Jag lämnade Björnekulla och lyckades RAMLA i leran!!!!. Stukade foten, men stapplade envist vidare i regn och storm till Helsingborg. Jag fick en mycket trevlig kväll hos Ulla-Britt och hennes man. Vi åt köttbullar med lingonsylt och spelade lite gitarr. Jag testade ett par, en Bohlin och en blåmålad Landola. Och Ulla-Britt sjöng ett par fina sånger för mig. Eget rum och en härlig dusch och vandraren vaknade i toppform. Med foten fortfarande svullen gav jag mig av mot Landskrona. Ringde jourhavande präst för att kolla om natthärbärge där, och vi kom överens om att jag skulle dyka in i kapellet i Borstahusen där hon skulle finnas på eftermiddagen. Hittade havsleden som var en helt underbar sträcka vid kusten, alldeles nära havet. Mycket vind i regncapen som vanligt, men bara några få droppar. Vädret var på min sida. MEN, framme i Borstahuset visade det sig att ingen kunde låta mig stanna, för mycket inbrott, och automatiska larm satte stopp för det. Klockan var redan sent och 5 timmars vandring på stukade foten var nog för denna dag. En ung man från Färöarna som studerade till präst erbjöd mig skjuts till Lund, och med den foten nappade jag för där har jag ytterligare en kusin till mamma, John. Så nu sitter jag och bloggar hos hans flickvän Helen, och det lagas italiensk fiskgryta och det står ett mycket gott glas rött vin bredvid mig på bordet: Alamos, testa det! Imorgon blir det Malmö: och det komiska i Malmö stoppet ska jag snart berätta om./vi hörs igen! Loll Ps I Borstahusen fick jag full laddning av bandage!

Helsingborg 11 grader hård vind !

Hösthav !

Råå på väg mot Borstahusen och Landskrona

Dag 45 tillägg

2008-11-14T23:29:00.003+01:00

Denna vrickade vandrarfot söker vila över natten lördag till söndag . Ring om du har ett tips !!!

Dag 45

2008-11-14T09:14:00.006+01:00

Björnekulla Åstorp

Jag ser ut över Söderåsen och Hallandsåsen, eller rättare sagt, skulle gjort det om inte alltihop var höljt i tunga täta gråa regnmoln. Det blåser droppar omkring och vinden är mer än lovligt frisk, stormartad skulle jag nog kunna drista mig till att säga och jag har en dryg vandring på 2,5 mil framför mig innan jag når dagens mål, Helsingborg.

Natten har jag spenderat i Prästgården i Västra Broby - Björnekulla församling i Åstorp. Nu blev det rätt! Komminister Britt-Marie och kyrkoherde Pierre hade ställt i ordning så fint åt mig och en köttgryta med ris stod på tining i köket. Sov som en stock på soffan och har fått i mig en ordentlig frukost. Nu lånar jag datorn på Pastorexpeditionen i Britt-Maries rum. Ska försöka surfa fram absolut bästa vägen till H-borg eftersom vädret är så uselt. Varken trafik eller vind o regn är att tas med en sån här dag. Men vandraren är envis som ....
Förresten måste jag göra en korrigering! Det stod i Helsingborgs Dagblad - Båstaddelen att jag kommer från Östermalm. Jag vet att det nog är kortast sträcka i hela Sverige mellan Båstad och Östermalm, men jag vill tydligt tala om att det är Södermalm jag kommer ifrån och ingen annanstans. Ba så ni vet!/vi hörs igen, antagligen hör ni av en blöt vandrare på en bibla i Helsingborg eller nåt sånt/Loll PS även här i församlingen har man lovat att göra ett ryck med namninsamlingen till Klimatuppropet! Bra va!

Dag 44 fortsättning

2008-11-13T15:18:00.003+01:00

Vandraren har nya skor ! Tack Alli !

Det blev inte Jonstorp, där var både kyrkoherde och diakon sjukskrivna så det kunde inte ta emot vandraren....krya på er! Jag införskaffade med hjälp av Alli nya skor i Ängelholm och fortsatte därför mot Åstorp via Ausås. Tack kära Alli för all support under vägen, och tack Pirkko som förutom husrum, ljuvlig mat, intressanta historier om hennes liv som sjuksköterska i allt från Eritrea till Afganistan också såg till att jag fick fylla på skavsårplåsterbehållaren.
Har just kommit fram till Åstorp och bloggar från biblioteket där. Förutom busskurer så är ju bibliotek något fantastiskt som finns på de flesta orter i Sverige. Värme, datorer, toaletter, tidningar, vatten, litteratur. Jag tar det i nämnd ordning som det drar för en som ligger ute på vägarna som jag. Annars skulle det nog vara litteraturen och tidningarna som kom först. När jag passerade Ausås slog jag följe med Gunn-Britt en liten bit på hennes dagliga promenad. En mycket trevlig dam vars far en gång drivit möllan som syntes på åsen. En liten vacker ort. Vi fick ett trivsamt samtal och jag passerade också en plantskola där fortfarande vackra färger förgyllde hösten. Rosor i blom strosade jag också förbi. Tog faktiskt av mig och gick i bara underställströjan tills det började regna lite småskurar igen. Dagens vandring har varit fin, ända tills jag var en kilometer utanför Åstorp. Där fastnade jag bland motorvägar som korsade varandra och jag lyckades tappa min randiga mössa. Men aldrig att jag skulle lämna den! Jag vände om och tog mig ytterligare en gång över alla korsningar med långtradare vinande om öronen tills mössan var på plats igen och jag forscerade en lerig åker med mina nya vattentäta skor tills jag nådde en normal väg för fotgängare. Skorna har hållit måttet, inga skavsår och ingen väta in. Lovar gott!!! Nu ska jag leta upp prästgården och kyrkoherden Pierre som lovat mig härbärge för natten. Mässa klockan 18 och samtal om att vara mamma till sin mamma efter det. Jag tänker delta i bägge. Och jag tänker kolla hur det står till med namninsamlandet till Klimatuppropet. Hörs igen!/Loll

Dag 44

2008-11-13T09:02:00.003+01:00

Pirkkos hembakade surbröd

Change of plan, jag har ju slitit ut ett par skor, det blir att skaffa nya i Ängelholm och sedan vandrar jag vidare mot nästa stopp Jonstorp för natten. Har sovit som en sten i Pirkkos uthyrningsrum och nu är jag i full färd med riktigt kaffe!!! (espresso) och frukost.Tack för ett toppenstopp Pirkko! Surdegsbrödet ska jag maila hem receptet på och sedan baka själv.
Snart börjar skojakten. Återkommer senare!/Loll

Dag 43

2008-11-12T16:53:00.006+01:00

Hej då Halland !

Nu sitter jag och bloggar hos Pirkko Uro i Vejbystrand, ytterligare en mamma till en av mina vänner! Här har jag varit förut så det känns nästan som att komma hem. Natten igår tillbringade jag hos Eva Dahlberg som jag träffade på Särö, vi åt massor, pratade länge, om både klimat och musik och annat väsentligt i livet. Ett mycket härligt stopp! Tack Eva!

Hon skickade mig också vidare för frukost hemma hos Bengt E Nilsson och hans fru Lena från Visans vänner där också Eva är engagerad. Sill och ägg och älgkorv och mycket annat gott laddade jag med inför dagens vandring. Grannen Claes-Göran Turesson tittade in och vi hade ett mycket intressant och givande samtal över frukostbordet. Han hade sett ett program på TV som beskrev vad som händer om värmen fortsätter stiga på jorden, om hundra år är vi männsikor väck... Kom också in på det här med hur man reagerar när man närmar sig en katastrof. Den ena varianten är att strunta i allt och bara tänka på nuet, den andra är att försöka göra så gott man kan och kämpa för överlevnad. Som ni förstår tillhör jag den senare sorten. Har man barn borde man göra det, men har politker och makthavare barn och barnbarn kan man undra??? Jag fick också frågan hur jag tänker när jag lever av det andra ger, men inte betalar. Jag utforskar väl medmänskligheten kan man säga, plus att jag tänker att ett samtal, lite bra energi, inspiration eller en trudelutt på en gitarr kan vara ett bra utbyte mot ett mål mat man ändå lagat för mycket eller en soffa i ett ändå uppvärmt rum.

Mätt och belåten tog jag på rekommendation en omväg till Vejbystrand. Vandrade mot Östra Karup där jag träffade på Maj-Lis Ahlqvist som lånade ut toa, bjöd på äpple och berättade om trakten och kyrkan för mig. Tornet hade rasat tex...och tjuvar hade bott uppåt vägen på en plats numera döpt till Tjuvhult. Och på Postriddarens väg har Birgitta med flera kända personer passerat förbi genom århundradena. Maj-Lis fick alla mina kvarvarande namninsamlingslappar till Klimatuppropet och lovade att ta tag i insamlingen av namn i församlingen. Det rustades för öppet hus just idag så det var ju mycket lägligt att samla namn kan man säga!!
Det blev en fin vandring upp över Hallandsåsen, t o m lite sol idag. Strax innan Vejbystrand kom tyvärr regnet och vinden tilltog igen. Men jag börjar bli van. Har dock fått ett rejält problem. Ett par av mina skor, de skönaste, är utslitna. Höll på att få skavsår idag under höger trampdyna och när jag tog av mig för att sätta på skavsårsplåster insåg jag att skon var nedsliten inuti. SÅ HÄR KOMMER EN SPONSRINGSEFTERLYSNING: JAG MÅSTE SKAFFA ETT PAR BRA SKOR TILL, NÅGON SOM ÄR SUGEN DÄR UTE? KONTAKTA MIG I SÅ FALL OMGÅENDE. OBS - DET FUNKAR DESSVÄRRE INTE MED BEGAGNADE SKOR, JAG MÅSTE PRÖVA UT SÅDANA SOM PASSAR..... Nu står Pirkko och kokar en alldeles underbar soppa full av grönsaker och jag har druckit varmt te och vilar mina trötta ben och fötter. Vi hörs igen!/Loll

Soppkok hos Pirkko i Vejbystrand

Dag 42

2008-11-11T17:36:00.003+01:00

Vandraren med Sebastian , Jimmy och Pierre på radio Båstad

Halloj! Sitter på redaktionen för Radio Båstad och bloggar. Har just medverkat direkt i Splash med Sebastian, Jimmy och Pierre. De ville vara snälla och bjuda på svartsoppa, men det var inte min melodi (inte deras heller kan jag meddela) men sköna killar som verkar ha roligt i studion! Dagen bjöd en vandring i mestadels regn, men jag letade mig ner och gick en lång bit efter den vackra stranden mellan Mellybstrand och Båstad. Havet på hösten har något alldeles speciellt. Det är mäktigt. När regnet började piska igen och krypa in genom mina kläder och skor sökte jag mig uppåt och på Kustvägen hann Radio Kristianstad i fatt mig och sände direkt. Det blev en riktigt mediadag av detta för strax därefter så hörde Helsingborgs Dagblad av sig (Borås) och gjorde en intervju. Idag har jag varit rätt kall måste jag medge och att komma in i den här varma studion och få kaffe var helt underbart. Lika underbart som att ta av blöta strumpor och skor och byta till de torra. Jag hoppas på lite bättre väder imorgon när jag ger mig av mot Ängelholm. Vandringen tar mig vidare mot nya platser, nya människor, nya tankar. Jag längtar efter mina barn och mitt barnbarn och min kärlek, men jag känner att allt jag kommer att få med mig hem från den här vandringen kommer att vara alla inblandade till godo! Och ytterligare ett stort tack till underbara Tuttan där jag bodde i natt. Det var som att få låna nån annans mamma för en stund och låtsas att det var min! Håll ut och kämpa för skogen i Hökafälten. Den var vacker att vandra i och kändes som om den skulle vara precis just där den är./Loll

Morgonblogg i Mellbystrand

2008-11-11T09:22:00.004+01:00

Det har regnat hela natten, jag har hört smattret mot det lilla stugtaket. Ljudet av regn, det är vackert på ett vemodigt sätt. Den här vandringen jag gör är vacker, ibland också på ett vemodigt sätt. När jag ser allt det här vackra som finns i vårt land, när jag möter alla dessa fina människor som bebor det, är det vackert. Som den dubbla regnbågen över regnvåt asfalt, eller soluppgången i havet, eller gulgröna fält som böljar i vindarna, vidsträckta slätter, djupa skogar, höstlöv som virvlar i höstklar luft och lyfter och seglar bort, sedan landar på en ny plats. Som alla öppna dörrar jag gått in genom, alla fina samtal, alla tankar jag fått dela, alla liv jag berörts av, all den längtan jag sett i människor efter det goda, det äkta, det som livet egentligen handlar om.
Det är vemodigt när jag tänker på att vi inte förmår vårda allt detta och ta hand om varandra.

Det är egentligen lättare att välja en god väg i livet, om man börjar så känner man det ganska snabbt. För man mår mycket bättre. Om jag väljer att vara generös och vänlig mot alla jag möter, även mot den som tränger sig i kön, den ilskna bilisten som tutar, den som slår igen dörren framför mig så händer det något. Man hamnar liksom på en annan nivå. Man kan ta den där energin som skulle spillts på irritation och ilska och göra något roligt, något lätt istället. Det valet att inte gå med i de negativa energierna kan förändra det mesta. Pröva idag!
Kram/Loll

Dag 40 - 41 1 miljon steg!

2008-11-10T18:02:00.013+01:00

Hej vad det går!
Var utan dator igår så här kommer lite rapport från senaste två dagarna! Efter Asige, och med en sådan fin glasljushållare med mitt namn ingraverat från Lisbeth och proteinkosttillskott från hennes svärson Kenneth i bagaget, tog jag mig till Halmstad och där fick jag bo hos Jonas Svensson. Kompis till Åsa som gick med till Älvsjö dag 1. Kul! Han jobbar med miljö, så vi hann i alla fall prata lite grann innan han skulle med tåget till Stockholm för arbete. En gitarr hade han också så jag bjöd på en låt medan han fixade till en riktigt god middag med lax från laxomaten. Vad är nu detta? Jo en butik med självshopping, där man handlar på kort och tar vad man vill ha. Ett slags slutet system - spejsat för en Stockholmare som mig! Tvättade kläder gjorde jag också, och eftersom Kaj tog sig ner och gav mig en varmare jacka under helgen, så kände jag mig rustad för dagens vandring.

