31 oktober 2008

Dag 31 Särö Hus

Jahapp, då var jag framme i Särö. Om jag får stanna återstår att se. Men en soffa ska väl alltid gå att få tag i - det finns många. Här sover ju ändå nästan ingen om natten, utan alla sjunger och spelar denna särskilda helg varje år då vissångare från hela Norden samlas för sitt årliga jammande. Har förstått att vädret inte varit någon lek runtom i landet, men just på mig sken solen när jag vandrade från Kungsbacka. En riktigt vacker höstdag, den sista i oktober. Jag inser att jag nog kommer att behöva fiska upp lite varmare kläder under vandringens gång, men än så länge klarar jag mig, med lager på lager. Nu ska jag sträcka ut benen i någon av sofforna i väntan på att Särö Hus invanderas av alla glada musikanter. Återkommer med rapport fortsättningen. Ha en fin helg, vad ni nu har för er!/Loll

30 oktober 2008

Dag 30 Hos Ia i Kungsbacka

Djupa skogar innan Kungsbacka


Nästan som att komma hem, här har jag varit förut! 2 gånger t om. Jag är hemma hos min sons sambos mamma. Jora, två svärmördrar kan man väl säga att vi är även om de inte är gifta, åtminstonde mormor och farmor till samma bedårande barnbarn Sigge. En mycket god middag har jag fått, med massor av grönsaker vilket står högt i kurs hos min grönsakstörstande kropp...det var en dryg vandring från Rävlanda och mörkret liksom en överväldigande solnedgång tog över säkerheten för vandraren som hela vägen kört hårt utan vägren i kurvig enfilig landsortsväg. Jag kommer att återkomma till bristen på säkerhet för såväl vandrare som cyklister och motionärer vilket går som en gemensam tråd genom hela Sverige, i alla fall från Öst till Väst. Och det för mig vidare till hela Sverige. Jag vinglar fortfarande. Inte bra utan vägren. Jag mår illa varje natt, antagligen av att jag rör huvudet i sömnen. Nu har jag fattat ett tråkigt, men antagligen i slutänden, bra beslut. Jag stannar i Sverige. Blir jag sämre, behöver jag avbryta eller söka vård igen, är det betydligt lättare här hemma. Det gör att jag efter Särö som jag når imorgon, antagligen gör en kort sväng upp till Götlaborg, och sedan tar jag kusten ner, och går mina 2 miljoner steg inom Sverige. Detta främjar även klimatuppropet som Naturskyddsföreningen, Svenska Kyrkan och FN-grupperna står bakom. Tjoho! Det finns inget ont som inte har nåt gott med sig. Det är ett bra och användbart ordspråk. Så nu får ni hålla utkik efter henne i röd jacka, ryggsäck och randig mössa efter västkusten. Varberg, Falkenberg, Halmstad, Helsingborg, here I come! Sedan också: ni som sagt att ni vill gå med en sväng, nu underlättar jag även för er!!!!! Häng på, ta nåra friska mil i livet. Och så en hälsning till Molly som jag träffade idag på vägen mellan Rävlanda och Kungsbacka. Tack för ett fint samtal! Och tack till Maria och alla ni andra på församlingsgården i Rävlanda där jag sov i natt, och tack till Stefan Martinsson för en mycket givande föreläsning om arbetet med unga mödrar i Rio de Janeiro. Mycket inspirerande! Och tack för att jag fick tjuvspela på flygeln! Ps, på med alla skånekontakter igen som jag avböjt tidigare! Ps 2 artikel i morgondagens Norra Halland....
/Loll

