Det känns konstigt. Jag har haft på mig en klänning för första gången sedan jag lämnade Stockholm den 1 oktober. Har sett mig om i Ystad med anledning av filmprojektet, fått kött på miljöer där personer rört sig, som enbart funnits i min fantasi innan. Det är kul att se att min fantasi och verkligheten legat mycket nära varandra. Husen där huvudpersonen bor kändes dock mycket "snällare" än jag tänkt mig. Och området var mindre. Det om det. Blev bjuden på fika av en journalist på Ystads Allehanda på Hartmans. Vi hade ett långt och intressant samtal om min vandring och det här med hur man nu ser på livet och vad man har det till och vilkens slags livvstil man valt eller kanske snarare hamnat i....Foten vilar, det känns faktiskt bättre av att jag inte utsatt den för några milavandringar. Kajs mamma har stickat jättefina raggsockar åt mig, varma med fina höga randiga skaft som går upp på hela vaden. Dom gillar mina vandrarfötter skarpt, otroligt snygga är de också. TACK TACK TACK! Det är faktiskt det första paret raggsockor någon stickat åt mig i vuxen ålder. Nere på stranden idag kunde man se fotspår i sand och snö, medan solen glittrade över öppet men stilla hav. Vågor som försiktigt smekte strandkanten. Klar kall luft och nästan ingen vind. Badorter "off season" är mycket inbjudande. Jag tror inte jag skulle fått samma underbara känsla av att gå där en överbefolkad sommardag med stranden full av badare och stoj och sollapande.... Nu ska jag äta rågbröd med rökt makrill och dricka kaffe! Söker boende i Borrby eller dess närhet imorgonkväll...nån som vet nån - som vanligt RING!
2 kommentarer:
Du har min stor respekt!!! Det behövs inte fler ord.
Många hälsningar / ela
Låter härligt med klänning, gitarr och raggsockor. Vilken gullig mamma han har :-D
Skicka en kommentar