OCH det var en rackarns tur att jag fått bättre jacka, för jag hamnade i en slags tromb! på väg mot Mellbystrand. Himlen färgades gul och grå och hagel och regn komm flygandes med riktiga stormvindar. Träden nästan la sig ner i byarna. Riktigt läskigt! som tur var så var jag precis vid en skola där jag gick in och sökte skydd. Men sedan lyste solen på mig nästan hela vägen. Nu sitter jag hos Tuttan i Mellbystrand och bloggar, här har jag fått pannkaka, laxpate, glass och äpplen med kanel, fotbad, dusch och sedan väntar en liten stuga med en skön säng på mig! Här bor förutom Tuttan också taxen Pelle, en glad filur! Glad är jag också för att filmprojektet jag är involverad i har fått klartecken i dag från filminstitutet. Det innebär att jag måste sätta igång att skriva väldigt snart. Och det ska lösas, precis som allt annat. Kan också berätta att jag idag vandrat efter Ginstleden, dvs cykelleden som följer kusten. Mycket bra vandrarled också. Vi gott mod, lite ömma fötter och nu mina vänner kan jag meddela att jag har gått 1 miljon steg!/Hörs igen! Loll

Min fina gåva från Lisbeth Carlsson

Kenneth stoppar mina fickor fulla med proteinpulver

PS nu får ni göra ett ryck för namninsamlingen till Klimatuppropet, det är bara 20 dagar kvar! Gå in på hemsidan - se höger vid länkar - och skriv ut några listor och FYLL med namn, eller skicka vidare länken så att folk kan skriva på via nätet...

Dag 39

2008-11-08T16:11:00.004+01:00

Lisbeths glasverkstad

Kjell och Lisbeth Carlsson

Nu bloggar jag från Lisbeth och Kjell Carlssons lilla kontor i huset på Ekekullen i Semb utanför Asige. Under loftet där jag bor har Lisbeth en glasverkstad, där hon tillverkar otroligt vackra skålar och fat av glas i vackra mönster. Bilder kommer! Har ni vägarna förbi så ska ni titta in och kanske göra ett eller annat fynd. Generositeten är som vanligt STOR, jag kan inte sluta förvånas över alla fantastiska människor jag möter under denna vandring. Har rört mig i trakten idag, till fots så klart, hittat en charkuteri och gjort ett besök i den lilla lanthandeln som nästa vecka slår igen efter att ha varit igång sedan 1927. Lanthandeln har kvar sin gamla köpmandisk, och burkar och affischer från förr. Ett titt in i gammal historia....I morgon vandrar jag vidare mot Halmstad. Hoppas på att kunna ta vägen om Steningen, där jag var och sjöng på visfestival för ett par år sedan. En gudomligt vacker plats. Vi hörs snart igen!/Loll

Kristinas Lanthandel

Dag 38

2008-11-08T16:06:00.003+01:00

Kyrkans Hus i Falkenberg

En rask vandring från Falkenberg och natthärberget på Kyrkans Hus. Regntunga skyar men jag hittade Hallandsleden som tog mig en annan väg än den mest trafikerade. Jag börjar bli trött på tung trafik och inga vägrenar i kombination. Hittade Hallandsleden gjorde däremot inte Mats och Leif från tidningen Hemmets Veckotidning trots GPS. De borde kanske gjort som jag, fotvandrat efter en karta. Hur som helst, fotografering vid Eftra Kyrka och sedan lunch och intervju. Lunch blev jag bjuden på och det var inte vilken som helst, utan världens godaste Ceasarsallad på lax från ja: just det: Laxbutiken. Mumfillibabba. Senare angjorde jag nästa stopp. Semb utanför Asige och hos Anna i Varbergs bror, Kenneth med familj och svärföräldrar. /Loll

Dag 37

2008-11-06T15:45:00.005+01:00

Lydia , hennes mamma Anna och hunden Bernard

Lydia sköter om en trött vandrare

Live från Morup

Stormig västkust nära Falkenberg

Moving on !

Nu befinner jag mig på församlingsgården i Falkenberg. Blev just mycket fint mottagen av kyrkovaktmästaren här, Eilbert. Ett trevligt vilorum får jag disponera. Kyrkan har stora lokaler, bland annat ett gammalt tingshus där jag just lånar dator.
En dryg vandring var det från Varberg, mycket vacker men blåst och slutligen regn, sista biten på tungt trafikerad 90-väg utan ren och ungefär tre mil. Men klockan är inte mer än kvart i fyra, så bra marscherat om än på trötta ben. Gårdagen hos familjen Salenborn, Anna, Peter, Lydia och Lucas blev kanon. Det firades att Lucas klarat körkortet och dottern lydia praktiserade sin hemläxa på mig, ansiktsmassage och rengöring. Hon går på SPA-gymnasiet i Varberg. Två hundar ingick i hushållet där också. Nu har jag snart inga rädslor kvar att bota. Med Ebbes fyra vallhundar och sedan Salenborns två så är jag botad från hundskräcken. Tjoho! Det enda som är kvar är en rejäl segeltur i storm, sen ska väl jag kunna betitla mig den modigaste kvinnan i Norra Europa, eller i alla fall på Östra Södermalm. Jag har kommit på en sak, jag gillar bensinmackar, av det enkla skälet att där finns toaletter och nånstans att sitta och färskt vatten. Jag gillar också busskurer. Inte för att jag ska åka buss utan för att mitt i obyggden går det att hitta ett vindskydd och en bänk. Toppen för en vandrare. Halland är MYCKET vackert!!!! I morrn drar jag vidare och har fått sovplats i Asige....forts följer! Eder vandrare Loll - som snart kommer behöva varmare kläder, den saken är klar!

Bildöden igen !

Tilllägg dag 36

2008-11-05T16:57:00.002+01:00

Jo, jag får ofta några återkommande frågor: Är du inte rädd? (För bilar, människor, mörker etc) Hur orkar du? Vad tänker du på när du går?

Första frågan svarar jag bestämt nej på. Jag går med ryggan full av tillit förutom ombytet. Men jag önskar att ni bilister åtminstonde saktade ner och höll ut något när vägarna saknar ren.....

Andra frågan: jag vet inte, jag hittar ny energi varje dag, och benen o fötterna är med mig. Om det handlar om alla milavandringar på söder, i kombination med bra fötter, strumpor och skor eller bara ensvishet, det vet jag inte. Men varje morgon hittils jag vaknat har jag haft lust att gå vidare.

Tredje frågan: Allt och inget, tankarna virvlar fullständigt fritt, som poesi, jag suger in vad jag ser, ljud, dofter, färger, kyla, värme...allt blandas med ord som svävar fritt omkring. Stor lycka är vad det är.

Man kommer t ex på hur mycket det finns att vara tacksam över. Listan är mycket, mycket, mycket lång!

Jo, slutligen måste jag erkänna en sak, det finns något jag insett att jag konsumerar som attan under denna vandring. Mobiltelefonen! Dvs mitt telefonbolag gör sig just nu en FET hacka på mig. Skickar ju bilder, filmsnuttar, SMS, ringer, pratar med nära och kära... tidningar, radio, presumtiva övernattningsplatser osv....Så klart! Tänkte inte på det...
/Loll

Dag 36

2008-11-05T16:07:00.005+01:00

Ebbes får

Ebbes hundar

Anna och Vidar

Margareta och Stig

Min mammas kusin Ebbe

Tjollahopp! Redan 5 november! Bloggar från biblan i Varberg. Har passerat Åsa, och sedan landat hos Ebbe, med fyra hundar och åtta kattor och massa får i Värö Backa. Det var ett mycket angenämt stopp, Ebbe med efternamnet Tuneld är jag nämligen släkt med. Han är kusin med min mamma. Det var andra gången i livet vi träffades, och vi fann att vi har mycket gemensamt, intresse för det enkla, att har roligt i livet och att musicera. Bara för att nämna lite. Ebbe introducerade mig också för Anna med familj, som jag ska stanna hos i natt i Varberg. När jag lämnade familjen Valeberg i Kungsbacka, hans jag upp av Anna, som jag träffade på Särö, och hennes son Vidar, de är så långt, de som vandrat med mig den kortaste biten, kanske 200 meter...sedan gav Vidar upp och ville till lekis. Lite längre bort på vägen stannade en bil, och någon hoppade ur och ropade : Vill du ha kaffe? Det ville jag. Margareta och hennes man Stig hade fyllt kaffekorgen och jag fick både godis, bullar, smörgås o kaffe! Vad gulligt av er - stort tack! Margareta hade följt min blogg sedan den 1 oktober då hon hörde ett inslag i programmet Rivstart som sänds på lokalradio i Götlaborgstraken. Så, efter en underbarts solig vandring, står jag här på bilblan i Varberg. Fin stad! Hoppas att få komma hit och sjunga nån gång - så som jag gjorde en liten snutt i Radio Halland( P4) idag, i programmet Konsekvens. Det verkar vara mycket musik i länet...har ju varit lite längre söder ut och norrut för den delen och sjungit. Men inte i Varberg. I morrn drar jag vidare efter vägarna mot Falkenberg! /Loll (lite yr ännu, men mest när jag ska upp och ner från sittande/liggande eller vänder mig om snabbt)

Dag 35

2008-11-04T21:07:00.003+01:00

Dag 34

2008-11-03T08:04:00.004+01:00

Familjen Valeberg

God morgon! Bloggar hemma hos familjen Valeberg, mamma Maria, pappa Håkan och barnen Oskar och Elsa. Här har jag sovit djupt och gott i ett eget rum efter ett värmande bad. Det var varmt när jag gick från Särö, tog av mig i bara tröjan, men så fort solen gick ned kom kylan. På tågstationen bjöd den snälle mannen i pressbyrån på ett gratis toabesök till den medellöse vandraren och det fanns bänkar att vänta på tills familjen skulle komma hem från sitt höstlovsfirande i Storlien. De automatiska dörrarna släppte dock in den råa novemberkylan och framåt sjutiden frös jag rejält. En trevlig middag, ett hett bad, kvällste med nyheter och en god natts sömn har gjort mig som ny! I dag bär det vidare mot Åsa. Lite moln, men uppehåll. Duger bra att vandra i. Inser dock att jag kommer att behöva byta upp mig snart mot varmare kläder. Det är knepigt med kläder när man ena stunden går sig varm och svettig, och nästa blir djupfryst när man är ute i viloläge. Snart kommer jag att kunna skicka lite bilder igen, så det blir lite mera liv på bloggen! Hörs!/Loll

Infarten till Åsa !

Dag 33 - början till nästa rutt

2008-11-02T09:44:00.001+01:00

Ok, en plan börjar ta form... Lämnar snart Särö, full av musik och mat och härliga möten. Så här ser rutten ut närmaste tiden:
Kungsbacka-Åsa-Värö Backa- Varberg-Falkenberg-Getinge-Halmstad-Båstad-Ängelholm-Helsingborg-Landskrona-Lund-Malmö-Vellinge-Trelleborg-Smygehamn-Ystad-Kåseberga-Brantevik-Simrishamn-Svinaberga

Så med ny plan, sökes nya bostadssponsorer eftervägen:
som vanligt - ring! 070-7741665
Allt gott Loll

Dag 32

2008-11-01T10:28:00.004+01:00

Lolita Särö / foto Ida Blomkvist
Snusmumriken på Särö

Efter lite meckel hittade jag en säng på Särö, musiken flödade som vanligt i alla hörn av det stora SPA-hotellet vid havet. Men den trötte vandraren var i något annorlunda form än tidigare år. Efter någorlunda askungetid blev det sova för min del, sedan tidig frukost och så klart: en morgonpromenad. Vid havet finns en stig, och längst ut på en klippa med utsikt mot horisonten blev jag plötsligt ett med Snusmumriken. Jag tog upp mitt moll-munspel och spelade små truddelutter för mig själv och tog in allt det vackra som fanns att vila blicken i. En skön kontrast mot alla vägar utan vägren, alla långtradare och personbilar och bussar som svischat förbi mig i mer eller mindre tillåtna hastigheter. Nu stundar ett par timmar i SPA-avdelningen, där ska stela muskler mjukas upp, vandrarfötter skrubbas. Skippar Göteborg och ger mig på söndagmorgon ner mot Varberg. Huset här är fyllt av möjliga övernattningar, så jag lär gå med nya nummer i mobilen, mot nya hem att besöka och så klart, nya vägar./Loll

Dag 31 Särö Hus

2008-10-31T13:50:00.003+01:00

Jahapp, då var jag framme i Särö. Om jag får stanna återstår att se. Men en soffa ska väl alltid gå att få tag i - det finns många. Här sover ju ändå nästan ingen om natten, utan alla sjunger och spelar denna särskilda helg varje år då vissångare från hela Norden samlas för sitt årliga jammande. Har förstått att vädret inte varit någon lek runtom i landet, men just på mig sken solen när jag vandrade från Kungsbacka. En riktigt vacker höstdag, den sista i oktober. Jag inser att jag nog kommer att behöva fiska upp lite varmare kläder under vandringens gång, men än så länge klarar jag mig, med lager på lager. Nu ska jag sträcka ut benen i någon av sofforna i väntan på att Särö Hus invanderas av alla glada musikanter. Återkommer med rapport fortsättningen. Ha en fin helg, vad ni nu har för er!/Loll

Dag 30 Hos Ia i Kungsbacka

2008-10-30T20:24:00.003+01:00

Djupa skogar innan Kungsbacka

Nästan som att komma hem, här har jag varit förut! 2 gånger t om. Jag är hemma hos min sons sambos mamma. Jora, två svärmördrar kan man väl säga att vi är även om de inte är gifta, åtminstonde mormor och farmor till samma bedårande barnbarn Sigge. En mycket god middag har jag fått, med massor av grönsaker vilket står högt i kurs hos min grönsakstörstande kropp...det var en dryg vandring från Rävlanda och mörkret liksom en överväldigande solnedgång tog över säkerheten för vandraren som hela vägen kört hårt utan vägren i kurvig enfilig landsortsväg. Jag kommer att återkomma till bristen på säkerhet för såväl vandrare som cyklister och motionärer vilket går som en gemensam tråd genom hela Sverige, i alla fall från Öst till Väst. Och det för mig vidare till hela Sverige. Jag vinglar fortfarande. Inte bra utan vägren. Jag mår illa varje natt, antagligen av att jag rör huvudet i sömnen. Nu har jag fattat ett tråkigt, men antagligen i slutänden, bra beslut. Jag stannar i Sverige. Blir jag sämre, behöver jag avbryta eller söka vård igen, är det betydligt lättare här hemma. Det gör att jag efter Särö som jag når imorgon, antagligen gör en kort sväng upp till Götlaborg, och sedan tar jag kusten ner, och går mina 2 miljoner steg inom Sverige. Detta främjar även klimatuppropet som Naturskyddsföreningen, Svenska Kyrkan och FN-grupperna står bakom. Tjoho! Det finns inget ont som inte har nåt gott med sig. Det är ett bra och användbart ordspråk. Så nu får ni hålla utkik efter henne i röd jacka, ryggsäck och randig mössa efter västkusten. Varberg, Falkenberg, Halmstad, Helsingborg, here I come! Sedan också: ni som sagt att ni vill gå med en sväng, nu underlättar jag även för er!!!!! Häng på, ta nåra friska mil i livet. Och så en hälsning till Molly som jag träffade idag på vägen mellan Rävlanda och Kungsbacka. Tack för ett fint samtal! Och tack till Maria och alla ni andra på församlingsgården i Rävlanda där jag sov i natt, och tack till Stefan Martinsson för en mycket givande föreläsning om arbetet med unga mödrar i Rio de Janeiro. Mycket inspirerande! Och tack för att jag fick tjuvspela på flygeln! Ps, på med alla skånekontakter igen som jag avböjt tidigare! Ps 2 artikel i morgondagens Norra Halland....
/Loll