29 oktober 2008

Dag 29 Rävlanda Församlingshem

Rävlanda kyrka

Nu lånar en dator på Rävlanda Församlingshem där jag ska sova i natt. Stor gästfrihet, en vacker flygel som jag nyss prövade min nya låt på, och ikväll är det föreläsning med Stefan Martinsson som arbetar med gatubarn. Ska bli intressant att höra eftersom jag själv har jobbat med sådana, hemma hos oss, i Stockholm. Vägen hit var fin att gå, jag fick också häng en bit av Charlotte från P4, Radio Sjuhärad. Det pågår tydligen en tävling inom Sveriges Radio som handlar att gå flest steg, intresset för mig lär ju växa av den anledningen, men upp i mina snart 600000 steg på en månad kommer de nog inte. Det är fortfarande lite vingligt. En idé om att ev stanna i Sverige har börjat gro av den anledningen. Känner jag mig inte hundra när jag når Göteborg kanske jag vandrar kusten ner mot Helsingborg i stället, och där ev tar mig över till Danmark för en kort sträcka mellan Helsingör och Köpenhamn. Vi får se. Jag vill inte äventyra hälsan och skulle det inträffa något akut så är det otroligt mycket enklare hemma i Svedala. Återkommer om beslutet om några dagar. Det får gro i takt med att jag känner efter hur jag mår. I morgon hoppas jag ta mig till Kungsbacka eftersom det saknas lämplig övernattning på vägen, ska starta tidigt, gå korta sträckor och vila ordenligt många gånger. Sedan väntar Särö. Det ser jag fram emot. Där blir det ett par dagars paus med musik och sång, vilket är en djup saknad och längtan efter hos en musikant som jag. Stort tack igen till Mia och Magnus för härbärge i deras hemma studio i Olsfors, sov så himla gott med mikrofonen i rummet! Och tack till personalen på Rävlanda som låter mig bo här i natt. På återhörande/Loll

28 oktober 2008

dag 28 hemma hos Stollarna i Olsfors

Livsfarlig vandring innan Olsfors


Hej! Från Inga-Lena i Borås letade jag mig fram efter gamla Göteborsgvägen mot Olsfors och nästa stop. Vägen mellan Sandared och Olsfors var ju vacker, nära vattnet, men saknade bitvis vägren. På ena sidan ett räcke och en grusig brant ner i vattnet och på andra järnväg. Försökte ett tag att gå utan för räcket och hålla i mig, men isåg att i mitt tillstånd, som kan innebära plötslig yrsel, var det ingen bra idé. Jag tog kampen om centrimetrarna med mötande bilar... Som vanligt hade många bilister använt delar av vägen som soptipp. Vid parkeringsfickorna låg mängder av skräp, sopsäckar, helt rått utkastat från en bil som stannat. Varför? Vad tänker man inte med? Helskinnad kom jag i alla fall fram till Mia och Magnus som har bandet Stollarna. Här fick jag låna en gitarr, den andra gången på en månad jag får hålla i en sådan. Mycket härligt! Mat och ett glas vin fick jag också, en skön dusch och tvättning av kläder. Återigen bemött med stor gästfrihet och generositet! I morgon bär det vidare, ska försöka ta mig mot Rävlanda. Har ett problem sedan med biten mellan Rävlanda och Kungsbacka. Den är för lång att gå i ett svep, och väldigt obebodd. Måste lösas på något vis, men jag har som alltid tillit! Skönt att vara igång igen. Kroppen håller, knoppen är nästan med!/Loll

Dag 28

Sopdumpning av bilister efter Sjömarken



Sjömarken



Kära läsare!
Här kommer en liten summering efter alla avbrott. Eftersom idag fortsätter jag vandrandet. När det gäller steg har jag hittills gått: 538950 vilket motsvarar ca 41,5 mil. För alla oroliga tillrop, eftersom jag varit rejält knackig, så ska jag förtydliga: Självfallet bryter jag om jag blir ordentligt dålig. Syftet med den här vandringen är mötena med människor, i mötet startar en tanke, en tanke som kan bli en handling. Många handlingar som tillsammans kan bli början till en förändring. Vägen är målet, ett sjukhusbesök, en kortare transport med en bil när nöden kräver, allt blir en del av vägen. Allt resulterar i möten som är en del av vägen. Det finns inget rätt eller fel i den här pilgrimsvandringen, men genom att i möjligaste mån använda enbart mina fötter för att ta mig fram, vill jag visa på vilken enorm resurs vi människor har i oss, bara som vi är, rätt upp och ner. Utan nån som helst motor för utom den egna drivkraften. Jag kanske kommer att bli tvungen att ta någon transport igen när nöden kräver. Men det är helt ok, ska försöka få ihop mina 2 miljoner steg och framförallt träffa så många som möjligt under vägen. Försöka uppmuntra till att ni jag möter klickar på rubriken Klimatuppropet till höger och skriver under Naturskyddsföreningens, Svenska Kyrkan och FN-gruppernas namninsamling för att minska utsläppen. Idag går min vandring vidare från Borås mot Olsfors. Sedan ska jag ta mig Göteborsvägen mot Kungsbacka. Letar efter en lämplig övernattning halva vägen mellan Olsfors och Kungsbacka, nån som vet nåt? Ring! /Loll

