31 oktober 2008

Dag 31 Särö Hus

Jahapp, då var jag framme i Särö. Om jag får stanna återstår att se. Men en soffa ska väl alltid gå att få tag i - det finns många. Här sover ju ändå nästan ingen om natten, utan alla sjunger och spelar denna särskilda helg varje år då vissångare från hela Norden samlas för sitt årliga jammande. Har förstått att vädret inte varit någon lek runtom i landet, men just på mig sken solen när jag vandrade från Kungsbacka. En riktigt vacker höstdag, den sista i oktober. Jag inser att jag nog kommer att behöva fiska upp lite varmare kläder under vandringens gång, men än så länge klarar jag mig, med lager på lager. Nu ska jag sträcka ut benen i någon av sofforna i väntan på att Särö Hus invanderas av alla glada musikanter. Återkommer med rapport fortsättningen. Ha en fin helg, vad ni nu har för er!/Loll

30 oktober 2008

Dag 30 Hos Ia i Kungsbacka

Djupa skogar innan Kungsbacka


Nästan som att komma hem, här har jag varit förut! 2 gånger t om. Jag är hemma hos min sons sambos mamma. Jora, två svärmördrar kan man väl säga att vi är även om de inte är gifta, åtminstonde mormor och farmor till samma bedårande barnbarn Sigge. En mycket god middag har jag fått, med massor av grönsaker vilket står högt i kurs hos min grönsakstörstande kropp...det var en dryg vandring från Rävlanda och mörkret liksom en överväldigande solnedgång tog över säkerheten för vandraren som hela vägen kört hårt utan vägren i kurvig enfilig landsortsväg. Jag kommer att återkomma till bristen på säkerhet för såväl vandrare som cyklister och motionärer vilket går som en gemensam tråd genom hela Sverige, i alla fall från Öst till Väst. Och det för mig vidare till hela Sverige. Jag vinglar fortfarande. Inte bra utan vägren. Jag mår illa varje natt, antagligen av att jag rör huvudet i sömnen. Nu har jag fattat ett tråkigt, men antagligen i slutänden, bra beslut. Jag stannar i Sverige. Blir jag sämre, behöver jag avbryta eller söka vård igen, är det betydligt lättare här hemma. Det gör att jag efter Särö som jag når imorgon, antagligen gör en kort sväng upp till Götlaborg, och sedan tar jag kusten ner, och går mina 2 miljoner steg inom Sverige. Detta främjar även klimatuppropet som Naturskyddsföreningen, Svenska Kyrkan och FN-grupperna står bakom. Tjoho! Det finns inget ont som inte har nåt gott med sig. Det är ett bra och användbart ordspråk. Så nu får ni hålla utkik efter henne i röd jacka, ryggsäck och randig mössa efter västkusten. Varberg, Falkenberg, Halmstad, Helsingborg, here I come! Sedan också: ni som sagt att ni vill gå med en sväng, nu underlättar jag även för er!!!!! Häng på, ta nåra friska mil i livet. Och så en hälsning till Molly som jag träffade idag på vägen mellan Rävlanda och Kungsbacka. Tack för ett fint samtal! Och tack till Maria och alla ni andra på församlingsgården i Rävlanda där jag sov i natt, och tack till Stefan Martinsson för en mycket givande föreläsning om arbetet med unga mödrar i Rio de Janeiro. Mycket inspirerande! Och tack för att jag fick tjuvspela på flygeln! Ps, på med alla skånekontakter igen som jag avböjt tidigare! Ps 2 artikel i morgondagens Norra Halland....
/Loll

29 oktober 2008

Dag 29 Rävlanda Församlingshem

Rävlanda kyrka

Nu lånar en dator på Rävlanda Församlingshem där jag ska sova i natt. Stor gästfrihet, en vacker flygel som jag nyss prövade min nya låt på, och ikväll är det föreläsning med Stefan Martinsson som arbetar med gatubarn. Ska bli intressant att höra eftersom jag själv har jobbat med sådana, hemma hos oss, i Stockholm. Vägen hit var fin att gå, jag fick också häng en bit av Charlotte från P4, Radio Sjuhärad. Det pågår tydligen en tävling inom Sveriges Radio som handlar att gå flest steg, intresset för mig lär ju växa av den anledningen, men upp i mina snart 600000 steg på en månad kommer de nog inte. Det är fortfarande lite vingligt. En idé om att ev stanna i Sverige har börjat gro av den anledningen. Känner jag mig inte hundra när jag når Göteborg kanske jag vandrar kusten ner mot Helsingborg i stället, och där ev tar mig över till Danmark för en kort sträcka mellan Helsingör och Köpenhamn. Vi får se. Jag vill inte äventyra hälsan och skulle det inträffa något akut så är det otroligt mycket enklare hemma i Svedala. Återkommer om beslutet om några dagar. Det får gro i takt med att jag känner efter hur jag mår. I morgon hoppas jag ta mig till Kungsbacka eftersom det saknas lämplig övernattning på vägen, ska starta tidigt, gå korta sträckor och vila ordenligt många gånger. Sedan väntar Särö. Det ser jag fram emot. Där blir det ett par dagars paus med musik och sång, vilket är en djup saknad och längtan efter hos en musikant som jag. Stort tack igen till Mia och Magnus för härbärge i deras hemma studio i Olsfors, sov så himla gott med mikrofonen i rummet! Och tack till personalen på Rävlanda som låter mig bo här i natt. På återhörande/Loll

