Hej kära läsevandrare!
Nu är jag i Vadstena och bloggar från Pilgrimscentrum. Man kan väl säga att jag befinner mig i pilgrimernas Mekka. Den heliga Birgitta ser på mig från alla väggar och hennes fina vandringbön finns upptryckt på små kort som man kan ta med sig i ryggsäcken : Herre visa mig din väg och gör mig villig att vandra den.
För mig handlar det kanske mer om att hitta viljan att vandra min väg. Det tål att tänka på. Vilken är ens väg och väljer man själv? Eller är det någon som visar en? De exsistensiella frågorna kommer snabbt när man befinner sig på denna historiska plats. Vackert är här också. Det har i alla fall lett fram till att jag beslutat mig för att stanna här ett dygn och vila ut ordenligt. Det var lite hallå igår. Jag hade med mig Utbildningradion som spelade in ett barnprogram om barns oro för klimatet. Jag slog följe med Grethe, 12 år, stora delar av vägen mellan Skänninge och Vadstena. Vi pratade om det mesta. Vi lekte med löven, kollade in korna och räddade grodor. Men mest talade vi så klart om klimatet. Om vad man kan göra. Små saker som ändå tillsammans blir något stort när man lägger ihop det. Det var klart och soligt men iskalla vindar blåste in över Östgötaslätten från Vätterns höstkalla vatten. Väl framme var det stängt överallt, så det tog en Kyrkoherde för att lyckas ta sig in på härberget. De hade reserverat en liten kammare åt mig i härberget Vingen. När jag till slut fick tag på rätt person, visade det sig att nyckeln till mitt rum låg i ett kuvert i brevlådan utanför dörren till Pilgrimscentrum. Nu ska jag insupa pilgrimsandan som vilar över Vadstena och ladda batterierna. Natten innan denna spenderade jag i Skänninge, på stadshotellet, sponsrat av min välgörare. Ja, även en pilgrim utan pengar och mat kan behöva lite påfyllning ibland! Det är många dagar framför och igår fick jag en känsla av hur kallt det nog kommer att bli!/Loll
PS i morgon ger jag mig av på en tre-milatur till Ödeshög, om någon har kontakt för härberge, ring!
Shorty in English!
I am slowly moving forward, since slowly is the essence of walking! Being aware of the moment and I am turning in to a person that is very much here and now. I like the feeling of really being there in meetings with other people, in conversations. The dept is obvious, if we talk to each other in real presense. I am now in Vadstena, the Swedish "Mekka" for Pilgrims. And I am going to rest here for a day, there are a lot of impressions to take in, a lot of meetings. And of course I need to rest my legs as well. On and on, this is the best thing I ever did!/Loll
Nu är jag i Vadstena och bloggar från Pilgrimscentrum. Man kan väl säga att jag befinner mig i pilgrimernas Mekka. Den heliga Birgitta ser på mig från alla väggar och hennes fina vandringbön finns upptryckt på små kort som man kan ta med sig i ryggsäcken : Herre visa mig din väg och gör mig villig att vandra den.
För mig handlar det kanske mer om att hitta viljan att vandra min väg. Det tål att tänka på. Vilken är ens väg och väljer man själv? Eller är det någon som visar en? De exsistensiella frågorna kommer snabbt när man befinner sig på denna historiska plats. Vackert är här också. Det har i alla fall lett fram till att jag beslutat mig för att stanna här ett dygn och vila ut ordenligt. Det var lite hallå igår. Jag hade med mig Utbildningradion som spelade in ett barnprogram om barns oro för klimatet. Jag slog följe med Grethe, 12 år, stora delar av vägen mellan Skänninge och Vadstena. Vi pratade om det mesta. Vi lekte med löven, kollade in korna och räddade grodor. Men mest talade vi så klart om klimatet. Om vad man kan göra. Små saker som ändå tillsammans blir något stort när man lägger ihop det. Det var klart och soligt men iskalla vindar blåste in över Östgötaslätten från Vätterns höstkalla vatten. Väl framme var det stängt överallt, så det tog en Kyrkoherde för att lyckas ta sig in på härberget. De hade reserverat en liten kammare åt mig i härberget Vingen. När jag till slut fick tag på rätt person, visade det sig att nyckeln till mitt rum låg i ett kuvert i brevlådan utanför dörren till Pilgrimscentrum. Nu ska jag insupa pilgrimsandan som vilar över Vadstena och ladda batterierna. Natten innan denna spenderade jag i Skänninge, på stadshotellet, sponsrat av min välgörare. Ja, även en pilgrim utan pengar och mat kan behöva lite påfyllning ibland! Det är många dagar framför och igår fick jag en känsla av hur kallt det nog kommer att bli!/Loll
PS i morgon ger jag mig av på en tre-milatur till Ödeshög, om någon har kontakt för härberge, ring!
Shorty in English!
I am slowly moving forward, since slowly is the essence of walking! Being aware of the moment and I am turning in to a person that is very much here and now. I like the feeling of really being there in meetings with other people, in conversations. The dept is obvious, if we talk to each other in real presense. I am now in Vadstena, the Swedish "Mekka" for Pilgrims. And I am going to rest here for a day, there are a lot of impressions to take in, a lot of meetings. And of course I need to rest my legs as well. On and on, this is the best thing I ever did!/Loll
3 kommentarer:
Mycket klokt beslut att vila ett dygn i Vadstena. Du borde inte ha några problem att hinna fram till Särö i alla fall till den 1/11, så vi ses där. Ta det lugnt med ben och rygg och var rädd om dig. Kram!
Var rädd om dig! Kanske någon framöver kan sponsra dig med en varm tröja eller nå´t.... Kram från Eva i Nyköping
Haha, vilken skön vidddeo,,gillar att du lutar liksom,,,kram på dig gurkan,,,kul att höra din röst igen
micke
Skicka en kommentar