27 oktober 2008

Dag 27

Vis klimatförebild på väggen hemma hos Inga - Lena i Borås


Jahapp, då var man i Borås, hos Inga-Lena och hennes söner. Här kändes som ett rätt utgångpunkt för fortsatt vandring. Hon har nämligen lovat att komma och hämta mig om jag trillar omkull när jag beger mig av i riktning mot Bollebygd i morgon. Här väntade en bäddad säng och kaffetåren var snabbt i koppen. Så härligt.
Nu söker jag härbergen igen, nån? Och jag har just gjort en intervju med Borås Tidning, den kommer antagligen imorgon... Ska sanningen fram så var jag rätt yr i knoppen i morse. Men jag är ju envis som synden. Ska dock tveklöst lyssna på kroppen, det lovar jag de oroliga av er. Möjligen, om jag känner mig osäker på tillståndet, när jag kommer till Särö, så kanske att jag fortsätter inom Sverige. Det är ju lättare om jag skulle bli sjuk igen. Men jag räknar så långt iskallt med att ta färjan över till Danmark och fortsätta genom Jylland./På återhörande. Loll

26 oktober 2008

Dag 26




Hejsan! Under min konvalecens har jag roat mig med att fixa lite med bloggen. Nu finns det en funktion för den som vill följa mig och få meddelande när jag uppdaterar här. Se längst ner till höger under rubriken Bloggintresserade. Där kan du registera dig med ett enkelt klick och du väljer själv om du vill vara anonym eller inte. Det stormar och regnar här i Jönköping men nu ska regnstället på och jag ska ta en långpromenad med min käresta som tagit sig hit för att hålla mig sällskap. Det innebär att jag kunnat ladda ner lite bilder från kameran och kommer att lägga upp lite nytt på mina gamla inlägg. Håll utkik! Och jag måste säga det ännu en gång, Scandics hotellfrullar är outstanding! Jag repar mig mycket bra med hjälp av dem. Hörs!/Loll

25 oktober 2008

dag 25


Hej hopp!

Jobbar på förbättring i Jönköping, korta promenader utan packning, mycket mat och sömn. Fortfarande måste jag tänka på att inte göra hastiga lägesförflyttningar med huvudet. Då blir det åka karusell. Men jag känner mig säker på att jag kommer att vara så bra att jag klarar av att ge mig av igen, månd, tisdag senast...har lite olika planer för hur jag ska lösa det så att vilan blir så lång som jag behöver utan att bege mig hemåt för att få den. Men som sagt, det går framåt och jag är vid gott mod!

varma hälsningar från Loll
Bilden: Doktor Florens och Syster Barbro med kollegor på länssjukhuset Ryhov i Jönköping, stort tack igen!

24 oktober 2008

Dag 24 Day 24


Alright!
Let's do a shorty in English first. It''s been a while. I have been in hospital, got some strange desease. Some chrystals in my ear got lose and made me lose balance and feel really sick, that with a combination of dehydration. But I am getting better. Just got out of hospital, and I will rest in Jönköping over the weekend. Before I got sick, I hade som really nice experiences, meetings as I seem to have during this fantastick walk. I look upon this illness as a part of the walk, I have to include everything that happens. Even if it made my go by ambulance, and now a taxi, though a taxi that was good for the climate! So hopfully I will be back on the road by Monday! /Loll

Hej Bloggkompisar!
Nu är jag utskriven från sjukhuset. Det går snabbt framåt. Har gjort mina övrningar men antagligen var det så att det Samuel, sjukgymnasten gjorde igår, fick kristallernan på plats. För jag mår verkligen supermycket bättre i dag.

Ok, vad sen. Jo jag använde ett av mina trumfkort, fixat av min goda vän Jeanette Albertsson. Det bestod i ett telefonnummer till en av hennes kompisar på Scandic Hotels, Henrik Johnsson. Jag ringde och här sitter jag nu och bloggar i Portalens foaje i centrala Jönköping. Till saken hör att Scandig faktiskt är en hotellkedja som jobbar hårt på miljöansvaret. Med ekologiska produkter, elspar, och närproducerad frulle. Bara en sån sak att du måste stoppa in hotell nyckeln i ett lås för att tända, vilket gör att du aldrig slösar på el. Dessutom, ang Rosa bandet, så sitter den en instruktion om hur man undersöker brösten i duschen, med uppmaning om att ta med hem. Det finns som sagt så mycket man kan göra som inte handlar om konsumtion för att stötta forskning och förebygga. Tack för den här hotellhelgen SCANDIC!