28 oktober 2008

dag 28 hemma hos Stollarna i Olsfors

Livsfarlig vandring innan Olsfors


Hej! Från Inga-Lena i Borås letade jag mig fram efter gamla Göteborsgvägen mot Olsfors och nästa stop. Vägen mellan Sandared och Olsfors var ju vacker, nära vattnet, men saknade bitvis vägren. På ena sidan ett räcke och en grusig brant ner i vattnet och på andra järnväg. Försökte ett tag att gå utan för räcket och hålla i mig, men isåg att i mitt tillstånd, som kan innebära plötslig yrsel, var det ingen bra idé. Jag tog kampen om centrimetrarna med mötande bilar... Som vanligt hade många bilister använt delar av vägen som soptipp. Vid parkeringsfickorna låg mängder av skräp, sopsäckar, helt rått utkastat från en bil som stannat. Varför? Vad tänker man inte med? Helskinnad kom jag i alla fall fram till Mia och Magnus som har bandet Stollarna. Här fick jag låna en gitarr, den andra gången på en månad jag får hålla i en sådan. Mycket härligt! Mat och ett glas vin fick jag också, en skön dusch och tvättning av kläder. Återigen bemött med stor gästfrihet och generositet! I morgon bär det vidare, ska försöka ta mig mot Rävlanda. Har ett problem sedan med biten mellan Rävlanda och Kungsbacka. Den är för lång att gå i ett svep, och väldigt obebodd. Måste lösas på något vis, men jag har som alltid tillit! Skönt att vara igång igen. Kroppen håller, knoppen är nästan med!/Loll

Dag 28

Sopdumpning av bilister efter Sjömarken



Sjömarken



Kära läsare!
Här kommer en liten summering efter alla avbrott. Eftersom idag fortsätter jag vandrandet. När det gäller steg har jag hittills gått: 538950 vilket motsvarar ca 41,5 mil. För alla oroliga tillrop, eftersom jag varit rejält knackig, så ska jag förtydliga: Självfallet bryter jag om jag blir ordentligt dålig. Syftet med den här vandringen är mötena med människor, i mötet startar en tanke, en tanke som kan bli en handling. Många handlingar som tillsammans kan bli början till en förändring. Vägen är målet, ett sjukhusbesök, en kortare transport med en bil när nöden kräver, allt blir en del av vägen. Allt resulterar i möten som är en del av vägen. Det finns inget rätt eller fel i den här pilgrimsvandringen, men genom att i möjligaste mån använda enbart mina fötter för att ta mig fram, vill jag visa på vilken enorm resurs vi människor har i oss, bara som vi är, rätt upp och ner. Utan nån som helst motor för utom den egna drivkraften. Jag kanske kommer att bli tvungen att ta någon transport igen när nöden kräver. Men det är helt ok, ska försöka få ihop mina 2 miljoner steg och framförallt träffa så många som möjligt under vägen. Försöka uppmuntra till att ni jag möter klickar på rubriken Klimatuppropet till höger och skriver under Naturskyddsföreningens, Svenska Kyrkan och FN-gruppernas namninsamling för att minska utsläppen. Idag går min vandring vidare från Borås mot Olsfors. Sedan ska jag ta mig Göteborsvägen mot Kungsbacka. Letar efter en lämplig övernattning halva vägen mellan Olsfors och Kungsbacka, nån som vet nåt? Ring! /Loll

27 oktober 2008

Dag 27

Vis klimatförebild på väggen hemma hos Inga - Lena i Borås


Jahapp, då var man i Borås, hos Inga-Lena och hennes söner. Här kändes som ett rätt utgångpunkt för fortsatt vandring. Hon har nämligen lovat att komma och hämta mig om jag trillar omkull när jag beger mig av i riktning mot Bollebygd i morgon. Här väntade en bäddad säng och kaffetåren var snabbt i koppen. Så härligt.
Nu söker jag härbergen igen, nån? Och jag har just gjort en intervju med Borås Tidning, den kommer antagligen imorgon... Ska sanningen fram så var jag rätt yr i knoppen i morse. Men jag är ju envis som synden. Ska dock tveklöst lyssna på kroppen, det lovar jag de oroliga av er. Möjligen, om jag känner mig osäker på tillståndet, när jag kommer till Särö, så kanske att jag fortsätter inom Sverige. Det är ju lättare om jag skulle bli sjuk igen. Men jag räknar så långt iskallt med att ta färjan över till Danmark och fortsätta genom Jylland./På återhörande. Loll