Dag 29 Rävlanda Församlingshem

2008-10-29T16:59:00.003+01:00

Rävlanda kyrka

Nu lånar en dator på Rävlanda Församlingshem där jag ska sova i natt. Stor gästfrihet, en vacker flygel som jag nyss prövade min nya låt på, och ikväll är det föreläsning med Stefan Martinsson som arbetar med gatubarn. Ska bli intressant att höra eftersom jag själv har jobbat med sådana, hemma hos oss, i Stockholm. Vägen hit var fin att gå, jag fick också häng en bit av Charlotte från P4, Radio Sjuhärad. Det pågår tydligen en tävling inom Sveriges Radio som handlar att gå flest steg, intresset för mig lär ju växa av den anledningen, men upp i mina snart 600000 steg på en månad kommer de nog inte. Det är fortfarande lite vingligt. En idé om att ev stanna i Sverige har börjat gro av den anledningen. Känner jag mig inte hundra när jag når Göteborg kanske jag vandrar kusten ner mot Helsingborg i stället, och där ev tar mig över till Danmark för en kort sträcka mellan Helsingör och Köpenhamn. Vi får se. Jag vill inte äventyra hälsan och skulle det inträffa något akut så är det otroligt mycket enklare hemma i Svedala. Återkommer om beslutet om några dagar. Det får gro i takt med att jag känner efter hur jag mår. I morgon hoppas jag ta mig till Kungsbacka eftersom det saknas lämplig övernattning på vägen, ska starta tidigt, gå korta sträckor och vila ordenligt många gånger. Sedan väntar Särö. Det ser jag fram emot. Där blir det ett par dagars paus med musik och sång, vilket är en djup saknad och längtan efter hos en musikant som jag. Stort tack igen till Mia och Magnus för härbärge i deras hemma studio i Olsfors, sov så himla gott med mikrofonen i rummet! Och tack till personalen på Rävlanda som låter mig bo här i natt. På återhörande/Loll

dag 28 hemma hos Stollarna i Olsfors

2008-10-28T20:24:00.003+01:00

Livsfarlig vandring innan Olsfors

Hej! Från Inga-Lena i Borås letade jag mig fram efter gamla Göteborsgvägen mot Olsfors och nästa stop. Vägen mellan Sandared och Olsfors var ju vacker, nära vattnet, men saknade bitvis vägren. På ena sidan ett räcke och en grusig brant ner i vattnet och på andra järnväg. Försökte ett tag att gå utan för räcket och hålla i mig, men isåg att i mitt tillstånd, som kan innebära plötslig yrsel, var det ingen bra idé. Jag tog kampen om centrimetrarna med mötande bilar... Som vanligt hade många bilister använt delar av vägen som soptipp. Vid parkeringsfickorna låg mängder av skräp, sopsäckar, helt rått utkastat från en bil som stannat. Varför? Vad tänker man inte med? Helskinnad kom jag i alla fall fram till Mia och Magnus som har bandet Stollarna. Här fick jag låna en gitarr, den andra gången på en månad jag får hålla i en sådan. Mycket härligt! Mat och ett glas vin fick jag också, en skön dusch och tvättning av kläder. Återigen bemött med stor gästfrihet och generositet! I morgon bär det vidare, ska försöka ta mig mot Rävlanda. Har ett problem sedan med biten mellan Rävlanda och Kungsbacka. Den är för lång att gå i ett svep, och väldigt obebodd. Måste lösas på något vis, men jag har som alltid tillit! Skönt att vara igång igen. Kroppen håller, knoppen är nästan med!/Loll

Dag 28

2008-10-28T08:22:00.004+01:00

Sopdumpning av bilister efter Sjömarken

Sjömarken

Kära läsare!
Här kommer en liten summering efter alla avbrott. Eftersom idag fortsätter jag vandrandet. När det gäller steg har jag hittills gått: 538950 vilket motsvarar ca 41,5 mil. För alla oroliga tillrop, eftersom jag varit rejält knackig, så ska jag förtydliga: Självfallet bryter jag om jag blir ordentligt dålig. Syftet med den här vandringen är mötena med människor, i mötet startar en tanke, en tanke som kan bli en handling. Många handlingar som tillsammans kan bli början till en förändring. Vägen är målet, ett sjukhusbesök, en kortare transport med en bil när nöden kräver, allt blir en del av vägen. Allt resulterar i möten som är en del av vägen. Det finns inget rätt eller fel i den här pilgrimsvandringen, men genom att i möjligaste mån använda enbart mina fötter för att ta mig fram, vill jag visa på vilken enorm resurs vi människor har i oss, bara som vi är, rätt upp och ner. Utan nån som helst motor för utom den egna drivkraften. Jag kanske kommer att bli tvungen att ta någon transport igen när nöden kräver. Men det är helt ok, ska försöka få ihop mina 2 miljoner steg och framförallt träffa så många som möjligt under vägen. Försöka uppmuntra till att ni jag möter klickar på rubriken Klimatuppropet till höger och skriver under Naturskyddsföreningens, Svenska Kyrkan och FN-gruppernas namninsamling för att minska utsläppen. Idag går min vandring vidare från Borås mot Olsfors. Sedan ska jag ta mig Göteborsvägen mot Kungsbacka. Letar efter en lämplig övernattning halva vägen mellan Olsfors och Kungsbacka, nån som vet nåt? Ring! /Loll

Dag 27

2008-10-27T16:27:00.005+01:00

Vis klimatförebild på väggen hemma hos Inga - Lena i Borås

Jahapp, då var man i Borås, hos Inga-Lena och hennes söner. Här kändes som ett rätt utgångpunkt för fortsatt vandring. Hon har nämligen lovat att komma och hämta mig om jag trillar omkull när jag beger mig av i riktning mot Bollebygd i morgon. Här väntade en bäddad säng och kaffetåren var snabbt i koppen. Så härligt.
Nu söker jag härbergen igen, nån? Och jag har just gjort en intervju med Borås Tidning, den kommer antagligen imorgon... Ska sanningen fram så var jag rätt yr i knoppen i morse. Men jag är ju envis som synden. Ska dock tveklöst lyssna på kroppen, det lovar jag de oroliga av er. Möjligen, om jag känner mig osäker på tillståndet, när jag kommer till Särö, så kanske att jag fortsätter inom Sverige. Det är ju lättare om jag skulle bli sjuk igen. Men jag räknar så långt iskallt med att ta färjan över till Danmark och fortsätta genom Jylland./På återhörande. Loll

Dag 26

2008-10-26T13:16:00.003+01:00

Hejsan! Under min konvalecens har jag roat mig med att fixa lite med bloggen. Nu finns det en funktion för den som vill följa mig och få meddelande när jag uppdaterar här. Se längst ner till höger under rubriken Bloggintresserade. Där kan du registera dig med ett enkelt klick och du väljer själv om du vill vara anonym eller inte. Det stormar och regnar här i Jönköping men nu ska regnstället på och jag ska ta en långpromenad med min käresta som tagit sig hit för att hålla mig sällskap. Det innebär att jag kunnat ladda ner lite bilder från kameran och kommer att lägga upp lite nytt på mina gamla inlägg. Håll utkik! Och jag måste säga det ännu en gång, Scandics hotellfrullar är outstanding! Jag repar mig mycket bra med hjälp av dem. Hörs!/Loll

dag 25

2008-10-25T21:26:00.003+02:00

Hej hopp!

Jobbar på förbättring i Jönköping, korta promenader utan packning, mycket mat och sömn. Fortfarande måste jag tänka på att inte göra hastiga lägesförflyttningar med huvudet. Då blir det åka karusell. Men jag känner mig säker på att jag kommer att vara så bra att jag klarar av att ge mig av igen, månd, tisdag senast...har lite olika planer för hur jag ska lösa det så att vilan blir så lång som jag behöver utan att bege mig hemåt för att få den. Men som sagt, det går framåt och jag är vid gott mod!

varma hälsningar från Loll

Bilden: Doktor Florens och Syster Barbro med kollegor på länssjukhuset Ryhov i Jönköping, stort tack igen!

Dag 24 Day 24

2008-10-24T15:42:00.003+02:00

Alright!
Let's do a shorty in English first. It''s been a while. I have been in hospital, got some strange desease. Some chrystals in my ear got lose and made me lose balance and feel really sick, that with a combination of dehydration. But I am getting better. Just got out of hospital, and I will rest in Jönköping over the weekend. Before I got sick, I hade som really nice experiences, meetings as I seem to have during this fantastick walk. I look upon this illness as a part of the walk, I have to include everything that happens. Even if it made my go by ambulance, and now a taxi, though a taxi that was good for the climate! So hopfully I will be back on the road by Monday! /Loll

Hej Bloggkompisar!
Nu är jag utskriven från sjukhuset. Det går snabbt framåt. Har gjort mina övrningar men antagligen var det så att det Samuel, sjukgymnasten gjorde igår, fick kristallernan på plats. För jag mår verkligen supermycket bättre i dag.

Ok, vad sen. Jo jag använde ett av mina trumfkort, fixat av min goda vän Jeanette Albertsson. Det bestod i ett telefonnummer till en av hennes kompisar på Scandic Hotels, Henrik Johnsson. Jag ringde och här sitter jag nu och bloggar i Portalens foaje i centrala Jönköping. Till saken hör att Scandig faktiskt är en hotellkedja som jobbar hårt på miljöansvaret. Med ekologiska produkter, elspar, och närproducerad frulle. Bara en sån sak att du måste stoppa in hotell nyckeln i ett lås för att tända, vilket gör att du aldrig slösar på el. Dessutom, ang Rosa bandet, så sitter den en instruktion om hur man undersöker brösten i duschen, med uppmaning om att ta med hem. Det finns som sagt så mycket man kan göra som inte handlar om konsumtion för att stötta forskning och förebygga. Tack för den här hotellhelgen SCANDIC!

Så hur som helst. Här stannar jag över helgen. Gör som sjukgymnasten sagt. Tränar på att utsätta mig för yrsliga situationer, blinka med ögonen, vrida på skallen så att det sista av yrseln ger sig. Nu når ni mig på min vanliga telefon igen. Jag är superpepp att fortsätta! Det är en vandring of a lifetime, den ska vidare. Ett gigantiskt tack för alla uppmuntrande telefonsamtal, mail, bloggkommentarer och SMS. Jag är överväldigad av all denna värme ni skickar mig! May the force be with you för att sno min kära dotter Miras redan stulna slutrad! /Loll

Dag 23

2008-10-23T18:30:00.002+02:00

Lolita in action!

Hej bloggvänner !

1 . Här kommer nya hälsningar från Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.Jag mår bättre , tränar balansövningar för fullt , som jag fått av sjukgymnasten Samuel . Det är antingen ett virus på balansnerven eller "kristallsjukan" , en godartad sjukdom där kristallerna som reglerar balansen i hjärnan hoppat fel . Bägge blir man bra ifrån .- Men egentligen tror jag att det är en "utsläppssjukdom" som jag fått av alla bilar .Personalen här är verkligen toppen. Vilket fint omhändertagande jag får.Nu har de dessutom kopierat upp namnlistan till Klimatuppropet . Heja ! Heja! Är nog uppe på vingelbenen om ett par dagar .

2 .Det nådde mitt öra att Cancerfonden , Rosa Bandet gått ihop med Svensk Handel om en kampanj som säger : Gör något stort för mänskligheten på Lördag . -Shoppa loss.Jag förstår inte ! Hur kan man i dessa tider välja att satsa på en konsumtionskampanj när konsumtionen är en av orsakerna till att vi närmar oss en klimatkatastrof .

-Här kommer mitt bud : Gör något stort för mänskligheten . -Shoppa INTE loss på Lördag. Ta pengarna du skulle shoppat dina onödiga saker för och sätt in hälften till Rosa Bandet och hälften till Naturskyddsföreningen.På så sätt stöttar du både cancerforskningen och moder jord och pengarna går direkt till ändamålen utan att parasiteras av Svensk Handel.

Eder vandrare i hårdträning./Loll

Dag 20 - Dag22

2008-10-23T10:07:00.006+02:00

Hej alla läsare!

Ibland blir det inte som man tänkt.Vaknade måndag morgon med yrsel och huvudvärk.Envis som jag är travade jag ändå iväg till Gränna från Ödeshög.Regnmolnen hängde tunga men jag hade dropparna på min sida.Stannade vid Vida Vättern , där Oskar bjöd på en kopp kaffe . Väl framme i Gränna och efter mycket vankande upp och ner på gatorna där lyckades jag till sist få ett rum på vandrarhemmet Strandterassen. Ida och hennes mamma Ann lät mej övernatta där gratis.Kvällen artade sig fint när Stepan , min äldste son , med familj bjöd mej på middag på sin resa hem från Göteborg.- Fick också träffa mitt älskade barnbarn Sigge.

Han var lite anti först , men jag mutade honom med chokladglass.

Fortfarande lite yr , huvudvärk och rejält trött efter nästan 3,5 mil återvände jag till vandrarhemmet för att sova.Ensam i en hel huslänga full av rum.

Mådde dåligt under natten och på morgonen kräktes jag , hade svår huvudvärk och blev sämre och sämre.Ringde Ann och Ida som sade att jag fick stanna en natt till om jag behövde .Sen fick Kaj mej att ringa vårdcentral och läkar kompisar.Det slutade med ambulans från Gränna till Jönköpings lasarett. Tack till ambulanspersonalen , Dan och Hans-Erik , för ett fint omhändertagande. Tack även Ida och Ann för er gästvänlighet och kexchokladen.

Nu ligger jag här på sjukhuset i Jönköping, har fått dropp , mår bättre men är fortfarande yr.Läkarna vill magnetröntga mitt huvud.Är inte ensam för Kaj , min kära , satte sig i bilen -Ja!jag vet helt emot miljöpolicyn!Men det är ett nödfall.Personalen här har varit toppen snälla mot oss båda.Rosor till er alla!

Nu har jag alltså konsumerat sjukvård och tjuvåkt ambulans 4 mil ... Men fick ligga i en helt tom varm sal./Loll Skrivet av spökskrivaren Kaj

Dag 20

2008-10-20T10:10:00.007+02:00

Kursare från Linköpings universitet

Helena från Linköpings universitet ger mig massa bra namn och nummer!

Bilden: Börje och Birgit! Innehavare av en liten butik som man kan skaffa sig en egen skyddsängel från , Eden heter den!

I morgon Tisdag blir det live i radio Stockholm någon gång mellan 8 och 9 på morgonen! Lyssna gärna ni som kan.

Jag har fått en skyddsängel av Börje och Birgit Ohlson. TACK! Jag delar med mig av den till moder jord .

Hittade resterna av VOLVO , det som blev kvar!

En speciell hälsning till Grethe, min yngsta medvandrare så långt. Kram och lövregn!