Så hur som helst. Här stannar jag över helgen. Gör som sjukgymnasten sagt. Tränar på att utsätta mig för yrsliga situationer, blinka med ögonen, vrida på skallen så att det sista av yrseln ger sig. Nu når ni mig på min vanliga telefon igen. Jag är superpepp att fortsätta! Det är en vandring of a lifetime, den ska vidare. Ett gigantiskt tack för alla uppmuntrande telefonsamtal, mail, bloggkommentarer och SMS. Jag är överväldigad av all denna värme ni skickar mig! May the force be with you för att sno min kära dotter Miras redan stulna slutrad! /Loll

23 oktober 2008

Dag 23

Lolita in action!


Hej bloggvänner !

1 . Här kommer nya hälsningar från Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.Jag mår bättre , tränar balansövningar för fullt , som jag fått av sjukgymnasten Samuel . Det är antingen ett virus på balansnerven eller "kristallsjukan" , en godartad sjukdom där kristallerna som reglerar balansen i hjärnan hoppat fel . Bägge blir man bra ifrån .- Men egentligen tror jag att det är en "utsläppssjukdom" som jag fått av alla bilar .Personalen här är verkligen toppen. Vilket fint omhändertagande jag får.Nu har de dessutom kopierat upp namnlistan till Klimatuppropet . Heja ! Heja! Är nog uppe på vingelbenen om ett par dagar .


2 .Det nådde mitt öra att Cancerfonden , Rosa Bandet gått ihop med Svensk Handel om en kampanj som säger : Gör något stort för mänskligheten på Lördag . -Shoppa loss.Jag förstår inte ! Hur kan man i dessa tider välja att satsa på en konsumtionskampanj när konsumtionen är en av orsakerna till att vi närmar oss en klimatkatastrof .

-Här kommer mitt bud : Gör något stort för mänskligheten . -Shoppa INTE loss på Lördag. Ta pengarna du skulle shoppat dina onödiga saker för och sätt in hälften till Rosa Bandet och hälften till Naturskyddsföreningen.På så sätt stöttar du både cancerforskningen och moder jord och pengarna går direkt till ändamålen utan att parasiteras av Svensk Handel.

Eder vandrare i hårdträning./Loll

Dag 20 - Dag22

Hej alla läsare!



Ibland blir det inte som man tänkt.Vaknade måndag morgon med yrsel och huvudvärk.Envis som jag är travade jag ändå iväg till Gränna från Ödeshög.Regnmolnen hängde tunga men jag hade dropparna på min sida.Stannade vid Vida Vättern , där Oskar bjöd på en kopp kaffe . Väl framme i Gränna och efter mycket vankande upp och ner på gatorna där lyckades jag till sist få ett rum på vandrarhemmet Strandterassen. Ida och hennes mamma Ann lät mej övernatta där gratis.Kvällen artade sig fint när Stepan , min äldste son , med familj bjöd mej på middag på sin resa hem från Göteborg.- Fick också träffa mitt älskade barnbarn Sigge.


Han var lite anti först , men jag mutade honom med chokladglass.

Fortfarande lite yr , huvudvärk och rejält trött efter nästan 3,5 mil återvände jag till vandrarhemmet för att sova.Ensam i en hel huslänga full av rum.

Mådde dåligt under natten och på morgonen kräktes jag , hade svår huvudvärk och blev sämre och sämre.Ringde Ann och Ida som sade att jag fick stanna en natt till om jag behövde .Sen fick Kaj mej att ringa vårdcentral och läkar kompisar.Det slutade med ambulans från Gränna till Jönköpings lasarett. Tack till ambulanspersonalen , Dan och Hans-Erik , för ett fint omhändertagande. Tack även Ida och Ann för er gästvänlighet och kexchokladen.



Nu ligger jag här på sjukhuset i Jönköping, har fått dropp , mår bättre men är fortfarande yr.Läkarna vill magnetröntga mitt huvud.Är inte ensam för Kaj , min kära , satte sig i bilen -Ja!jag vet helt emot miljöpolicyn!Men det är ett nödfall.Personalen här har varit toppen snälla mot oss båda.Rosor till er alla!