26 oktober 2008

Dag 26




Hejsan! Under min konvalecens har jag roat mig med att fixa lite med bloggen. Nu finns det en funktion för den som vill följa mig och få meddelande när jag uppdaterar här. Se längst ner till höger under rubriken Bloggintresserade. Där kan du registera dig med ett enkelt klick och du väljer själv om du vill vara anonym eller inte. Det stormar och regnar här i Jönköping men nu ska regnstället på och jag ska ta en långpromenad med min käresta som tagit sig hit för att hålla mig sällskap. Det innebär att jag kunnat ladda ner lite bilder från kameran och kommer att lägga upp lite nytt på mina gamla inlägg. Håll utkik! Och jag måste säga det ännu en gång, Scandics hotellfrullar är outstanding! Jag repar mig mycket bra med hjälp av dem. Hörs!/Loll

25 oktober 2008

dag 25


Hej hopp!

Jobbar på förbättring i Jönköping, korta promenader utan packning, mycket mat och sömn. Fortfarande måste jag tänka på att inte göra hastiga lägesförflyttningar med huvudet. Då blir det åka karusell. Men jag känner mig säker på att jag kommer att vara så bra att jag klarar av att ge mig av igen, månd, tisdag senast...har lite olika planer för hur jag ska lösa det så att vilan blir så lång som jag behöver utan att bege mig hemåt för att få den. Men som sagt, det går framåt och jag är vid gott mod!

varma hälsningar från Loll
Bilden: Doktor Florens och Syster Barbro med kollegor på länssjukhuset Ryhov i Jönköping, stort tack igen!

24 oktober 2008

Dag 24 Day 24


Alright!
Let's do a shorty in English first. It''s been a while. I have been in hospital, got some strange desease. Some chrystals in my ear got lose and made me lose balance and feel really sick, that with a combination of dehydration. But I am getting better. Just got out of hospital, and I will rest in Jönköping over the weekend. Before I got sick, I hade som really nice experiences, meetings as I seem to have during this fantastick walk. I look upon this illness as a part of the walk, I have to include everything that happens. Even if it made my go by ambulance, and now a taxi, though a taxi that was good for the climate! So hopfully I will be back on the road by Monday! /Loll

Hej Bloggkompisar!
Nu är jag utskriven från sjukhuset. Det går snabbt framåt. Har gjort mina övrningar men antagligen var det så att det Samuel, sjukgymnasten gjorde igår, fick kristallernan på plats. För jag mår verkligen supermycket bättre i dag.

Ok, vad sen. Jo jag använde ett av mina trumfkort, fixat av min goda vän Jeanette Albertsson. Det bestod i ett telefonnummer till en av hennes kompisar på Scandic Hotels, Henrik Johnsson. Jag ringde och här sitter jag nu och bloggar i Portalens foaje i centrala Jönköping. Till saken hör att Scandig faktiskt är en hotellkedja som jobbar hårt på miljöansvaret. Med ekologiska produkter, elspar, och närproducerad frulle. Bara en sån sak att du måste stoppa in hotell nyckeln i ett lås för att tända, vilket gör att du aldrig slösar på el. Dessutom, ang Rosa bandet, så sitter den en instruktion om hur man undersöker brösten i duschen, med uppmaning om att ta med hem. Det finns som sagt så mycket man kan göra som inte handlar om konsumtion för att stötta forskning och förebygga. Tack för den här hotellhelgen SCANDIC!

Så hur som helst. Här stannar jag över helgen. Gör som sjukgymnasten sagt. Tränar på att utsätta mig för yrsliga situationer, blinka med ögonen, vrida på skallen så att det sista av yrseln ger sig. Nu når ni mig på min vanliga telefon igen. Jag är superpepp att fortsätta! Det är en vandring of a lifetime, den ska vidare. Ett gigantiskt tack för alla uppmuntrande telefonsamtal, mail, bloggkommentarer och SMS. Jag är överväldigad av all denna värme ni skickar mig! May the force be with you för att sno min kära dotter Miras redan stulna slutrad! /Loll

23 oktober 2008

Dag 23

Lolita in action!


Hej bloggvänner !