Halloj, bloggar från biblo i Ödeshög. Här har jag spenderat natten på Hotell Johanna, vänligen sponsrat av Pär Svenningsom som driver vandrarhemmet i Borghem 15 söder om Vadstena. Dit kom jag igår och frågade ett gäng människor om vägen mot Ödeshög. Det visade sig vara två lärare från Linköpings universitet som hade en utevecka med ett gäng magistrar...om miljö...
Jag blev inbjuden att se på deras föreställning, gestaltning av dikter ute i naturen, och jag fick berätta om min vandring - det blev ett jättefint möte. Ett 20-tal personer som jag är övertygad kommer att gå hem och skriva under Klimatuppropet och dessutom sprida det vidare till sina kollegor och vänner.
Nu lägger jag in en efterlysning, jag önskar mig en bild och namnet på er två som skänkte mig vantar respektive handledvärmare. Jag stod där och frös om händerna, hade tappat vantarna i Vadstena, och det uppmärksammades så fint. Vips hade jag nya vantar och sköna värmande handledsvärmare skänkta av två av deltagarna i kursen. Ni får gärna be någon fota er tillsammans under kursen och maila bilden och era namn till mig! Jag samlar på alla som på något sätt bistått mig. Bistod mig gjorde också en av lärarna Helena, hon ringde hit och dit och fick Pär från vandrarhemmet att komma lyssna till min historia vilket ledde till rummet. Eftersom jag blev sinkad mottog jag för första gången skjuts. Hade stått mitt ute i skogen i natten annars. Men det är som med hela vandringen, mötena är det som är viktigt, processen som uppstår i samtal och möte och som aktiverar en ny tanke, en ny handling. Tack alla från Linköpings Universitet för att jag fick träffa er en stund på vägen!
Pax et bonum (som man säger i Vadstena)
/Loll som strax ger sig av mot Stava, som vanligt, ring om du vet nån med boende!

2008-10-19T10:23:00.002+02:00

Hotell Johanna i Ödeshög bjuder på en natt i sviten

Pizzeria La Rosa i Ödeshög bjuder på pizza

Dag 19

2008-10-19T10:20:00.004+02:00

Vallmo på Östgötaslätten

Blåklint på Östgötaslätten

Dag 18 Day 18 Vadstena

2008-10-18T08:45:00.006+02:00

Hej kära läsevandrare!
Nu är jag i Vadstena och bloggar från Pilgrimscentrum. Man kan väl säga att jag befinner mig i pilgrimernas Mekka. Den heliga Birgitta ser på mig från alla väggar och hennes fina vandringbön finns upptryckt på små kort som man kan ta med sig i ryggsäcken : Herre visa mig din väg och gör mig villig att vandra den.
För mig handlar det kanske mer om att hitta viljan att vandra min väg. Det tål att tänka på. Vilken är ens väg och väljer man själv? Eller är det någon som visar en? De exsistensiella frågorna kommer snabbt när man befinner sig på denna historiska plats. Vackert är här också. Det har i alla fall lett fram till att jag beslutat mig för att stanna här ett dygn och vila ut ordenligt. Det var lite hallå igår. Jag hade med mig Utbildningradion som spelade in ett barnprogram om barns oro för klimatet. Jag slog följe med Grethe, 12 år, stora delar av vägen mellan Skänninge och Vadstena. Vi pratade om det mesta. Vi lekte med löven, kollade in korna och räddade grodor. Men mest talade vi så klart om klimatet. Om vad man kan göra. Små saker som ändå tillsammans blir något stort när man lägger ihop det. Det var klart och soligt men iskalla vindar blåste in över Östgötaslätten från Vätterns höstkalla vatten. Väl framme var det stängt överallt, så det tog en Kyrkoherde för att lyckas ta sig in på härberget. De hade reserverat en liten kammare åt mig i härberget Vingen. När jag till slut fick tag på rätt person, visade det sig att nyckeln till mitt rum låg i ett kuvert i brevlådan utanför dörren till Pilgrimscentrum. Nu ska jag insupa pilgrimsandan som vilar över Vadstena och ladda batterierna. Natten innan denna spenderade jag i Skänninge, på stadshotellet, sponsrat av min välgörare. Ja, även en pilgrim utan pengar och mat kan behöva lite påfyllning ibland! Det är många dagar framför och igår fick jag en känsla av hur kallt det nog kommer att bli!/Loll

PS i morgon ger jag mig av på en tre-milatur till Ödeshög, om någon har kontakt för härberge, ring!

Shorty in English!
I am slowly moving forward, since slowly is the essence of walking! Being aware of the moment and I am turning in to a person that is very much here and now. I like the feeling of really being there in meetings with other people, in conversations. The dept is obvious, if we talk to each other in real presense. I am now in Vadstena, the Swedish "Mekka" for Pilgrims. And I am going to rest here for a day, there are a lot of impressions to take in, a lot of meetings. And of course I need to rest my legs as well. On and on, this is the best thing I ever did!/Loll

Klimatuppropet

2008-10-16T13:30:00.002+02:00

Än finns det tid att skriva på, nu har 17.000 skrivit under, det borde vara några miljoner, lika många som jag går steg för klimatet. Uppmanar därför er som läser att klicka på länken till höger och skriva under om ni inte redan gjort det. Det är den alla enklaste lilla insats man kan göra, men om många skriver på kan den i slutändan få en enorm genomslagkraft för att minska utläppen och hjälpa vår jord! /Loll

DAG 16

2008-10-16T07:48:00.003+02:00

Japp som driver vandrarhemmet i Mjölby, åk dit, superhärligt ställe!

Kära reseföljare ! Tack för era kommentarer , det värmer och uppmuntrar när regnet faller och benen värker. Som t ex igår när jag gick 4,3 mil varav den sista i mörker och hällregn.Uppmuntrades under dagen av flyttfåglarnas dansande på himmelen . Plötsligt formade de ett jättelikt hjärta . Ser fortfarande nyutslagna vårblommor efter vägrenen t ex stora stolta maskrosor .Appropå vägren, som saknas på riksvägen mellan Mantorp och Mjölby , så håller kommunen på att bygga en cyckel - och gångväg . Än så länge består den av grus och lera men är dock ett bättre alternativ .-Heja Mjölby kommun !!!Det var tur att Dina och Florent tog så väl hand om mej , sov middag 3 ggr , fick jättegod mat och en hel natts sömn i en skön säng. På vägen igår förbarmade sig Sjögestads Motell över den blöta vandraren och bjöd på kaffe och mazarin . Nu har jag sovit gott i en sovsal med 12 sängar , vilket överflöd ! Det får jag tacka vandrarhemmet i Mjölby för . I dag bär det vidare mot Skänninge.

På återhörande / Loll Genom spökskrivare Kaj

DAG 14

2008-10-14T19:34:00.003+02:00

Natten i det hemsökta församlingshuset överlevde jag . Kände att någon var orolig antagligen för ett barn . I morse fick jag svaret prästfrun Alvina Lindblom hade förlorat 2 av sina 8 barn i huset. Med Inas hembakta bröd och nyplockade åkerö äpplen i ryggsäcken vandrade jag vidare mot Hjulsbro och Linköping . Nu har jag fått vila ut , äta god mat , hemma hos Haralds,vår basists , föräldrar. Nu avviker jag lite från rutten och går mot Mjölby i morgon .
Fortsättning följer /Loll . Noterat av min spökskrivare Kaj.

Stegräknare

2008-10-13T18:34:00.003+02:00

Hej!

Det här Anna Eriksson som skriver i Lolitas Blogg.

Jag köper en stegräknare.

Lolita hälsar från det hemsökta församlingshuset i Askeby

dag 13 323950 steg Gårdeby

2008-10-13T09:13:00.004+02:00

Hejsan svejasan! Sitter och bloggar på skolan i Gårdeby. Kom hit efter en vindlande vacker vandring i strålande sol från Mariehov till Gårdeby via Söderköping. En del av Klosterleden som jag går på nu. Tittade först in hos Eva och Olle på Smedjan och frågade om härberge, där fick jag med mig egenodlade vindruvor, äpplen, bröd och ost och stod ett telefonsamtal senare vi Gårdeby kyrka. Kom mitt i familjegudstjänsten för barn och vuxna. Där utspelade sig följande söta historia. Prästen, Pernilla, pratade med barnen om tacksamhet. Det finns så mycket att tacka för sa hon, solen, och mamma och pappa till exempel. Vem ska man tacka för allt frågade hon sedan barnen. En liten flicka svarade: Mormor. Hela kyrkan skrattade. Därefter serverades korv stroganoff i församlingshuset för alla barn och vuxna. Vilken tajming för en hungring vandrare. Hade ett fint samtal med församlingsborna Elin och Louise. Natten har jag spenderat på en matta i församlingshuset. Hårt och ont och svårt att sova, men jag tackar mig själv för att jag valt att släpa runt på min dunkudde. Den är en överlevnadsfaktor. Liksom silkeslakanen jag fick av Gabbi. I natt har jag haft dem som täcke, och det märkliga är att de värmer, tunna som de är. I församlinghuset fanns både elpiano och vanligt piano. Jag tände levande ljus och spenderade kvällen med att göra en version för piano av min nya låt. Och se: Det ska bli piano på den låten på min skiva. Det är en pianolåt. Det hade jag aldrig listat ut om jag inte sovit i Gårdeby församlingshus i natt! Tack Gunni och alla andra som hjälpt mig denna gång. Nu vandrar jag vidare mot Askeby. Stegräknaren funkar ibland, men det blir inte korrekt för plötsligt har den slutat räkna. Om någon fortfarande vill hjälpa mig så går det att skicka en till Vandrarhemmet i Mjölby som jag fått erbjudande att bo över i. Ring 0142 10016 mellan 18-20 för adressen. Men kom överens om vem som gör det genom att svara på denna blogg, jag behöver bara en! :-) (kommer dit om ca fyra dagar)
Kram till alla mina läseföljare!/Loll
PS, blev just inbjuden av lärarna att berätta för barnen här på Gårdeby skola om min vandring, det gör jag så gärna, de jobbar mycket med miljö i skolan och jag hoppas att jag kan bidra med några tankar, och positiv energi till att jobba på i samma goda anda de börjat. DS

Appropå en artikel och det jag gör

2008-10-12T09:39:00.005+02:00

12:11 - Ut på landsbygden igen.

13:13 - Mother Nature Is Divine - Oktobernypon i Nybble.

13:50 - Steg för steg.

15:43 - 322166 steg och här ska jag försöka hitta härabärge.

Läste i lördagens NT om Christian Azars bok Makten över klimatet är en grundkurs om miljöhoten. Sammanfattningsvis menar han att individuella insatser aldrig kommer att lösa klimatproblemet, förvisso inte oviktiga men nej. Han förespråkar i stället ett top-down-perspektiv och propsar på global kolidoxidskatt.
Säker jättebra det med tänker jag men jag tänker att han har så otroligt fel när han inte tar in att varje människa som bebor klotet inte skulle göra skillnad om de förändrade sig. Jag tycker precis tvärtom, jag förespråkar ett DOWN-TOP perspektiv. Det börjar i mig, det börjar i dig, det börjar i vårt samtal, vår gemensamma känsla för något som vi delar, nämligen den jord vi lever av. Det börjar i hjärtat, i medmänskligheten, i kärleken till varandra och vår jord. Sen kan man väl toppa med en och annan viktig lag. BASTA CHRISTIAN!
/ps Mariehov där jag sovit som en prinsessa i natt ligger på Klosterleden, jag gick vilse, men kom rätt! / Loll

Hi my Englishspeaking supporters! Time to write a few words. I did a great moon walk - I walked the dog in the house at midnight, under a almots full moon and dramatic clouds of grey flying over the sky. Beautiful, and if I wasn't such a confident person I would probably have been looking for the warewolf. So a serious report. I have walked more than 23000 kilometers, my body is pretty tired, but still, full of energy. I meet such fantatstic people, open minds, love and hospitality. It brings a lot of hope for the future. Pax your pilgrim Loll

Dag 11 Mariehov 300 000 steg

2008-10-11T19:25:00.007+02:00

Yrsa och hennes döttrar

15:55 - På väg mot Söderköping efter en natt på turistgården i Norrköping.

21:44 - Gästfrihet i Mariehov hos Yrsa, Tone och Tuva :)

Nu befinner jag mig hos en familj i Mariehov, familjen består av hund, katt, häst mamma Yrsa och döttrarna Tone och Tuva. De öppnade sin dörr på vid gavel och bjöd in mig i sitt hem. Åter igen en sån enorm generositet och tillit. Jag tror mer och mer på mänskligheten för varje dag jag är ute och går. Mariehov är otroligt vacker belägen i öppet landskap strax utanför Söderköping. Jag missade första delen av Klosterleden och vandrade därför mestadels E22. Nytt för idag är att bilar tutar och bilisterna vinkar. "Där går den där tokiga kvinnans som går för klimatet mot Hamburg" jo det är jag det. Visst undrar jag om jag är lite tokig ibland. Men tvivlet på mitt sinne varar inte länge. Så fort jag möter alla dessa fina männsikor så känner jag att den här vandringen verkligen betyder något. Varje steg jag tar, har någon slags mening. Det blir många handskakningar. En kvinna skakade in en hundring i handen på mig idag. Förstod knappt vad som hände. Men jag tog emot den. Jag tror nämligen att allt har en mening, allt leder till något. Kanske de där 100 kronorna kommer göra en enorm skillnad vid något tillfälle längre fram, om inte för mig, så för någon jag möter.
Jag kan skvallra att jag spenderade förra natten på Turistgården, vandrarhem, i Norrköping. Det hade min älskling Kaj, fixat. De gav t om lägre pris och bjöd på städning när de hörde att rummet var till mig. Middag, massage för trötta ben, rygg och fötter, allt bjöd han på. Sicken tur jag har, som träffade en sån fin person precis innan jag gick min väg. Drygt 23 mil har mina fötter vandrat. I dag var första gången jag kände något som skulle kunna utvecklas till ett skavsår. Sedan en fråga som jag bollar rakt ut. Nån som vet hur mycket kalorier man behöver om man vandrar ca 2 mil/dag med packning på ryggen? Jag äter ordentligt. Verkligen. Mestadels en skön smörgås diet. Men det skulle vara kul att veta. Och en ny stegräknare behöver jag. Om nån har en sån som skrotar i ett hörn, tar jag tacksamt emot. Min funkar bara när den har lust och det är rätt meningslöst. Imorrn blir det klosterleden mot Gårdeby/Askeby ..../Loll Just det, dagens media: Folkbladet

10 oktober inlägg 2

2008-10-10T12:20:00.003+02:00

10:56 - En gata för mig i Norrköping!

11:30 - Budskap i Norrköpong.