Nu har jag alltså konsumerat sjukvård och tjuvåkt ambulans 4 mil ... Men fick ligga i en helt tom varm sal./Loll Skrivet av spökskrivaren Kaj

20 oktober 2008

Dag 20

Kursare från Linköpings universitet
Helena från Linköpings universitet ger mig massa bra namn och nummer!

Bilden: Börje och Birgit! Innehavare av en liten butik som man kan skaffa sig en egen skyddsängel från , Eden heter den!


I morgon Tisdag blir det live i radio Stockholm någon gång mellan 8 och 9 på morgonen! Lyssna gärna ni som kan.

Jag har fått en skyddsängel av Börje och Birgit Ohlson. TACK! Jag delar med mig av den till moder jord .


Hittade resterna av VOLVO , det som blev kvar!


En speciell hälsning till Grethe, min yngsta medvandrare så långt. Kram och lövregn!

Halloj, bloggar från biblo i Ödeshög. Här har jag spenderat natten på Hotell Johanna, vänligen sponsrat av Pär Svenningsom som driver vandrarhemmet i Borghem 15 söder om Vadstena. Dit kom jag igår och frågade ett gäng människor om vägen mot Ödeshög. Det visade sig vara två lärare från Linköpings universitet som hade en utevecka med ett gäng magistrar...om miljö...
Jag blev inbjuden att se på deras föreställning, gestaltning av dikter ute i naturen, och jag fick berätta om min vandring - det blev ett jättefint möte. Ett 20-tal personer som jag är övertygad kommer att gå hem och skriva under Klimatuppropet och dessutom sprida det vidare till sina kollegor och vänner.
Nu lägger jag in en efterlysning, jag önskar mig en bild och namnet på er två som skänkte mig vantar respektive handledvärmare. Jag stod där och frös om händerna, hade tappat vantarna i Vadstena, och det uppmärksammades så fint. Vips hade jag nya vantar och sköna värmande handledsvärmare skänkta av två av deltagarna i kursen. Ni får gärna be någon fota er tillsammans under kursen och maila bilden och era namn till mig! Jag samlar på alla som på något sätt bistått mig. Bistod mig gjorde också en av lärarna Helena, hon ringde hit och dit och fick Pär från vandrarhemmet att komma lyssna till min historia vilket ledde till rummet. Eftersom jag blev sinkad mottog jag för första gången skjuts. Hade stått mitt ute i skogen i natten annars. Men det är som med hela vandringen, mötena är det som är viktigt, processen som uppstår i samtal och möte och som aktiverar en ny tanke, en ny handling. Tack alla från Linköpings Universitet för att jag fick träffa er en stund på vägen!
Pax et bonum (som man säger i Vadstena)
/Loll som strax ger sig av mot Stava, som vanligt, ring om du vet nån med boende!

19 oktober 2008

Hotell Johanna i Ödeshög bjuder på en natt i sviten
Pizzeria La Rosa i Ödeshög bjuder på pizza

video

Dag 19

Vallmo på Östgötaslätten
Blåklint på Östgötaslätten

video

18 oktober 2008

Dag 18 Day 18 Vadstena







Hej kära läsevandrare!
Nu är jag i Vadstena och bloggar från Pilgrimscentrum. Man kan väl säga att jag befinner mig i pilgrimernas Mekka. Den heliga Birgitta ser på mig från alla väggar och hennes fina vandringbön finns upptryckt på små kort som man kan ta med sig i ryggsäcken : Herre visa mig din väg och gör mig villig att vandra den.
För mig handlar det kanske mer om att hitta viljan att vandra min väg. Det tål att tänka på. Vilken är ens väg och väljer man själv? Eller är det någon som visar en? De exsistensiella frågorna kommer snabbt när man befinner sig på denna historiska plats. Vackert är här också. Det har i alla fall lett fram till att jag beslutat mig för att stanna här ett dygn och vila ut ordenligt. Det var lite hallå igår. Jag hade med mig Utbildningradion som spelade in ett barnprogram om barns oro för klimatet. Jag slog följe med Grethe, 12 år, stora delar av vägen mellan Skänninge och Vadstena. Vi pratade om det mesta. Vi lekte med löven, kollade in korna och räddade grodor. Men mest talade vi så klart om klimatet. Om vad man kan göra. Små saker som ändå tillsammans blir något stort när man lägger ihop det. Det var klart och soligt men iskalla vindar blåste in över Östgötaslätten från Vätterns höstkalla vatten. Väl framme var det stängt överallt, så det tog en Kyrkoherde för att lyckas ta sig in på härberget. De hade reserverat en liten kammare åt mig i härberget Vingen. När jag till slut fick tag på rätt person, visade det sig att nyckeln till mitt rum låg i ett kuvert i brevlådan utanför dörren till Pilgrimscentrum. Nu ska jag insupa pilgrimsandan som vilar över Vadstena och ladda batterierna. Natten innan denna spenderade jag i Skänninge, på stadshotellet, sponsrat av min välgörare. Ja, även en pilgrim utan pengar och mat kan behöva lite påfyllning ibland! Det är många dagar framför och igår fick jag en känsla av hur kallt det nog kommer att bli!/Loll