1 . Här kommer nya hälsningar från Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.Jag mår bättre , tränar balansövningar för fullt , som jag fått av sjukgymnasten Samuel . Det är antingen ett virus på balansnerven eller "kristallsjukan" , en godartad sjukdom där kristallerna som reglerar balansen i hjärnan hoppat fel . Bägge blir man bra ifrån .- Men egentligen tror jag att det är en "utsläppssjukdom" som jag fått av alla bilar .Personalen här är verkligen toppen. Vilket fint omhändertagande jag får.Nu har de dessutom kopierat upp namnlistan till Klimatuppropet . Heja ! Heja! Är nog uppe på vingelbenen om ett par dagar .


2 .Det nådde mitt öra att Cancerfonden , Rosa Bandet gått ihop med Svensk Handel om en kampanj som säger : Gör något stort för mänskligheten på Lördag . -Shoppa loss.Jag förstår inte ! Hur kan man i dessa tider välja att satsa på en konsumtionskampanj när konsumtionen är en av orsakerna till att vi närmar oss en klimatkatastrof .

-Här kommer mitt bud : Gör något stort för mänskligheten . -Shoppa INTE loss på Lördag. Ta pengarna du skulle shoppat dina onödiga saker för och sätt in hälften till Rosa Bandet och hälften till Naturskyddsföreningen.På så sätt stöttar du både cancerforskningen och moder jord och pengarna går direkt till ändamålen utan att parasiteras av Svensk Handel.

Eder vandrare i hårdträning./Loll

Dag 20 - Dag22

Hej alla läsare!



Ibland blir det inte som man tänkt.Vaknade måndag morgon med yrsel och huvudvärk.Envis som jag är travade jag ändå iväg till Gränna från Ödeshög.Regnmolnen hängde tunga men jag hade dropparna på min sida.Stannade vid Vida Vättern , där Oskar bjöd på en kopp kaffe . Väl framme i Gränna och efter mycket vankande upp och ner på gatorna där lyckades jag till sist få ett rum på vandrarhemmet Strandterassen. Ida och hennes mamma Ann lät mej övernatta där gratis.Kvällen artade sig fint när Stepan , min äldste son , med familj bjöd mej på middag på sin resa hem från Göteborg.- Fick också träffa mitt älskade barnbarn Sigge.


Han var lite anti först , men jag mutade honom med chokladglass.

Fortfarande lite yr , huvudvärk och rejält trött efter nästan 3,5 mil återvände jag till vandrarhemmet för att sova.Ensam i en hel huslänga full av rum.

Mådde dåligt under natten och på morgonen kräktes jag , hade svår huvudvärk och blev sämre och sämre.Ringde Ann och Ida som sade att jag fick stanna en natt till om jag behövde .Sen fick Kaj mej att ringa vårdcentral och läkar kompisar.Det slutade med ambulans från Gränna till Jönköpings lasarett. Tack till ambulanspersonalen , Dan och Hans-Erik , för ett fint omhändertagande. Tack även Ida och Ann för er gästvänlighet och kexchokladen.



Nu ligger jag här på sjukhuset i Jönköping, har fått dropp , mår bättre men är fortfarande yr.Läkarna vill magnetröntga mitt huvud.Är inte ensam för Kaj , min kära , satte sig i bilen -Ja!jag vet helt emot miljöpolicyn!Men det är ett nödfall.Personalen här har varit toppen snälla mot oss båda.Rosor till er alla!


Nu har jag alltså konsumerat sjukvård och tjuvåkt ambulans 4 mil ... Men fick ligga i en helt tom varm sal./Loll Skrivet av spökskrivaren Kaj

20 oktober 2008

Dag 20

Kursare från Linköpings universitet
Helena från Linköpings universitet ger mig massa bra namn och nummer!

Bilden: Börje och Birgit! Innehavare av en liten butik som man kan skaffa sig en egen skyddsängel från , Eden heter den!


I morgon Tisdag blir det live i radio Stockholm någon gång mellan 8 och 9 på morgonen! Lyssna gärna ni som kan.

Jag har fått en skyddsängel av Börje och Birgit Ohlson. TACK! Jag delar med mig av den till moder jord .


Hittade resterna av VOLVO , det som blev kvar!


En speciell hälsning till Grethe, min yngsta medvandrare så långt. Kram och lövregn!