11:41 - Kravodlad äpple :)

Sitter och bloggar på Biblan i Norrköping. Mätt på ett kravodlat äpple sponsrat av Madeleine, och gårdagsbröd från Åby Konditori. Toaletten blev upplåst i ett huj här på biblo när jag saknade krona. Det är många som kommer fram och pratar nu, undrar hur det går. Mycket uppmuntran möter jag bland människor och eftersom jag inte har någon brådska tar jag mig tid för samtalen som uppstår. Bara det är en skön känsla. Jag har inte bråttom. "Ur hand i mun, det räcker" sa en äldre man jag pratade med. "Pengarna, det är bara bekymmer för de som har för mycket. Vi andra har det som vi alltid har haft det. Helt okej." En gammal dam, Anne-Mari, hade jag en fin pratstund med vid busshållplatsen. Hon hade förlorat sin livskamrat för snart ett år sedan och hon var mycket sorgsen över det, så vi pratade kring sorg en stund. Sedan skulle hon absolut ge mig en slant till kaffe i alla fall för buss ville jag väl inte åka? Jag tog till slut emot 20-lappen och har lagt den till en absolut nödsituation. Hon visade mig också en genväg ner från Norra Promenaden mot centrum. "Så du sparar några meter" "Hälsa Deutchland" ropade hon när hon klev in i bussen med rollatorn.
Status i övrigt. Vandrarbenen är lite trötta, fotvård går jag omkring och drömmer om som en hägring, massage likaså. Somnar med blixtrande smärta i höfterna och knäna på kvällen men nästa dag är den som bortblåst. Ett parRyggen, peppar, peppar, peppar, håller än! Saknar mest: Siggelito, Magda och Mira. Och Sophias kaffe./Loll - Mrs Walker (ni vet väl att jag är gift med Fantomen från Bengalen?)

Dag 10 Day 10 286000 steg

2008-10-10T08:04:00.003+02:00

Halloj, efter en slingrande vandring från Stavsjö, via Krokek och Bråvikens dimhöljda vatten kom jag fram till Åby. Ett snabbt besök i kyrkan hos prästen Cecilia ledde till att jag fick sova i församlingens dagis, Liljan i Kvillingegården inatt. Där togs jag emot av Kerstin som lämnade hela dagiset i min vård över natten. Jag tänker på hur stort det är att jag får sådana förtroenden. Det finns inte tillit bara från mitt håll utan lika mycket från dem jag möter. I dagens NT är det en artikel om mig, och en av papporna här på dagiset, en riktig återvinnarpappa, kom strax tillbaka med tidningen sedan han lämnat sitt barn på dagis. Har ätit frukost med barnen här och strax bär det av till Norrköping. Ska försöka uppsöka ett bibliotek och läsa ikapp lite tidningar. Min värld består ju av vägar, möten och vägar och möten. Vad som händer i världen vet jag inte riktigt. Men jag vet vad som händer i naturen. Jag har sett så mycket vackert under dessa dagar att jag inte kan begripa hur vi kan skada den här fantastiska planeten vi bor på. Jag blir mer och mer övertygad. Det här handlar inte om makt och pengar, det här handlar om att du och jag och alla andra helt vanliga människor måste hitta tillbaka till kärnan. Vad är det som är viktigt med livet? Jag har för min det hittat svaret. Det är mötet med andra människor, samtalet, kärleken. Det är att dela med sig av det man har till den som behöver. Det är att hjälpa den som behöver hjälp. Lyssna när någon behöver ett öra. Det är att vara rädd om arvet vi fått, jorden. Tänker på Hasse o Tages gamla film, Änglamark. /Loll
PS no English today, cannot stay so long on this computer, but I will reach Norrköping in couple of hours. I am also thinking about what is important in life? The meeting with ohter people, love, talking and listening to each other, helping and sharing, caring for the great gift we got, the earth.

Dag 9 Day 9

2008-10-09T09:16:00.004+02:00

11:08 - Mot Åby.

12:26 - On My Way.

12:27 - Lunchpaus i Bråviken.

13:03 - För vanligt : Ingen vägren. Att gå säkert är näst intill omöjligt i Sverige idag.

En natts vila på Stavsjö vandrarhem, grönt och t om fått utmärkelse för detta. Där gick jag rätt! Ett par mackor i ryggan och ut i regnet. Jo, det blir en systembolagsplastpåse dag idag. Och regnponcho. Men jag ska inte ha sjalen som färgar på mig. Såg TV första gången igår, och var enbart intresserad av nyheterna. Vad händer i världen? Volvo, finanskrisen, regeringens åtgärdspaket för att vi ska konsumera mer. Hallå? Hallå! Jag förstår inte dessa dubbla budskap. Nån annan som gör det? Ser fram emot en förklaring från nån som vet.../Loll
Nu vandrar jag vidare mot Åby, ingenstans att bo där heller, så tips, ring på min tipstelefon 070-7741665 :-)

Trötta ben i Stavsjö, dag 8, 247000 steg

2008-10-08T17:08:00.003+02:00

09:40 - Hösten när den är som vackrast. På väg från Jönåker mot Stavsjö.

12:36 - Avstånd till fots.

15.00 - Så här varmt är det idag!!

Efter ytterligare två mils vandring i solsken, iklädd endast en av Anna Bs toppar (tack anna, använder hela tiden!) så når jag Stavsjö återvinningsvandrarhem. Där öppnar Tommy och ger mig genast ett rum och en handduk och hopp in i duschen. Vägen hit var vacker, och med Cecila från Lunda Församlingsgårds gedigna matsäck, har jag stått mig bra. Visslande, munspelande, sjungade vägen fram i en gudabenådad natur i alla höstens ljuvliga färger. Jo, ytterligare en TV-kanal sökte upp mig, Östtnytt TV 4, kommer kanske ikväll...vet inte...Nåja, väl här så är det kul att komma just till ett vandrarhem som består av en återvunnen flyktinganläggning. På väggarna sitter gamla reklamaffischer över Pommac, diskmedel o annat, som han som driver det hittat på vinden. Det ligger i en gammal affär. Mat finns här inte, förutom kaffe, te och äpplen, men jag har ryggan full av choklad och nötter :-) så jag står mig fint till imorgon. Känner att benen är lite slitna, liksom jag. Det blir ingen ordentlig sömn, kanske runt fem timmar per natt. Jag får nog FÖR mycket energi! Imorgon tar jag halva vägen till Norrköping. Och Nu kommer en hälsning till Magda som sitter inne med senaste dagarnas bilder, dags att lägga upp gumman: annars blir högen för stor. Säg till om du vill att jag ska sprida bilduppläggandet till fler.
Tack igen till Lunda församlingsgård, Maria, Cecilia och barnen. Det var fint att få möta er allihop! Nu ska jag sträcka ut mig och se om jag får syn på nån konstig människa i randig toppluva på nyheterna som är ute och går för klimatets skull..../Loll

On my way to Norrköping, making a stop at Stavsjö, a very beautiful place! I knocked at the door to the hostel, which is a recycling place, and Tommy who runs it emediately gave me a room. I am pretty tired, I don't get enough sleep, maybe because I get to much energy from doing this. Another TV-channel looked me up today, so the word of my walk is spread around. Had a shower and now I am going to rest and watch tv...maybe I will se a strange person walking around shouting about the climate...../Loll

Ett litet citat

2008-10-08T07:26:00.003+02:00

Här i församlinghuset finns det många böcker, hittade ett sådant fint citat av en av mina förebilder i livet, Moder Teresa.

Ibland tror jag att det vi gör är en droppe i havet
Men havet skulle vara mindre utan den droppen

Så tänkte hon, och så tänker jag om det här med förändring. Den startar i varje människa, och för varje människa som ändrar något i en positiv riktning, så blir den goda kraften så mycket större, till slut kanske ett hav....

Nu bär det av mot Stavsjö - jag hoppar Ålberga. Det är en vandring på 2 mil. Ingen härbärge ordnat i vanlig ordning, men tilliten är på topp.

Eder vandrerska på morgonkvisten./Loll

PS, er jag mött som fotat med egna digitalkameror får gärna maila bilderna till lollbrittpop@gmail.com, så kan jag lägga upp dem på bloggen. Ds

Och jag var med i Mitt i musiken samma dag jag gav mig av. Det går att höra på nätet. Blev glad över att de letat upp en av mina outgivna låtar och spelade som intro och outro till inslaget.

Dag 7 Day 7 218400 steg

2008-10-07T19:16:00.007+02:00

09:17 - På väg till Jönåker.

09:24 - Vandrarens skugga.

Från klass 6 E i Stigtomta skola där vi pratade klimat en stund på morgonlektionen(hej allihop! det var jätteroligt att träffa er!) så ringlade sig vägen genom underbart vacker dimhöljd sörmlandsnatur med en stigande sol.

Träffade på Sven på morgonkvisten, han kom på sin cykel och hade spanat på tranor, en riktigt naturälskare. Jag fick den roliga historien om kampen för att rädda fågelsjön Hallbosjön. Den höll på att slamma igen och prover togs. Ett fel var att det var för mycket kväve. Och anledningen antogs vara för mycket kiss. Så Sven och hans vänner drog igång en kampanj i Stigtomta för att folk en dag skulle kissa ute. Denna dag skulle kvävehalten mätas. Och det lyckades. En dag gick Stigtomtaborna ut på gräsmattan istället. Kvävehalten sjönk. Det spred sig och Stigtomta fick fina besök av miljöfolk från när och fjärran. Vid ett tillfälle var det både folk från Indien och Japan på besök. Indiern blev konfunderad när de ivrigt berättade om utekissardagen. Han sa: Ja, det där är ju inget problem för oss, vi har ju inte så många toaletter.... Sven skrattade och sa att det tog ju lite udden av grejen. Sedan cyklade han vidare och jag fick njuta av tranorna. Otroligt! Vilka fåglar.

Sen dök TV upp, sänds nog på SVT Sörmlandsnytt imorgon kväll... och jag tog en sovpaus i det fria, med solen på näsan. Vet att ruggväder stundar så det är bara att njuta.
Famme i Jönåker, försökte jag med ett äldreboendej men där kunde de inte ta emot mig för de höll på att bygga om, mat erbjöd de dock vänligt, sedan hälsade jag på min loppisfavorit Kalle i backen och fick församlingshuset utpekat. (ni som ätit middag hos mig - tallrikarna har jag köpt där o de röda besticken) I Lunda församlingshus sitter jag nu och bloggar. Har nytvättad just skrivit en låt på en lånad gitarr (inspelad på mobilen). Här har jag träffat församlingsassistenterna Maria och Cecilia och juniorerna och miniorerna, gullungar från Jönåker skola, fått höra på när de sjunger i sin kör, och varit med och pysslat. En hel trave med fina teckningar och hälsningar har jag fått. De ska fröknarna posta hem till Bondegatan. Så, nu väntar lite att äta i källarplanet, ska hänga lite tvätt, bädda en säng, äta lite glass och chokladsås och läsa lånta böcker från kontoret. Alla är som vanligt - generösa, underbara, goda och ljusa. Det är extra roligt att träffa så här mycket barn. Barn funderar, är nyfikna, vill veta, jag hoppas att det vi pratar om går att omsätta till att de känner sig delaktiga i att kunna påverka./Loll. Eder klimatvandrerska på ännu en ny plats i Sverige. PS glömde, när jag kom in på expeditionen sa Maria som jobbar här: jo vi har en film, den kanske du vill se - den heter Forrest Gump. Sen skrattade hon. Och se: det gjorde jag med!

I have met lots of children today, both in Stigtomta and later today in Jönåker where I am staying tonight. The meeting with the children is very special to me, they are worried but also very curious about everything, from why, to how old I am, were I am from, what I have in my backpack. We have had really good discussions and I hope they feel that they are able to be a part of the work for a better care for the earth. And again, I meet such hospitality, is this my country? I am proud! /L

201500 steg

2008-10-06T20:26:00.003+02:00

Har jag hittills gått, det innebär att jag antagligen kommer att spräcka 2 millioner tanken rejält. Min stegräknare är sönder, men eftersom jag vet att en mil är 13000 steg, och jag räknar i hop avstånden mellan skyltarna, så är jag uppe i 15,5 mils vandring nu. Kvällen i Stigtomta församlingshus avslutade jag med att hoppa in som alt i Kyrkokören. Just nu sjunger de en låt av Py Bäckman. Den trötta och hesa vandrerskan fick ge upp efter tre låtar. Nu återstår att återfinna dusch och tvättmaskin i denna jättebyggnad...god natt/Loll

Dag 6 - Day 6

2008-10-06T16:48:00.005+02:00

13:05 - På väg till Stigtomta i strålande sol!!

13:40 - Nu har folk hört direktsänding i P4 Sörmland och gör tummen upp när de kör förbi.
Ger styrka i benen och ryggen!

16:05 - Mina välgörare i Stigtomta på församlingshemmet. Inkluderat dusch, mat, dator, sovplats, tvätt och jättefint samtal!

I fullständigt hällregen travade jag och Petter mot Nyköping, han i dyngsura jeans, iskall, bägge med systembolagspåsar runt gymnastiskorna. Min regncape var blötare inuti än utanpå och min sjal från Nepal (rim) droppade rödfärg efter vägen. I Tacksjön knackade vi på, frusna och halvdränkta, vi fick kaffe, kaka och mackor av Brynolf och Kerstin, det var en välbehövlig paus med 1,5 mil kvar till Nyköping. Petter och mina vägar skildes åt i rondellen vid OK östra avfarten till Nyköping. Det blev en kram så att vattnet skvätte som när man vrider ur tvätt. Jag fick en vandrapinne, med mitt namn och hopp om säkervandring i runskrift som han gjort. Den åker med i fickan vidare efter vägarna.

Hostan och halsen mådde inte bäst av stormpromenaden, och jag tog ett stopp på Coop Forum i Rosvalla. Där bjöd Emil på Caféet på kaffe strax före stängning men jag noterade också i ögonvrån alla mackor som åkte i sopen som förblivit osålda denna dag. Det är så vi lever. I torpet brassade jag på kamin och brasa, försökte hänga blöta kläder i den 6 graderna som var inomhus. Men först skuttade jag lätt utan ryggsäck upp till kantarell och svarttrumpetsvampställena och plockade till middagen. Sedan kom min kära Kaj som hade son på hockeymatch i Nyköping med middag och sen är det censur.
I morse knackade radio Sörmland P4 på för direktsändning och sedan bar det av till Stigtomta i ett underbart solsken. Men ska det växa blåklockor, rödklöver och gulmålla efter vägrenarna så här års????
Här sitter jag nu och bloggar från församlingshuset. Har haft diskussion om klimatet med några 6:klassare, Ebba, Maria och Linn och deras fröknar, Anna-Lena och Elin. Här ska jag sova i natt, låna tvättmaskin, dusch och skafferiet står öppet. Elins onyttjade matlåda med ris och kyckling blir middag, fulltständig öppenhet och generositet. I morgonbitti har jag lovat att besöka flickornas klass och berätta om min vandring och prata om klimatet och varför jag gör det här. Det ska bli jätteroligt. När jag går mellan orter där det är en kortare sträcka hinner jag prata mer med människorna som bor där. Tror det kommer att bli en mycket givande vecka ner till Norrköping. Eder vandrare för klimatet/Loll

Now I reached Stigtomta, I am sleeping in a house that belongs to the Swedish Church, were they have activities for children and a lot of other stuff for the inhabitans. I had a really interesting conversation with the kids and their tutors. Tomorrow I am visiting their school as well. The shorter walks give me more time to spend with people I meet. Everyone is very interested and generous. I am so happy to see that people I meet are so open minded! /Loll

Inslaget från P4 går att lyssna på i lyssnararkivet, klicka på dagens rubrik, 08.30 - 09.00 måndag 06 okt 2008
måndag 6 oktober 2008 08:30
Längd: 30 minuter
Format: Real Audio - Windows Media

Begining of day 5 - början av dag fem

2008-10-05T07:46:00.006+02:00

10:05 - På väg från Tystberga.
13:21 - Vägen mot Hamburg 1 mil från Nyköping.