PS i morgon ger jag mig av på en tre-milatur till Ödeshög, om någon har kontakt för härberge, ring!

Shorty in English!
I am slowly moving forward, since slowly is the essence of walking! Being aware of the moment and I am turning in to a person that is very much here and now. I like the feeling of really being there in meetings with other people, in conversations. The dept is obvious, if we talk to each other in real presense. I am now in Vadstena, the Swedish "Mekka" for Pilgrims. And I am going to rest here for a day, there are a lot of impressions to take in, a lot of meetings. And of course I need to rest my legs as well. On and on, this is the best thing I ever did!/Loll



video

16 oktober 2008

Klimatuppropet

Än finns det tid att skriva på, nu har 17.000 skrivit under, det borde vara några miljoner, lika många som jag går steg för klimatet. Uppmanar därför er som läser att klicka på länken till höger och skriva under om ni inte redan gjort det. Det är den alla enklaste lilla insats man kan göra, men om många skriver på kan den i slutändan få en enorm genomslagkraft för att minska utläppen och hjälpa vår jord! /Loll

DAG 16

Japp som driver vandrarhemmet i Mjölby, åk dit, superhärligt ställe!





Kära reseföljare ! Tack för era kommentarer , det värmer och uppmuntrar när regnet faller och benen värker. Som t ex igår när jag gick 4,3 mil varav den sista i mörker och hällregn.Uppmuntrades under dagen av flyttfåglarnas dansande på himmelen . Plötsligt formade de ett jättelikt hjärta . Ser fortfarande nyutslagna vårblommor efter vägrenen t ex stora stolta maskrosor .Appropå vägren, som saknas på riksvägen mellan Mantorp och Mjölby , så håller kommunen på att bygga en cyckel - och gångväg . Än så länge består den av grus och lera men är dock ett bättre alternativ .-Heja Mjölby kommun !!!Det var tur att Dina och Florent tog så väl hand om mej , sov middag 3 ggr , fick jättegod mat och en hel natts sömn i en skön säng. På vägen igår förbarmade sig Sjögestads Motell över den blöta vandraren och bjöd på kaffe och mazarin . Nu har jag sovit gott i en sovsal med 12 sängar , vilket överflöd ! Det får jag tacka vandrarhemmet i Mjölby för . I dag bär det vidare mot Skänninge.

På återhörande / Loll Genom spökskrivare Kaj

14 oktober 2008

DAG 14







Natten i det hemsökta församlingshuset överlevde jag . Kände att någon var orolig antagligen för ett barn . I morse fick jag svaret prästfrun Alvina Lindblom hade förlorat 2 av sina 8 barn i huset. Med Inas hembakta bröd och nyplockade åkerö äpplen i ryggsäcken vandrade jag vidare mot Hjulsbro och Linköping . Nu har jag fått vila ut , äta god mat , hemma hos Haralds,vår basists , föräldrar. Nu avviker jag lite från rutten och går mot Mjölby i morgon .
Fortsättning följer /Loll . Noterat av min spökskrivare Kaj.

13 oktober 2008

Stegräknare




Hej!

Det här Anna Eriksson som skriver i Lolitas Blogg.





Jag köper en stegräknare.