Halloj, bloggar från biblo i Ödeshög. Här har jag spenderat natten på Hotell Johanna, vänligen sponsrat av Pär Svenningsom som driver vandrarhemmet i Borghem 15 söder om Vadstena. Dit kom jag igår och frågade ett gäng människor om vägen mot Ödeshög. Det visade sig vara två lärare från Linköpings universitet som hade en utevecka med ett gäng magistrar...om miljö...
Jag blev inbjuden att se på deras föreställning, gestaltning av dikter ute i naturen, och jag fick berätta om min vandring - det blev ett jättefint möte. Ett 20-tal personer som jag är övertygad kommer att gå hem och skriva under Klimatuppropet och dessutom sprida det vidare till sina kollegor och vänner.
Nu lägger jag in en efterlysning, jag önskar mig en bild och namnet på er två som skänkte mig vantar respektive handledvärmare. Jag stod där och frös om händerna, hade tappat vantarna i Vadstena, och det uppmärksammades så fint. Vips hade jag nya vantar och sköna värmande handledsvärmare skänkta av två av deltagarna i kursen. Ni får gärna be någon fota er tillsammans under kursen och maila bilden och era namn till mig! Jag samlar på alla som på något sätt bistått mig. Bistod mig gjorde också en av lärarna Helena, hon ringde hit och dit och fick Pär från vandrarhemmet att komma lyssna till min historia vilket ledde till rummet. Eftersom jag blev sinkad mottog jag för första gången skjuts. Hade stått mitt ute i skogen i natten annars. Men det är som med hela vandringen, mötena är det som är viktigt, processen som uppstår i samtal och möte och som aktiverar en ny tanke, en ny handling. Tack alla från Linköpings Universitet för att jag fick träffa er en stund på vägen!
Pax et bonum (som man säger i Vadstena)
/Loll som strax ger sig av mot Stava, som vanligt, ring om du vet nån med boende!

19 oktober 2008

Hotell Johanna i Ödeshög bjuder på en natt i sviten
Pizzeria La Rosa i Ödeshög bjuder på pizza

Dag 19

Vallmo på Östgötaslätten
Blåklint på Östgötaslätten

18 oktober 2008

Dag 18 Day 18 Vadstena







Hej kära läsevandrare!
Nu är jag i Vadstena och bloggar från Pilgrimscentrum. Man kan väl säga att jag befinner mig i pilgrimernas Mekka. Den heliga Birgitta ser på mig från alla väggar och hennes fina vandringbön finns upptryckt på små kort som man kan ta med sig i ryggsäcken : Herre visa mig din väg och gör mig villig att vandra den.
För mig handlar det kanske mer om att hitta viljan att vandra min väg. Det tål att tänka på. Vilken är ens väg och väljer man själv? Eller är det någon som visar en? De exsistensiella frågorna kommer snabbt när man befinner sig på denna historiska plats. Vackert är här också. Det har i alla fall lett fram till att jag beslutat mig för att stanna här ett dygn och vila ut ordenligt. Det var lite hallå igår. Jag hade med mig Utbildningradion som spelade in ett barnprogram om barns oro för klimatet. Jag slog följe med Grethe, 12 år, stora delar av vägen mellan Skänninge och Vadstena. Vi pratade om det mesta. Vi lekte med löven, kollade in korna och räddade grodor. Men mest talade vi så klart om klimatet. Om vad man kan göra. Små saker som ändå tillsammans blir något stort när man lägger ihop det. Det var klart och soligt men iskalla vindar blåste in över Östgötaslätten från Vätterns höstkalla vatten. Väl framme var det stängt överallt, så det tog en Kyrkoherde för att lyckas ta sig in på härberget. De hade reserverat en liten kammare åt mig i härberget Vingen. När jag till slut fick tag på rätt person, visade det sig att nyckeln till mitt rum låg i ett kuvert i brevlådan utanför dörren till Pilgrimscentrum. Nu ska jag insupa pilgrimsandan som vilar över Vadstena och ladda batterierna. Natten innan denna spenderade jag i Skänninge, på stadshotellet, sponsrat av min välgörare. Ja, även en pilgrim utan pengar och mat kan behöva lite påfyllning ibland! Det är många dagar framför och igår fick jag en känsla av hur kallt det nog kommer att bli!/Loll

PS i morgon ger jag mig av på en tre-milatur till Ödeshög, om någon har kontakt för härberge, ring!

Shorty in English!
I am slowly moving forward, since slowly is the essence of walking! Being aware of the moment and I am turning in to a person that is very much here and now. I like the feeling of really being there in meetings with other people, in conversations. The dept is obvious, if we talk to each other in real presense. I am now in Vadstena, the Swedish "Mekka" for Pilgrims. And I am going to rest here for a day, there are a lot of impressions to take in, a lot of meetings. And of course I need to rest my legs as well. On and on, this is the best thing I ever did!/Loll



16 oktober 2008

Klimatuppropet

Än finns det tid att skriva på, nu har 17.000 skrivit under, det borde vara några miljoner, lika många som jag går steg för klimatet. Uppmanar därför er som läser att klicka på länken till höger och skriva under om ni inte redan gjort det. Det är den alla enklaste lilla insats man kan göra, men om många skriver på kan den i slutändan få en enorm genomslagkraft för att minska utläppen och hjälpa vår jord! /Loll

DAG 16

Japp som driver vandrarhemmet i Mjölby, åk dit, superhärligt ställe!