14.09 - Fartdöden strax utanför Nyköping.

I will shape up and write more in English, often due to time, it is hard to write in both languages...I mean, I have all the time in the world, but i prefere to spend it with the houst's that are taking me in. Anyway, still i Snickarhult, Tysberga, close to Nyköping. Full autum heavy storm with rain outside and my cold is getting worse. My ambition is to get to my summer house and spend the night there. It is av very good house thinking about the environmental issues. No electricity, no heating, no water. But I think I left some nuts and chockolate there the last time, and the forrest is full of mushrooms. Just kidding, or sort of, I will bring the chocklate and nuts with me and definitely go get some mushrooms for dinner, but the man in my life is bringing the rest since he is close by anyway. Petter is leaving with train back to Stockholm today, he has been a really good company the last days. I am sure we will stay friends from now on.

Ok, morgon i Snickarhult. Kul är att Therese och Lasse som tagit emot oss träffades på Kvarnen )(känd ölhall i Stockholm) där hon jobbade för tio år sedan. För tio år sedan var jag mycket där, och jag kände igen henne efter en stund. Hon har serverat mig öl flera gånger. Det är riktigt höststorm med regn ute, löver flyger som småsten i luften. Det blir en stor utmaning att gå vidare i det här vädret. Ska se om jag kan hitta nån genväg från Tystberga upp till mitt torp där jag ska sova i natt. Det är minst tre mil att gå. Känns hårt i vädret och med tanke på att jag har en förkylning som satt sig rejält i bröstet. I torpet finns nötter och choklad och de ska med som nödproviant. Min kärlek kommer dock och möter mig med middag, eftersom han ändå är i trakten. Vilken tur för mig. Annars hade det bara blivit svart trumpet och trattisar till middag. Det ska jag nämligen plocka och äta. I dag åker Petter tillbaka till Stockholm med tåg från Nyköping, det har varit roligt att ha honom som vandrarsällskap, han kommer med all säkerhet att finnas kvar som min vän, vi har ju tillsammans gjort en massa erfarenheter och upptäckter och framförallt lärt känna varandra. En mycket fin ung man som det ska bli kul att följa./Loll Och nu till stegen. Jag har en usel mätare. Så här kommer en ganska säker uppskattning. Jag har gått 11 mil, dvs 143000 steg. Idag nollställer jag och försöker räkna igen. Skulle eg behöva en bättre och känsligare. Och tack för alla uppmuntrande SMS, jag kanske inte alltid svarar, mobilräkningen lär bli hög som empire state buildning....

PS klicka på rubriken och läs en artikel i dagens Sörmlands Nyheter

I snickarhult

2008-10-04T18:27:00.004+02:00

Ännu en dag vandrad, tänk att komma gåendes och kliva upp på macken man vanligtvis kastar sina sopor, köper glass på eller tankar bilen, bakvägen. Vi lämnade Elon och Mette med pigga kliv trots nattens vedermödor, och solen sken och soporna låg längs vägen, och så småningom nådde vi Sillekrog. Där gick jag frankt fram till personalen och berättade vilka vi var. På mindre än en halv minut hade Christine fattat beslutet att vi fick välja fritt från menyn. Vilken generositet. På Sillekrog källsorterar man redan, även om det kanske används en del onödiga engångsförpackningar, men arbetet med att tänka miljövänligt är påbörjat och långt framskridet.
Mätta på lax och vegetarisk pyttipanna vandrade jag och Petter vidare mot Tystberga. Ia i Vagnhärad hade gjort ett upprop om att vi behövde boplats och Therese och Lasse i Snickarhult nappade direkt. Nu sitter jag och bloggar vid deras dator, i ugnen ligger en lammstek som doftar ljuvligt, en egen varm stuga med sängar och MADRASSER väntar oss, och duschen jag tog nyss känns himmelsk. Tänk vad man lär sig bli tacksam, när man inget har.

På vägen hit hittade vi Stefan och Barbro i Tuvelund. Vi gick in och letade efter en viloplats för värkande ryggar och slutade i en diskussion om livsstil, elbilar, konsumtion medan vi mumsade på kanelbullar, nyskördade tomater och drack kaffe. Jag är tagen av hur intresserade, generösa och varma människor vi möter är. Att klimatfrågan är viktig, att tanken på hur vi lever och vad vi gör är stor och diskuteras, så är det. Det känns som det pyr en rörelse av positiv kraft hos människor. Som min utgångspunkt, jag tror att människan är god! Det som däremot slår en när man får ett omvänt perspektiv, dvs gå på vägen och se på bilarna och inte tvärtom är: de har tagit över, det finns ingen stans att gå som är anpassad för fotgängare. Ljudet är plågsam, en del vägrar ens gå ut i körbanan, som om de tycker att vi inte har där att göra. Har vi på vägen att göra?
Nu ska magar mättas och trötta fötter vilas. I morgon ska jag ta in på mitt privata hotell: torpet i skogen, kallt, utan el och vatten, men fullt beboeligt även om det är lite kyligt. Men innan dess ska Skatan bjuda oss på lunch och Petter ta tåget tillbaka till Stockholm.
Sedan är det Stigtomta och Jönåker. NÅN SOM HAR ETT TIPS? /Eder klimatvandrerska på väg. Loll (Foto: Therese Holmqvist)

Dag 4 Day 4 Vagnhärad

2008-10-04T08:19:00.005+02:00

10:03 - Milstolpe på vägen.

10:59 - Busshållplats på gamla E4 strax innan Nyköping

11:03 - Nära Tystberga.

Vi stannar på vägen från Ytterjärna mot Vagnhärad i Hölö kyrka. Där träffar vi organisten Ronny och kyrkoherden Göran. Hölö är en aktiv kyrka, de har ett helt program som handlar om klimatet, föredrag, kabaréer, konserter. Klimatuppropet känner till väl. Vi blir bjudna på limpmackor med ost och nybryggt kaffe. Sofforna är mjuka och sköna och vi har ett mycket intressant och givande samtal om klimat, livsstil, kyrkans roll och vad var och en kan göra och vad det är för hinder som vi sätter upp. Kyrkoherden rekommenderar oss en fin skogsväg till Vagnhärad. I skogen hittar vi ett bilvrak och en tvättmaskin. Tvättmaskinen har någon slängt precis vid Galgbacken, en historisk plats. Märkligt fornminne.

Längre bort på vägen hamnar vi hos Mats, han bor i Tullgarns slotts gamla jägmästarbostad. Där har han skapat ett paradis fyllt av vackra blommor och utrotningshotade fågelsorter. Gäss och tuppar och ankor, där ligger en katt och lapar i sig solljuset och en svart vakthund håller koll. Hans lilla gård ligger med utsikt mot en sjö och vi får med oss varsitt gigantiskt äpple och en rekommendation att besöka Brita på Handelsträdgården. Brita har också skapat en oas. Höstens alla vackra blommor fyller hennes handelsträdgård och vi diskuterar naturligtvis klimatet och miljön. Brita rekommenderar oss att kontakta tjejen som har Hantverksstationen Stinsen vid Vagnhärad station. Fem minuter före stängning kommer vi dit. Träffar en helt underbar tjej, Ia, som snabbt ordnar så att vi får sova över inne i väntsalen och så att vi får frukost nästa morgon. För oss diskbråckspatienter är natten fruktansvärd, tradolan och alvedon tar oss igenom den, men ändå. Vi har ett varmt rum, varsin träbänk, toalett med varmt vatten. Fortfarande en lyx, något som står tomt och uppvärmt. Jag går också på kvällen till pizzzeria Mira (samma vackra namn som min dotter) och de ger mig en pizza. Tack för det. Lite varmt efter en diet på smörgås i flera dagar. Nu sitter jag i köketoch bloggar hos Mette och Elon, de har bjudit på en god frukost och säger just till Petter att han kan göra en matsäck. Överallt finns generositet, överallt finns intresset för samtalet om hur vi lever. Nu går vi mot Tystberga och hoppas hitta någonstans att sova där i natt - nån som vet? Ring mig/Loll

Dag 3 Ytterjärna

2008-10-03T08:34:00.005+02:00

08:41 - Dottern Anna bjuder på ekologisk frukost i Ytterjärna

10:57 - På väg till Vagnhärad.

15:17 - Fornminne i Sörsjön.

15:22 - En skogsglänta i Sörmland.

16:37 - Istället för TV.

16:44 - Äpple ifrån Mats i Jägarhult!

18:07 - Ia på hantverksstationen Stinsen ger oss härbärge i väntsalen i Vagnhärad.

18:52 - Pizzeria Mira i Vagnhärad bjuder på pizza!

Nu har jag provat Gabbis silkeslakan första gången, som att sova i en dröm. Min egen kudde som jag släpar på känns som ett bra val. Sitter och äter ekologisk frukost med dottern Anna hos familjen som tog emot oss igår. I Skogsbrynsbyn i Ytterjärna äter man närproducerat och ekologiskt. Brödet kommer från lokala bageriet, musli från Saltå Kvarn som ligger runt hörnet, yoghurt och ost från bonden. Tomaterna kommer från en grönsakhandlare som odlar själv. Allt smakar ljuvligt gott. I dag bär det vidare, antingen Hölö - kort alternativ, eller Vagnhärad. Det handlar om höften som är lite sliten. Saknar barn, kärleken och kaffet på Spuntino och mina kära vänner. Det är lång tid att vara borta, men mötena med nya människor är fantastiska.
Jag har också fått lära mig lite tyska här. Jag är hungring och har inga pengar. Har gått till fots från Stockholm, en pilgrimsvandring för klimatet. Redan dag tre, inte så dumt./Loll

I have slept in the sheet of silk I got from Gabbi, wonderful. My own pillow was a good choice to bring. Having a locally produced organic breakfast with the daughter in the house Anna. This village only use such products. I miss my kids, my love and my friends and the cofée at Spuntino after my morning walks. I have learned a few words german: I am hungry, I have no money, I have been walking by foot from Stockholm , a pilgrim walk for the climate. Could be of great use further on./Loll

Dag 2

2008-10-02T18:14:00.009+02:00

12:28 - Petter Hellström, medvandrare på väg till Järna!

12:28 - Jag själv :)

16.03 - Fartdöden på väg till Järna.

17:48 - Konditori som bjöd på bröd. :):)

När vi når Järna försöker jag och Petter få något att äta. Vi börjar med ICA. Ett butiksbiträde visar oss vänligt till chefen när vi frågar henne om de har något som ska slängas, att avvara. Hon kan inte fatta beslut. När vi möter chefen hänvisar han till ytterligare en chef som har gått hem. Han kan därför inte fatta beslut och ge oss något att äta. Vi står i en gigantisk ICA-butik, omgärdade av hyllmeter med mat, framför en rundmagad butikschef som inte kan fatta ett självständigt beslut. Det är för stort. Avståndet alltså, mellan oss och honom. Vi går tvärs över gatan. Där ligger konditoriet Lilla Maräng. När vi kommer in är det utplockat ur hyllorna, de har sålt slut det mesta. Jag berättar vilka vi är, och att vi ska vandra vidare till Ytterjärna, men inte har ätit mer en nån smörgås på hela dagen. Först säger hon att det inte finns något kvar nästan. Då säger jag att det räcker med bara ett par skorpor och att vi får fylla på vattnet. Då förstår jag att kvinnan på andra sidan disken nått fram till vad det handlar om i sin egen tanke. Hon plockar ner två helt ljuvligt goda valnötsbröd och två croissanter i en påse och önskar oss lycka till. Avståndet mellan oss försvann, vi blev fyra människor, två behövande utanför disken och två givande innanför.

Senare på kvällen når vi Ytterjärna där familjen Schneider Wode tar emot oss med öppna armar bjuder på mat, handdukar och sovplats. Petter sitter nu och samtalar med en av döttrarna om konsumtion, jag bloggar. Återigen, möten, samtal, givande, mellanmänsklighet./Loll

Short in English, Petter and I reached Järna, hungry. We went to the big food-store ICA and was not given anything, the distance was to far, but in the little bakery they offered us fresh baked bread. Later on the same evening we are staying att the Schneider Wode family. They took us in very generously with food, a place to sleap, and hot shower/Loll 53485 steg! (blir nog mer än 2miljoner....)

Järna

2008-10-02T16:46:00.003+02:00

Vänner!
Sitter på biblan i Järna efter en vandring med mycket bilar. Känner verkligen brottet mot den vackra natur som omgett vägen. I Tveta kyrka blev Petter, min medvandrare från Södertälje, och jag bjudan på kaffe och skorpor av kyrkogårdsarbetarna Kajsa och Thomas. Kyrkvaktmästaren Maj-Lis lovade att ta fram listor om Naturskyddsföreningens klimatupprop och prata med prästen och jobba för att församlingsborna i Tveta ska skriva på. Ena höften har bråkat idag, men efter en paus i gräset på regnjackan så kändes det bättre. Choklad och nötter jag fick vid avgången har kommit till användning. På återhörande/Loll

Dag 1

2008-10-01T20:47:00.006+02:00

16.00 - Nästan i Tumba!
Det var en hutslös start, hällregn och jag gick vilse mer än 43000 steg senare landade jag i Södertälje hos Ulrika. Skumbad, massage, middag. Kunde inte vara bättre, och min älskade såg till att leverera en nödladdare till mobilen som höll på att dö mitt ute i ingenstans. Fina möten på vägen, en ung tjej vid Tumba station, en mycket gammal man vid en busshållplats där jag försökte orientera mig med hjälp av kartan. I dag ansluter Petter vid Södertälje Central, tillsammans går vi till Järna. Bloggar från länstidningen i Södertälje. Jag är vid friskt mod, utan skavsår trots dyngsura skor och strumpor. Tack för alla underbara SMS och lyckönskningar. Eder klimatvandrare./Loll

A struggle, with rain, I got lost, but finally reached Södertälje after more than 43000 steps, wonderful meetings on the way. Today a young man called Petter is join me for the next few days. To be continued. Thans for all support! /Loll
I morgon är jag med i länstidningen i Södertälje...

Ajöss! Take off! Direktsänd radio imorgon

2008-09-30T21:27:00.006+02:00

Nu är det dags! Efter en fin farväl och lycka till kväll med alla mina kära vänner så känner jag mig redo. Lite förkyld. Lite ont i ryggen. Men jag tar en alvedon och går! Lyssna på radio Stockholm imorgonbitti 08:08 då direktsänds det från första steget och en liten bit på väg. Har några som ansluter direkt från start, olika långt på vägen. Testade packad ryggsäck idag när jag vandrade till TV-huset (sänds 22.30) Det var för tungt. Nu packar jag om - hälften åker.
Fler sposorer har tillkommit:

*MARIA L* ARON* JEANETTE* ALLI* MICKE* MARIE M*
*ANGELICA*PERNILLA*ANN*LILY* MARIE*ANNA E*ANJA* ANNA K*VILLE*

Tack allihop!Nästa gång bloggar jag från en annan stad!

