07 oktober 2008

Dag 7 Day 7 218400 steg




09:17 - På väg till Jönåker.

09:24 - Vandrarens skugga.



Från klass 6 E i Stigtomta skola där vi pratade klimat en stund på morgonlektionen(hej allihop! det var jätteroligt att träffa er!) så ringlade sig vägen genom underbart vacker dimhöljd sörmlandsnatur med en stigande sol.

Träffade på Sven på morgonkvisten, han kom på sin cykel och hade spanat på tranor, en riktigt naturälskare. Jag fick den roliga historien om kampen för att rädda fågelsjön Hallbosjön. Den höll på att slamma igen och prover togs. Ett fel var att det var för mycket kväve. Och anledningen antogs vara för mycket kiss. Så Sven och hans vänner drog igång en kampanj i Stigtomta för att folk en dag skulle kissa ute. Denna dag skulle kvävehalten mätas. Och det lyckades. En dag gick Stigtomtaborna ut på gräsmattan istället. Kvävehalten sjönk. Det spred sig och Stigtomta fick fina besök av miljöfolk från när och fjärran. Vid ett tillfälle var det både folk från Indien och Japan på besök. Indiern blev konfunderad när de ivrigt berättade om utekissardagen. Han sa: Ja, det där är ju inget problem för oss, vi har ju inte så många toaletter.... Sven skrattade och sa att det tog ju lite udden av grejen. Sedan cyklade han vidare och jag fick njuta av tranorna. Otroligt! Vilka fåglar.

Sen dök TV upp, sänds nog på SVT Sörmlandsnytt imorgon kväll... och jag tog en sovpaus i det fria, med solen på näsan. Vet att ruggväder stundar så det är bara att njuta.
Famme i Jönåker, försökte jag med ett äldreboendej men där kunde de inte ta emot mig för de höll på att bygga om, mat erbjöd de dock vänligt, sedan hälsade jag på min loppisfavorit Kalle i backen och fick församlingshuset utpekat. (ni som ätit middag hos mig - tallrikarna har jag köpt där o de röda besticken) I Lunda församlingshus sitter jag nu och bloggar. Har nytvättad just skrivit en låt på en lånad gitarr (inspelad på mobilen). Här har jag träffat församlingsassistenterna Maria och Cecilia och juniorerna och miniorerna, gullungar från Jönåker skola, fått höra på när de sjunger i sin kör, och varit med och pysslat. En hel trave med fina teckningar och hälsningar har jag fått. De ska fröknarna posta hem till Bondegatan. Så, nu väntar lite att äta i källarplanet, ska hänga lite tvätt, bädda en säng, äta lite glass och chokladsås och läsa lånta böcker från kontoret. Alla är som vanligt - generösa, underbara, goda och ljusa. Det är extra roligt att träffa så här mycket barn. Barn funderar, är nyfikna, vill veta, jag hoppas att det vi pratar om går att omsätta till att de känner sig delaktiga i att kunna påverka./Loll. Eder klimatvandrerska på ännu en ny plats i Sverige. PS glömde, när jag kom in på expeditionen sa Maria som jobbar här: jo vi har en film, den kanske du vill se - den heter Forrest Gump. Sen skrattade hon. Och se: det gjorde jag med!

I have met lots of children today, both in Stigtomta and later today in Jönåker where I am staying tonight. The meeting with the children is very special to me, they are worried but also very curious about everything, from why, to how old I am, were I am from, what I have in my backpack. We have had really good discussions and I hope they feel that they are able to be a part of the work for a better care for the earth. And again, I meet such hospitality, is this my country? I am proud! /L

6 kommentarer:

Anna sa...

Stor kram från oss här på Östgötagatan! Har varit i studion och planerat för plattan (skrev klart en ny låt igår som ska vara med)och nu har jag ätit middag med kidsen.
Var rädd om dig!
/Anna

Loll sa...

Schyrre, ser fram emot att höra din nästa skiva, skrev oxå en låt nyss, texten ligger på andra bloggen, det blir låt nr 10 på min visplatta!
Kram

StinaAlexandra sa...

Intressant att kyrkan verkar ha blivit en viktig punkt att förlita sig på när man plötsligt dyker upp och ber om lite omtanke och hjälp- logiskt på nåt sätt men ändå nånting helt annat än hur jag föreställde mig din vandring. Det låter fint iallafall och jag är rörd av det du berättar.

Stor kram Stina

Loll sa...

Ja, det finns en intressant aspekt, just att kyrkan och pilgrimsvandringen hör ihop, och det är verkligen så att det finns ett intresse för klimatet - de står ju bakom naturskyddsföreningens klimatupprop. Miljömedvetenheten är olika stor, från ställe till ställe men det finns en brinnande lust att förändra. Roligt också att nå så många på en gång. Barnen skuttar ju hem till sina föräldrar och berättar! Men det är faktiskt en grym känsla av trygghet, att kyrkan faktiskt är öppen, eller rättare sagt, församlingshusen, själva kyrkorna är ju ofta stängda. Jag kan inte föreställa mig situtationen att kyrkan skulle vägra ta emot mig, det skulle strida mot hela deras livsåskådning.....kram tebaks!

Miray sa...

" vandraren har ingenstans att gå när han kommit fram till tyyskland, dee gör ont men går ändå du kan aldrig vända oooooooom"

Loll sa...

Så sant...Nordman va?