Kära reseföljare ! Tack för era kommentarer , det värmer och uppmuntrar när regnet faller och benen värker. Som t ex igår när jag gick 4,3 mil varav den sista i mörker och hällregn.Uppmuntrades under dagen av flyttfåglarnas dansande på himmelen . Plötsligt formade de ett jättelikt hjärta . Ser fortfarande nyutslagna vårblommor efter vägrenen t ex stora stolta maskrosor .Appropå vägren, som saknas på riksvägen mellan Mantorp och Mjölby , så håller kommunen på att bygga en cyckel - och gångväg . Än så länge består den av grus och lera men är dock ett bättre alternativ .-Heja Mjölby kommun !!!Det var tur att Dina och Florent tog så väl hand om mej , sov middag 3 ggr , fick jättegod mat och en hel natts sömn i en skön säng. På vägen igår förbarmade sig Sjögestads Motell över den blöta vandraren och bjöd på kaffe och mazarin . Nu har jag sovit gott i en sovsal med 12 sängar , vilket överflöd ! Det får jag tacka vandrarhemmet i Mjölby för . I dag bär det vidare mot Skänninge.

På återhörande / Loll Genom spökskrivare Kaj

14 oktober 2008

DAG 14







Natten i det hemsökta församlingshuset överlevde jag . Kände att någon var orolig antagligen för ett barn . I morse fick jag svaret prästfrun Alvina Lindblom hade förlorat 2 av sina 8 barn i huset. Med Inas hembakta bröd och nyplockade åkerö äpplen i ryggsäcken vandrade jag vidare mot Hjulsbro och Linköping . Nu har jag fått vila ut , äta god mat , hemma hos Haralds,vår basists , föräldrar. Nu avviker jag lite från rutten och går mot Mjölby i morgon .
Fortsättning följer /Loll . Noterat av min spökskrivare Kaj.

13 oktober 2008

Stegräknare




Hej!

Det här Anna Eriksson som skriver i Lolitas Blogg.





Jag köper en stegräknare.





Lolita hälsar från det hemsökta församlingshuset i Askeby

dag 13 323950 steg Gårdeby







Hejsan svejasan! Sitter och bloggar på skolan i Gårdeby. Kom hit efter en vindlande vacker vandring i strålande sol från Mariehov till Gårdeby via Söderköping. En del av Klosterleden som jag går på nu. Tittade först in hos Eva och Olle på Smedjan och frågade om härberge, där fick jag med mig egenodlade vindruvor, äpplen, bröd och ost och stod ett telefonsamtal senare vi Gårdeby kyrka. Kom mitt i familjegudstjänsten för barn och vuxna. Där utspelade sig följande söta historia. Prästen, Pernilla, pratade med barnen om tacksamhet. Det finns så mycket att tacka för sa hon, solen, och mamma och pappa till exempel. Vem ska man tacka för allt frågade hon sedan barnen. En liten flicka svarade: Mormor. Hela kyrkan skrattade. Därefter serverades korv stroganoff i församlingshuset för alla barn och vuxna. Vilken tajming för en hungring vandrare. Hade ett fint samtal med församlingsborna Elin och Louise. Natten har jag spenderat på en matta i församlingshuset. Hårt och ont och svårt att sova, men jag tackar mig själv för att jag valt att släpa runt på min dunkudde. Den är en överlevnadsfaktor. Liksom silkeslakanen jag fick av Gabbi. I natt har jag haft dem som täcke, och det märkliga är att de värmer, tunna som de är. I församlinghuset fanns både elpiano och vanligt piano. Jag tände levande ljus och spenderade kvällen med att göra en version för piano av min nya låt. Och se: Det ska bli piano på den låten på min skiva. Det är en pianolåt. Det hade jag aldrig listat ut om jag inte sovit i Gårdeby församlingshus i natt! Tack Gunni och alla andra som hjälpt mig denna gång. Nu vandrar jag vidare mot Askeby. Stegräknaren funkar ibland, men det blir inte korrekt för plötsligt har den slutat räkna. Om någon fortfarande vill hjälpa mig så går det att skicka en till Vandrarhemmet i Mjölby som jag fått erbjudande att bo över i. Ring 0142 10016 mellan 18-20 för adressen. Men kom överens om vem som gör det genom att svara på denna blogg, jag behöver bara en! :-) (kommer dit om ca fyra dagar)
Kram till alla mina läseföljare!/Loll
PS, blev just inbjuden av lärarna att berätta för barnen här på Gårdeby skola om min vandring, det gör jag så gärna, de jobbar mycket med miljö i skolan och jag hoppas att jag kan bidra med några tankar, och positiv energi till att jobba på i samma goda anda de börjat. DS

12 oktober 2008

Appropå en artikel och det jag gör

12:11 - Ut på landsbygden igen.