Time to leave! After a nice get together with my friends yesterday I feel ready. Catched a little cold, little bit of pain in my back. But I'll take an asperin and leave. I am on local radio tomorrow, they will broadcast from the moment I close my frontdoor. And walk a long for a litte while. Tried out my backpack today when I went to record the TV-show. It was to heavy, half is got to go. Next time, I will write from another town!
/Loll

Två dagar kvar /Two days to go

2008-09-29T07:38:00.004+02:00

Hej vänner och klimatengagerade!
Nu är det två dagar kvar, har naturligtvis åkt på en liten höstförkylning som satt sig i ryggens muskler, men det är som det ska vara, det ger sig. Det ska inte vara enkelt, och jag ser framför mig en både lysande och strapatsrik vandring.

Mellan Järna och Nyköping har jag inte sovplats, nån som vet någon?
Hör av er. lollbrittpop@gmail.com

Kommer att få en medvandrerska första timmen, en kamrat från byn, och sedan ytterligare en några dagar från Södertälje. En ung man som hört programmet på radio och vill gå med en bit. Så återigen: den som vill är välkommen att slå följe med mig valfri bit under vandringens gång.
Vill ni vinka av så är det Bondegatan 15 kl 08:00 onsdag den första oktober.

Missa inte eftersnack på tisdagkväll 22.30 TV2.
Och sprid gärna att jag är när jag är på väg, till människor och media. Ju större uppmärksamhet, desto större chans att påverka. Städerna jag passerar finns angivna här under rubriken What is this/Vad är det här.
Allt gott - avstå från att köpa något du inte behöver idag/Loll

Hi all!
Two days to go, and of course I have a cold that settled down in my muscles in my back. But that is how it is supposed to be. Not to easy. And I look forward to a walk full of both struggles and magic moments.

I will have company the first hour by a friend from the neighborhood, and also by a young man ho heard the radioprogram and wants to walk along for a couple of days. He is hooking in Södertälje. As I wrote, anyone who likes to, is welcome to join me for a day or two.

Dont miss the TV show, and please continue to spread this blog and what I am doing to friends, co-workers, family, media. And especially when to the local towns when I am passing. The more I get out with what I am doing, the better impact it will have.
The cities you fint under subject What is this.
All the best - skip buying something that you don't really need today/Lo

UR

2008-09-25T23:43:00.005+02:00

Träffade en tjej från UR idag. De håller på att jobba fram ett program för barn om barn och deras oro för klimatet. Ett mycket bra initiativ tycker jag. Barn är direkta. Konkreta. Om de känner oro så undrar de ju helt naturligt varför vi inte gör nåt.
Sluta kör bil då! Sluta släpp ut gift.
Varför fortsätter ni vuxna göra allt som är farligt för miljön och klimatet?
Så direkta är ofta barn. Vi förmedlar vår oro, men vi visar inga vägar ut. Att köpa grön mjölk lindrar inte oron. Räcker inte för ett barn som svar.
I programmen ska tre barn få möta tre vuxna som gör något aktivt. Något konkret, som kan ge hopp och visa på handlingskraft. Jag fick frågan om jag vill vara en av de tre. Jag tackar allra ödmjukast ja. Kan inte tänka mig något viktigare. Det är ju mina barn, mitt barnbarn som är en av drivkrafterna till att jag väljer att gå den här pilgrimsvandringen. Det är ju deras och alla andra barns framtid jag oroar mig för. Jag hoppas innerligt att jag kan ingjuta mod i någon mer att handla aktivt. Få någon att inse att det handlar om dig och mig och inte om några makthavare långt borta, inte om ett land på andra sidan klotet, utan alla land, vårt land, inte om andras barn, utan om alla barn, våra barn, dig mig, allas barn, verkligen alla./Loll

I met a girl from Swedish Television today. They are making a program were kids meet adult who try to do something practical about the climate problem. It is focus on children and their anxiety for what will happen. They are often much more direct, the ask questions - why don't you stop driving if it is dangerous? In this program the adult and the child will discuss what we can do, to give them hope, and a feeling that it is possible to do something if we take action. I was asked to be one of those adults, and I was honored to be asked. The worry for the future for my kids, my grandson, and all the kids in this world is one of the main reasons that I am doing this walk. This is about all of us, all children, all countries, and its now and its for real./Loll

Mina sponsorer

2008-09-24T13:58:00.007+02:00

Är mina medmänniskor: kamrater, grannar, okända, kända... Människor har letat i sina garderober, förråd, skaffat, lånar ut, ger bort och nu har jag allt jag behöver. Att dela med sig och nyttjandet av befintliga resurser har hållit rakt igenom. En ryggsäck som inte ska användas den tiden jag är ute och går. Som exempel. Det är en sån fin tanke att ta tillvara på alla resurser som ligger och skrotar i hörnen. Under tiden. Eller lämna vidare något man inte längre behöver. Eller ge bort något för att man har resurser. Här kommer i alla fall ett tack till alla er som kommer att vara med mig på olika sätt på den här vandringen, på fötterna, ryggen, närmast kroppen, i örat, som vägvisare, när det blåser kallt, i regn och storm, när jag sover....

*EVA*KAJ*THILO*PELLE*GABBI*SOPHIA*RUTAN*MARIE*KARIN*
*ÅSE*ANNHI*KANJA*ANNA*STINA*
*MARGARETA*INGEMAR*EVA M*

Alla ni bidrar till min fasta övertygelse om att vi tillsammans kan göra skillnad, att goda krafter är starkast! Och har ni ännu inte skrivit på Naturskyddsföreningens klimatupprop så gör det. Klicka på länken till höger. Kärlek och respekt/Lolita Ps hoppas jag inte glömt någon!

Thank you all who have contributed to my walk, now I have everything I need, you will be with me all the way, and you make me believe that together we can make a difference, the good force is the strongest! The idea of sharing what is not used, or giving away what we don't need is so good. Love and respect/Lolita

Eftersnack den 30 september 22.30

2008-09-22T10:55:00.004+02:00

Från P1 till SVT2 är det inte 2 millioner steg. I dag blev jag uppringd av redaktören för SVTs Eftersnack. Medverkar kvällen före jag går iväg, dvs den 30 september kl 22.30 med repris dagen efter kl 16.55 i samma kanal. Programmet sänds i Stockholm-Uppsala regionen. Så ni andra får kika på hemsidan. Milen runt söder i morse gick med lätta steg. Vännerna hakar på delar av vägen för samtal. Det är fint. Precis som det ska./Loll

It is not 2 million steps from radio to TV, on Tuesday September 30, I'm in a talkshow called "Eftersnack" on TV, you can check it out on the link above. Friends are join me for chats my early morning walks. Its beautiful. Just the way it should be./Loll

10 dagar kvar/ 10 days to go

2008-09-19T08:24:00.000+02:00

I går var det sol ute, och det slog mig att det inte behöver bli en allt igenom regning vandring. Man har ju på något sätt anpassat sig till det gråa täcket som legat över oss väldigt länge nu. Är ute och testar utrustning, och kängor. I veckan ska jag gå med hela packningen. Det är roligt, människor hör av sig, vill erbjuda sängplats, eller gå med en bit. Allt är välkommet. Jag kan också berätta att i eftermiddag blir hela min utrustning komplett. Så har människor skänkt/lånat ut allt jag behöver. Helt fantastiskt! Och den första timmen får jag sällskap ut ur staden. Det ska bli spännande att se. Kanske blir vi ett litet tåg som går genom Södermalmsallén och bort mot Årstabron! Nu är det dags för standard milen/fortsättning följer!/Loll

Yesterday was a sunny day and I realized that maybe there will be some sunny days during my walk. I had forgotten about the sun due to all the raining and gray skies lately. I am out trying my equipment, and shoes of course. The coming week I will try to walk with a full back-pack. I am very happy about that people get in touch, they want to offer me a place to stay or walk along. I now have everything I need, people have given me or borrowed me all, that is fantastic. And the first hour I already know I will have company. Maybe there will be a whole bunch of us leaving town on October 1. Now its time for my daily walk. To be continued./Loll

Sveriges Radio P1

2008-09-19T00:49:00.005+02:00

Jag blev kontaktad och intervjuad angående vandringen och fredag den 19 så sänds ett inslag om vandringen på studio ett efter kl 16. Lyssna gärna . Det ligger kvar på hemsidan i 30 dagar!/Loll
I am on Swedish National Radio today, follow the link, the program will be online for 30 days.

Vad är det här? /What is this?

2008-09-17T10:30:00.004+02:00

Lägger in en repris av mitt första inlägg - så ni som tittar in förstår vad det är frågan om!
Scroll down to read in English!

Den första oktober ger jag mig ut på en 2 miljoner steg lång pilgrimsvandring för att uppmärksamma klimat- och miljöfrågorna. Jag går från mitt hem på Södermalm i Stockholm genom Sverige och fortsätter via färja från Göterborg till Danmark och ner genom Jylland till Tyskland. Jag beräknar att vara ute i 2,5 månader. Hoppas att möta människor under vägen som vill gå med en kort bit och prata om dom här frågorna.
Sopberget växer, klimatförändringarna leder till miljökatastrofer, vi konsumerar obehindrat vidare. Jag är ingen expert, utan en alldeles vanlig mamma, människa, som undrar vad det är för en värld vi tänker lämna efter oss till våra barn.

Idén till denna vandring har fötts under milslånga promenader runt Södermalm som startade efter en misslyckad ryggoperation för tio år sedan. Vandrandet lindrar smärta och ger mig styrka, på alla sätt.

Jag kommer att dokumentera vandringen och möten med foto, film och på bloggen. Som ett led i att visa hur lite vi egentligen behöver ska jag konsumera ett minimum och försöka överleva på det överflöd som ändå går till spillo.
Vill du delta i denna manifestation genom att upplåta din soffa och ett mål mat är du välkommen att höra av dig till lollbrittpop@gmail.com. Där det finns en gitarr bjuder jag gärna på en sång eftersom jag är vissångerska och låtskrivare. Jag hoppas vi ses därute!

Jag har också en facebookgrupp: 2 miljoner steg för klimatet- 2 million steps for the climate
Gå gärna med i den!

SPRID DETTA VIDARE TILL ANDRA BLOGGAR, JAG BEHÖVER FLER KONTAKTER I SVERIGE, DANMARK OCH TYSKLAND!

October 1 I am taking off from my home at Södermalm, Stockholm for a two million step long pilgrim walk to draw attention to the climate and environmental issues. I will walk through Sweden, go by ferry from Gothenburg to Denmark and down to Germany through Jylland. I will be out on the roads for two and a half months and walk about 2000 kilometers. I plan to survive on as little as possible, consuming a minimum, just to show how littLe we need. Hopefully I will meet people on my way, willing to walk with me for a while and discuss these questions. The mountain of garbage is constantly growing, the changes in the climate leads to environmental disasters and we just keep on consuming as if nothing. I am not an expert, just a ordinary mother, human being wondering what kind of world we will leave to our children.

I got the idea to do this walk under years of walking that I am depending on after a failed back surgery ten years ago. The walking ease pain and give me strength in all kind of ways.

I am going to document this walk and meetings, on photos and film, and of course write in this blog. I will need places to stay on my way, so if you want to contribute to this manifestation with a place to sleep one night and a meal, drop me a mail at lollbrittpop@gmail.com. Since I am a singer/songwriter I'll gladly sing you a song where a guitar is available.Hope to see you out there!

I also have a group on facebook: 2 miljoner steg för klimatet- 2 million steps for the climate
Please join!
PLEASE SPREAD THIS WORD!!!!! I NEED MORE CONTACTS IN SWEDEN, DENMARK AND GERMANY!

Read in german below, if you contact me, do it in Swedish or English - I don't speak german.

Am ersten Oktober beginne ich meine 2-Millionen-Schritte Wanderung. Ich will damit auf die Umwelt- und Klimaproblematik aufmerksam machen. Ich werde von Södermalm in Stockholm durch Schweden nach Göteburg gehen. Von dort geht es mit der Fähre nach Dänemark und dann nach Süden durch Jütland bis nach Deutschland. Ich werde etwa zweieinhalb Monate unterwegs sein und hoffe auf meinem Weg Menschen zu treffen, die ein kurzes oder auch ein langes Stück mitwandern möchten, um mit mir über die Probleme unserer Umwelt zu sprechen.

Die Idee zu dieser Wanderung wurde geboren während meiner häufigen 10 km langen Wanderung um die Insel Södermalm in Stockholm. Ich gehe diese Strecke jeden Tag seit einer missglückten Bandscheibenoperation vor 10 Jahren. Das Wandern lindert meine Rückenschmerzen und gibt mir täglich neue Kraft.

Ich werde die Erlebnisse meiner Wanderung mit Fotos, Filmen und meinem Blog dokumentieren. Indem ich auf meinem Weg nur das Nötigste konsumiere und versuche von dem Überfluss zu leben, der sonst sowieso weggeworfen wird, will ich darauf aufmerksam machen wie wenig wir zum Leben eigentlich benötigen.

Wer an dieser Manifestation teilnehmen möchte oder einfach nur mit einem Schlafplatz oder einem Abendessen helfen will, ist herzlich willkommen mich unter lollbrittpop@gmail.com zu kontaktieren. Ich bin Sängerin und Liedermacher. Dort wo es eine Gitarre gibt spiele ich gerne ein paar Lieder. Ich hoffe wir sehen uns auf dem Weg.

SÅ HÄR SKA JAG GÅ/THIS IS MY ROUTE

Sverige Sweden

Stockholm, Årsta, Älvsjö, Stuvsta, Huddinge, Tullinge, Tumba, Salem, Södertälje, Järna, Vagnhärad, Västerljung, Tystberga, Nyköping, Jönåker, Ålberga, Krokek, Åby, Norrköping, Styrstad, Söderköping, Gårdeby, Askerby, Linköping, Vreta Kloster, Västerlösa, Skänninge, Vadstena, Roglösa, Alvastra, Västra Tollstad, Berghem, Ödeshög, Stava, Gränna, Ölmstad, Kaxholmen, Jönköping, Bottnaryd, Ulricehamn, Äspered, Dalsjöfors, Borås, Bollebyggd, Hällingsjö, Hjälm, Kungsbacka, Särö, Göteborg

Danmark Jylland Denmark

Fredrikshavn, Saeby, Asaa, Hjallerup, Aalborg, Hadsund, Randers, Hadsten, Åhus, Odder, Sundet, Hedensted, Vejle, Kolding, Tystrup, Haderslev, Abenraa, Fröslev. Krusa

Tyskland Germany

Flensburg, Schleswig, Eckernförde, Gettorf, Kiel, Molfsee, Flintbek, Scmalstede, Neumünster, Boostedt, Grobenaspe, Bimöhlen, Hasenmoor, Schmalfeld, Kaltenkirchen, Henstedt-Ulzburg, Rhen, Harksheide, Ochsenzoll, Langenhorn, Ohlsdorf, Hamburg

Senast den 15 december kommer jag att återvända till Stockholm med tåg, beroende på var jag är då, kanske jag vänder innan Hamburg, eller tvärt om - går ännu längre om jag har massa tid kvar.