13:13 - Mother Nature Is Divine - Oktobernypon i Nybble.

13:50 - Steg för steg.

15:43 - 322166 steg och här ska jag försöka hitta härabärge.



Läste i lördagens NT om Christian Azars bok Makten över klimatet är en grundkurs om miljöhoten. Sammanfattningsvis menar han att individuella insatser aldrig kommer att lösa klimatproblemet, förvisso inte oviktiga men nej. Han förespråkar i stället ett top-down-perspektiv och propsar på global kolidoxidskatt.
Säker jättebra det med tänker jag men jag tänker att han har så otroligt fel när han inte tar in att varje människa som bebor klotet inte skulle göra skillnad om de förändrade sig. Jag tycker precis tvärtom, jag förespråkar ett DOWN-TOP perspektiv. Det börjar i mig, det börjar i dig, det börjar i vårt samtal, vår gemensamma känsla för något som vi delar, nämligen den jord vi lever av. Det börjar i hjärtat, i medmänskligheten, i kärleken till varandra och vår jord. Sen kan man väl toppa med en och annan viktig lag. BASTA CHRISTIAN!
/ps Mariehov där jag sovit som en prinsessa i natt ligger på Klosterleden, jag gick vilse, men kom rätt! / Loll

Hi my Englishspeaking supporters! Time to write a few words. I did a great moon walk - I walked the dog in the house at midnight, under a almots full moon and dramatic clouds of grey flying over the sky. Beautiful, and if I wasn't such a confident person I would probably have been looking for the warewolf. So a serious report. I have walked more than 23000 kilometers, my body is pretty tired, but still, full of energy. I meet such fantatstic people, open minds, love and hospitality. It brings a lot of hope for the future. Pax your pilgrim Loll

11 oktober 2008

Dag 11 Mariehov 300 000 steg

Yrsa och hennes döttrar





15:55 - På väg mot Söderköping efter en natt på turistgården i Norrköping.




21:44 - Gästfrihet i Mariehov hos Yrsa, Tone och Tuva :)










Nu befinner jag mig hos en familj i Mariehov, familjen består av hund, katt, häst mamma Yrsa och döttrarna Tone och Tuva. De öppnade sin dörr på vid gavel och bjöd in mig i sitt hem. Åter igen en sån enorm generositet och tillit. Jag tror mer och mer på mänskligheten för varje dag jag är ute och går. Mariehov är otroligt vacker belägen i öppet landskap strax utanför Söderköping. Jag missade första delen av Klosterleden och vandrade därför mestadels E22. Nytt för idag är att bilar tutar och bilisterna vinkar. "Där går den där tokiga kvinnans som går för klimatet mot Hamburg" jo det är jag det. Visst undrar jag om jag är lite tokig ibland. Men tvivlet på mitt sinne varar inte länge. Så fort jag möter alla dessa fina männsikor så känner jag att den här vandringen verkligen betyder något. Varje steg jag tar, har någon slags mening. Det blir många handskakningar. En kvinna skakade in en hundring i handen på mig idag. Förstod knappt vad som hände. Men jag tog emot den. Jag tror nämligen att allt har en mening, allt leder till något. Kanske de där 100 kronorna kommer göra en enorm skillnad vid något tillfälle längre fram, om inte för mig, så för någon jag möter.
Jag kan skvallra att jag spenderade förra natten på Turistgården, vandrarhem, i Norrköping. Det hade min älskling Kaj, fixat. De gav t om lägre pris och bjöd på städning när de hörde att rummet var till mig. Middag, massage för trötta ben, rygg och fötter, allt bjöd han på. Sicken tur jag har, som träffade en sån fin person precis innan jag gick min väg. Drygt 23 mil har mina fötter vandrat. I dag var första gången jag kände något som skulle kunna utvecklas till ett skavsår. Sedan en fråga som jag bollar rakt ut. Nån som vet hur mycket kalorier man behöver om man vandrar ca 2 mil/dag med packning på ryggen? Jag äter ordentligt. Verkligen. Mestadels en skön smörgås diet. Men det skulle vara kul att veta. Och en ny stegräknare behöver jag. Om nån har en sån som skrotar i ett hörn, tar jag tacksamt emot. Min funkar bara när den har lust och det är rätt meningslöst. Imorrn blir det klosterleden mot Gårdeby/Askeby ..../Loll Just det, dagens media: Folkbladet

10 oktober 2008

10 oktober inlägg 2

10:56 - En gata för mig i Norrköping!

11:30 - Budskap i Norrköpong.

11:41 - Kravodlad äpple :)




Sitter och bloggar på Biblan i Norrköping. Mätt på ett kravodlat äpple sponsrat av Madeleine, och gårdagsbröd från Åby Konditori. Toaletten blev upplåst i ett huj här på biblo när jag saknade krona. Det är många som kommer fram och pratar nu, undrar hur det går. Mycket uppmuntran möter jag bland människor och eftersom jag inte har någon brådska tar jag mig tid för samtalen som uppstår. Bara det är en skön känsla. Jag har inte bråttom. "Ur hand i mun, det räcker" sa en äldre man jag pratade med. "Pengarna, det är bara bekymmer för de som har för mycket. Vi andra har det som vi alltid har haft det. Helt okej." En gammal dam, Anne-Mari, hade jag en fin pratstund med vid busshållplatsen. Hon hade förlorat sin livskamrat för snart ett år sedan och hon var mycket sorgsen över det, så vi pratade kring sorg en stund. Sedan skulle hon absolut ge mig en slant till kaffe i alla fall för buss ville jag väl inte åka? Jag tog till slut emot 20-lappen och har lagt den till en absolut nödsituation. Hon visade mig också en genväg ner från Norra Promenaden mot centrum. "Så du sparar några meter" "Hälsa Deutchland" ropade hon när hon klev in i bussen med rollatorn.
Status i övrigt. Vandrarbenen är lite trötta, fotvård går jag omkring och drömmer om som en hägring, massage likaså. Somnar med blixtrande smärta i höfterna och knäna på kvällen men nästa dag är den som bortblåst. Ett parRyggen, peppar, peppar, peppar, håller än! Saknar mest: Siggelito, Magda och Mira. Och Sophias kaffe./Loll - Mrs Walker (ni vet väl att jag är gift med Fantomen från Bengalen?)

Dag 10 Day 10 286000 steg

Halloj, efter en slingrande vandring från Stavsjö, via Krokek och Bråvikens dimhöljda vatten kom jag fram till Åby. Ett snabbt besök i kyrkan hos prästen Cecilia ledde till att jag fick sova i församlingens dagis, Liljan i Kvillingegården inatt. Där togs jag emot av Kerstin som lämnade hela dagiset i min vård över natten. Jag tänker på hur stort det är att jag får sådana förtroenden. Det finns inte tillit bara från mitt håll utan lika mycket från dem jag möter. I dagens NT är det en artikel om mig, och en av papporna här på dagiset, en riktig återvinnarpappa, kom strax tillbaka med tidningen sedan han lämnat sitt barn på dagis. Har ätit frukost med barnen här och strax bär det av till Norrköping. Ska försöka uppsöka ett bibliotek och läsa ikapp lite tidningar. Min värld består ju av vägar, möten och vägar och möten. Vad som händer i världen vet jag inte riktigt. Men jag vet vad som händer i naturen. Jag har sett så mycket vackert under dessa dagar att jag inte kan begripa hur vi kan skada den här fantastiska planeten vi bor på. Jag blir mer och mer övertygad. Det här handlar inte om makt och pengar, det här handlar om att du och jag och alla andra helt vanliga människor måste hitta tillbaka till kärnan. Vad är det som är viktigt med livet? Jag har för min det hittat svaret. Det är mötet med andra människor, samtalet, kärleken. Det är att dela med sig av det man har till den som behöver. Det är att hjälpa den som behöver hjälp. Lyssna när någon behöver ett öra. Det är att vara rädd om arvet vi fått, jorden. Tänker på Hasse o Tages gamla film, Änglamark. /Loll
PS no English today, cannot stay so long on this computer, but I will reach Norrköping in couple of hours. I am also thinking about what is important in life? The meeting with ohter people, love, talking and listening to each other, helping and sharing, caring for the great gift we got, the earth.

09 oktober 2008

Dag 9 Day 9




11:08 - Mot Åby.



12:26 - On My Way.



12:27 - Lunchpaus i Bråviken.



13:03 - För vanligt : Ingen vägren. Att gå säkert är näst intill omöjligt i Sverige idag.









En natts vila på Stavsjö vandrarhem, grönt och t om fått utmärkelse för detta. Där gick jag rätt! Ett par mackor i ryggan och ut i regnet. Jo, det blir en systembolagsplastpåse dag idag. Och regnponcho. Men jag ska inte ha sjalen som färgar på mig. Såg TV första gången igår, och var enbart intresserad av nyheterna. Vad händer i världen? Volvo, finanskrisen, regeringens åtgärdspaket för att vi ska konsumera mer. Hallå? Hallå! Jag förstår inte dessa dubbla budskap. Nån annan som gör det? Ser fram emot en förklaring från nån som vet.../Loll
Nu vandrar jag vidare mot Åby, ingenstans att bo där heller, så tips, ring på min tipstelefon 070-7741665 :-)