Min dröm är att någon tar över där jag vänder och går ytterligare 2 miljoner steg, så att det i slutändan blir en vandring över hela jordklotet!

At the latest, I will return to Stockholm December 15. Depending on where I am, I might return before reaching Hamburg or if I have plenty of time left, the opposite. Walk on!

My dream is that somebody would take over from where I return, and walk on another 2 million steps, so in the end it would be a walk around the world!

Följ mina öden och äventyr på denna blogg från 1 oktober! /Follow my adventures on this blogg from Oct 1. /Loll

Snart är utrustningen på plats/Soon the equipment is complete

2008-09-14T14:16:00.004+02:00

Jora, Åse, min kära vän, ringde från sitt land, hon hade hittat ett par vindbyxor. Ska bara kolla att dom klarar väta. Annars blir det seconhand affären för att hitta regnställ. Strumpor måste jag fixa också, men det blir nog det enda jag köper. Tre par som släpper igenom fukt och är snabbtorkande. Å kartor. I veckan ska jag bege mig till kartcentrum. Dels för att hitta en lämplig karta till stamfiket, dels för att hitta en som ger mig överblick för hela vandringen. Etappkartor kommer jag att fiska upp under vägen, troligen från folks skrivare, eller gratis turistkartor. Vagnhärad och Tysberga - nån som känner någon som bor där? Som kan tänka sig ställa upp som natthärberge? Maila mig i så fall.
Ryggrapport: Inte på topp än, men det är två veckor kvar! Tack för alla mail som jag fått och brev och vykort!/Loll (Bild: två glada arrangörer igår på Musikmuseet)

Åse, my dear friend called from her country house and told me she had found a couple of trousers that takes wind. I just have to check if they can take water as well otherwise I will go and se if I can find something second hand. Socks and Maps I still have to go and get. The socks will probably be the only thing I buy, as well as the maps. My back: not alright yet, but still two weeks to go before I leave!

Träffade...

2008-09-13T02:16:00.004+02:00

Rutan! Jora, hon kom till musikmuseet, på konsert. Från 40 mil bort. Med en ryggsäck som jag i en av de kortare pauserna hann kolla på o testa. Den verkar helt toppen. Liten, många fack, kanske inte gjord för 200 mil utan mera för en utflykt i reservatet. Men det gör ingenting, jag tror: med tanke på att människor förr rörde sig kors och tvärs över tusentals mil, utan anpassade kläder o skor, utan regnskydd och natthärbärge ordnat, utan ryggsäckar och utan mat, utan, utan, utan......
I belive, jag tror! Sen kommer vi till vårt program ikväll. Det var helt magiskt. Men den som inte såg hela, såg inte heller magin. Evert, ett berg på scenen, Edith, hela Norden på scenen, Nina - alla hjärtans hjärta på scenen. Vilken sanslös närvaro och kommunikation med publiken. Jag niger. Bockar. Tackar. Hur ska det bli imorgon? Jag vet. Helt sanslöst bra. Kom dit! www.nordiskvisfestival.ytf.se/Loll

Hi out there! I am going to shape up and write in English as well. I know I have readers who doesn't understans Swedish so from now on - I will write in both languages. Bare with my spelling. Sometimes, you will probably have a laugh! What I wrote about above is that I got a back-pack from a lady who knows me from my other blogg, she came to the music festival I have been working with, and gave me a back-pack. And she lives far away! It is not made for the kind of walking I am about to do, but back in time, people didn't have special shoes, special clothes, special stuff at all, they walked miles on their bare feet, and they survived so I think everything I have gotten so far from kind people who want to contribute to this pilgrim walk for the climate will be of great value! Also knowing that it came from the people who gave it. Thank you all/Loll

Stort tack och samarbete med Naturskyddsföreningen

2008-09-10T12:45:00.006+02:00

Bilden: Klimathandläggaren Emma Lindberg från Naturskyddsföreningen förser mig med material, jag kan ju ingenting, jag har bara reagerat! Ska försöka lära mig lite mer konkret om klimatet innan jag ger mig iväg - men det viktigaste för mig är fortfarande: Uppmuntra till att vi funderar över hur vi lever, vad vi skulle kunna ändra på, vad jag och du kan göra.

Tack alla ni som är med och återvinner och delar med er. Åse, Eva, Stina, Gabbi, Kanja: Har idag fått två underställ, en vindjacka, sedan tidigare silkeslakan, ryggkorsett, ett häfte om pilgrimsvandrerskan Peacewoman - god lektyr på färden. Det saknas snart inte så mycket för att kasta loss. Prövade en mil i mina gamla loppisgummistövlar idag. Det funkade bra. La in en sula från ett par gymnastikskor. Tror nog att jag tar dem som extra, för regniga dagar. De är lätta att bära! Saknar fortfarande ett par regntäta överdragsbyxor. Och en bättre liten ryggsäck. Men det löser sig, har full tillit!

Har mailats med Naturskyddsföreningen och de håller just nu på med ett upprop ang klimatfrågan!
Självfallet ser jag det som ett välkommet uppdrag att under vandringens gång att få folk att skriva på det här uppropet och sprida det vidare! Så gör det ni också, redan idag!

Jag vill också tacka alla er som visar intresse för den här vandringen och som kommer med uppmuntran och engagemang. Och stort tack till Gunnar, min 88-åriga vän från promenaderna i Årstaviken, som skickat ett sånt fantastiskt fint och uppmuntrande brev!
Lolita

Här nedan följer information om Naturskyddsföreningens upprop!

Skriv på klimatuppropet: Politiker, ta ert klimatansvar! på
www.naturskyddsforeningen.se/klimatuppropet
Vi svenskar har en unik möjlighet att påverka världens klimat genom
höstens klimatproposition och svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009 som
sker samtidigt som världen ska komma överens om ett nytt internationellt
klimatavtal.

Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation med kraft att förändra. Vi
sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar
politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Vi
finansieras av medlemsavgifter samt bidrag från privatpersoner och
organisationer. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli
företagssponsor. www.naturskyddsforeningen.se
| Pg 90 19 09-2 | tel: 08-702 65 00

I have started to co-operate with the The Swedish Society for Nature Conservation, check the link to the right. There is a lot to read about the climate, and what we are headed for if we don't take action now! Go and check it out!

22 dagar kvar

2008-09-08T07:15:00.002+02:00

Det går fort! Inte bara runt söder utan också dagvis. Du som läser denna blogg och vill följa vad som händer under vandringen får gärna länka hit. För mig är det bra att så många som möjligt vet om att jag går. Förutsättningarna växer då för att möta människor, hitta ställen att bo på etc. Så länka gärna och sprid vidare!
Tack! Lolita

Man får gå med! You can walk along!

2008-09-07T14:43:00.004+02:00

Blev kontaktad av Viktor, 21 år, på facebook. Han vill gå med. Det får han. Det är nämligen så att den som vill får gå med en lång eller en kort bit. T om hela vägen om så önskas. Min dröm är ju dessutom att någon tar vi och fortsätter där jag vänder tillbaka! Så fritt fram. Hoppa på var du vill under vägen, från start eller i mitten eller mot slutet. Men flyg inte dit, cykla, gå eller ta tåget!

I was contacted by Viktor, 21, on facebook. He wants to walk with me. He is of course invited to do that! The thing is - anybody who wants to can join me, for a long or short part of the walk. Even the whole way if someone desires that. You know that my dream is that someone would take on, and continue this walking at the point were I return. So feel free! Join me anywhere, from the start, the middle or in the end. But don't fly there, walk, bike or take the train!
/Lolita

Härligt!

2008-09-06T12:29:00.003+02:00

Människor, som vill bidra på något sätt börjar höra av sig: Vad behöver du? Ett underställ har en granne på Bondegatan lovat, ett par resesilkelakan fick jag idag av Gabi som jobbar på Spuntino, en superbra korsett har jag fått låna av Stina som brukar promenera med mig i viken. Återvinnandet och tillvaratagandet på sådant som bara ligger och inte används har börjat! Behöver en superlätt ryggsäck (ska bära med mig max 5 kilo och då får inte ryggsäcken väga för mycket), ett lätt regnställ, som andas. Och bra skor. Kanske hittar jag någon lokal butik som kan tänka sig att sponsra bra skor - för det är nog det enda som är svårt att ärva. Men gymnastikstkorna får duga annars! Nu har jag fått erbjudande om natthärbärge i Södertälje, Järna, Norrköping, Linköping, Vadstena, Borås, Kungsbacka och Götlaborg. Fler behövs, så fortsätt tipsa folk som finns på orterna jag passerar - se längst ner på bloggen!/Loll

28 dagar kvar

2008-09-02T11:14:00.004+02:00

På lördag kommer det en intervju med mig i Södermalmsnytt, där i fönstret på stamfiket sitter journalisten och förbereder frågorna. Jag hoppas på att hitta någon som vill sponsra mig med bra kläder. Inser att den fem nummer för stora orange regnjackan inte är ett särskilt lämpligt plagg. Gympaskorna räcker nog halva vägen, sedan behöver jag nog ett par nya. Ett mikrofiberunderställ vore nog bra också när det börjar blåsa i november.

Jag har i alla fall bestämt mig för att gå till Hamburg. Det lär vara mer bebott den vägen än om jag går från danska gränsen till Berlin. Så Hamburg it is!

För övrigt har jag nästan gjort klart min soloplatta. Man kan tjyvlyssna på min myspace sida. Sex spår som bara är grovmixade men det ger en uppfattning om vad det hela handlar om.
Hoppas också på att det kommer många till den Nordiska Visfestivalen jag är med och arrangerar. Tror det blir en superfestival. Jag kommer medverka som konferencier på fredagen - och bjuda på en sång i alla fall./Loll

Bara det...

2008-08-31T01:56:00.004+02:00

Att snacket har kommit igång gör att diskussionerna går varma. Jag bugar och bockar. Det är ju precis det jag vill Starta diskussioner, tankar, funderingar. Att det redan är respons ser jag som fantatiskt! Maila era kontaker till lollbrittpop@gmail.com

Det rör på sig!

2008-08-28T07:49:00.003+02:00

Imorgon ska jag träffa Södermalmstidningen och berätta. Jag kämpar på med ryggen. Den är inte sämre vilket är mycket lovande. Toppform 1 oktober utlovas. Dessutom har jag fått låna en korsett som är mycket behändigare än min med skenor och grejer. Den här kan jag ha med på vandringen. Det står dock helt klart för mig att min packning kommer att vara ett absolut minimum. Tandborste, ett par trosor och regnkläder. Typ.
Jag har blivit kontaktad av kommundelschefen i Järna med entusiastiska tillrop och ser fram emot att träffa dem och prata klimat och miljö! Registrerade någon det enorma skyfallet som kom inatt igen? Det är inte som det ska. Vi ska inte ha monsun här. /Loll

Jag får frågan

2008-08-27T07:01:00.002+02:00

Hur vågar du? Är du inte rädd? Nej, jag är inte rädd. Till saken hör att jag har nog varit en av de räddaste människor som går omkring i ett par skor. Rädd för mörker, kryp, människor, höjder, fullgubbar, kor, älgar, hästar. Men jag har alltid utmanat mina rädslor. Dvs satt mig ensam på landet, balanserat på tak, hoppat från tian, smygit på fullgubbarna, vandrat i kohagarna och skorgarna, bott med ödlor och kackerlackor TILLS en dag rädslorna var borta. Det enda jag är rädd för inför denna vandring är att inte ryggen ska hålla. Just idag bär jag korsett. Går med myrsteg (då blir 2 miljoner inte långt) men det kommer att ge sig. Jag får det nu istället för sedan. Bra! Den första 0ktober bär det av, starka ben som kompenserar allt./Loll

WHAT IS THIS?????

2008-08-25T08:27:00.008+02:00

Den första oktober ger jag mig ut på en 2 miljoner steg lång pilgrimsvandring för att uppmärksamma klimat- och miljöfrågorna. Jag går från mitt hem på Södermalm i Stockholm genom Sverige och fortsätter via färja från Göterborg till Danmark och ner genom Jylland till Tyskland. Jag beräknar att vara ute i 2,5 månader. Hoppas att möta människor under vägen som vill gå med en kort bit och prata om dom här frågorna.
Sopberget växer, klimatförändringarna leder till miljökatastrofer, vi konsumerar obehindrat vidare. Jag är ingen expert, utan en alldeles vanlig mamma, människa, som undrar vad det är för en värld vi tänker lämna efter oss till våra barn.

Idén till denna vandring har fötts under milslånga promenader runt Södermalm som startade efter en misslyckad ryggoperation för tio år sedan. Vandrandet lindrar smärta och ger mig styrka, på alla sätt.

Jag kommer att dokumentera vandringen och möten med foto, film och på bloggen. Som ett led i att visa hur lite vi egentligen behöver ska jag konsumera ett minimum och försöka överleva på det överflöd som ändå går till spillo.
Vill du delta i denna manifestation genom att upplåta din soffa och ett mål mat är du välkommen att höra av dig till lollbrittpop@gmail.com. Där det finns en gitarr bjuder jag gärna på en sång eftersom jag är vissångerska och låtskrivare. Jag hoppas vi ses därute!

Jag har också en facebookgrupp: 2 miljoner steg för klimatet- 2 million steps for the climate
Gå gärna med i den!

SPRID DETTA VIDARE TILL ANDRA BLOGGAR, JAG BEHÖVER FLER KONTAKTER I SVERIGE, DANMARK OCH TYSKLAND!

October 1 I am taking off from my home at Södermalm, Stockholm for a two million step long pilgrim walk to draw attention to the climate and environmental issues. I will walk through Sweden, go by ferry from Gothenburg to Denmark and down to Germany through Jylland. I will be out on the roads for two and a half months and walk about 2000 kilometers. I plan to survive on as little as possible, consuming a minimum, just to show how littLe we need. Hopefully I will meet people on my way, willing to walk with me for a while and discuss these questions. The mountain of garbage is constantly growing, the changes in the climate leads to environmental disasters and we just keep on consuming as if nothing. I am not an expert, just a ordinary mother, human being wondering what kind of world we will leave to our children.

I got the idea to do this walk under years of walking that I am depending on after a failed back surgery ten years ago. The walking ease pain and give me strength in all kind of ways.

I am going to document this walk and meetings, on photos and film, and of course write in this blog. I will need places to stay on my way, so if you want to contribute to this manifestation with a place to sleep one night and a meal, drop me a mail at lollbrittpop@gmail.com. Since I am a singer/songwriter I'll gladly sing you a song where a guitar is available.Hope to see you out there!

I also have a group on facebook: 2 miljoner steg för klimatet- 2 million steps for the climate
Please join!
PLEASE SPREAD THIS WORD!!!!! I NEED MORE CONTACTS IN SWEDEN, DENMARK AND GERMANY!

SÅ HÄR SKA JAG GÅ/THIS IS MY ROUTE