Lolita hälsar från det hemsökta församlingshuset i Askeby

dag 13 323950 steg Gårdeby







Hejsan svejasan! Sitter och bloggar på skolan i Gårdeby. Kom hit efter en vindlande vacker vandring i strålande sol från Mariehov till Gårdeby via Söderköping. En del av Klosterleden som jag går på nu. Tittade först in hos Eva och Olle på Smedjan och frågade om härberge, där fick jag med mig egenodlade vindruvor, äpplen, bröd och ost och stod ett telefonsamtal senare vi Gårdeby kyrka. Kom mitt i familjegudstjänsten för barn och vuxna. Där utspelade sig följande söta historia. Prästen, Pernilla, pratade med barnen om tacksamhet. Det finns så mycket att tacka för sa hon, solen, och mamma och pappa till exempel. Vem ska man tacka för allt frågade hon sedan barnen. En liten flicka svarade: Mormor. Hela kyrkan skrattade. Därefter serverades korv stroganoff i församlingshuset för alla barn och vuxna. Vilken tajming för en hungring vandrare. Hade ett fint samtal med församlingsborna Elin och Louise. Natten har jag spenderat på en matta i församlingshuset. Hårt och ont och svårt att sova, men jag tackar mig själv för att jag valt att släpa runt på min dunkudde. Den är en överlevnadsfaktor. Liksom silkeslakanen jag fick av Gabbi. I natt har jag haft dem som täcke, och det märkliga är att de värmer, tunna som de är. I församlinghuset fanns både elpiano och vanligt piano. Jag tände levande ljus och spenderade kvällen med att göra en version för piano av min nya låt. Och se: Det ska bli piano på den låten på min skiva. Det är en pianolåt. Det hade jag aldrig listat ut om jag inte sovit i Gårdeby församlingshus i natt! Tack Gunni och alla andra som hjälpt mig denna gång. Nu vandrar jag vidare mot Askeby. Stegräknaren funkar ibland, men det blir inte korrekt för plötsligt har den slutat räkna. Om någon fortfarande vill hjälpa mig så går det att skicka en till Vandrarhemmet i Mjölby som jag fått erbjudande att bo över i. Ring 0142 10016 mellan 18-20 för adressen. Men kom överens om vem som gör det genom att svara på denna blogg, jag behöver bara en! :-) (kommer dit om ca fyra dagar)
Kram till alla mina läseföljare!/Loll
PS, blev just inbjuden av lärarna att berätta för barnen här på Gårdeby skola om min vandring, det gör jag så gärna, de jobbar mycket med miljö i skolan och jag hoppas att jag kan bidra med några tankar, och positiv energi till att jobba på i samma goda anda de börjat. DS

12 oktober 2008

Appropå en artikel och det jag gör

12:11 - Ut på landsbygden igen.

13:13 - Mother Nature Is Divine - Oktobernypon i Nybble.

13:50 - Steg för steg.

15:43 - 322166 steg och här ska jag försöka hitta härabärge.



Läste i lördagens NT om Christian Azars bok Makten över klimatet är en grundkurs om miljöhoten. Sammanfattningsvis menar han att individuella insatser aldrig kommer att lösa klimatproblemet, förvisso inte oviktiga men nej. Han förespråkar i stället ett top-down-perspektiv och propsar på global kolidoxidskatt.
Säker jättebra det med tänker jag men jag tänker att han har så otroligt fel när han inte tar in att varje människa som bebor klotet inte skulle göra skillnad om de förändrade sig. Jag tycker precis tvärtom, jag förespråkar ett DOWN-TOP perspektiv. Det börjar i mig, det börjar i dig, det börjar i vårt samtal, vår gemensamma känsla för något som vi delar, nämligen den jord vi lever av. Det börjar i hjärtat, i medmänskligheten, i kärleken till varandra och vår jord. Sen kan man väl toppa med en och annan viktig lag. BASTA CHRISTIAN!
/ps Mariehov där jag sovit som en prinsessa i natt ligger på Klosterleden, jag gick vilse, men kom rätt! / Loll

Hi my Englishspeaking supporters! Time to write a few words. I did a great moon walk - I walked the dog in the house at midnight, under a almots full moon and dramatic clouds of grey flying over the sky. Beautiful, and if I wasn't such a confident person I would probably have been looking for the warewolf. So a serious report. I have walked more than 23000 kilometers, my body is pretty tired, but still, full of energy. I meet such fantatstic people, open minds, love and hospitality. It brings a lot of hope for the future. Pax your pilgrim Loll

11 oktober 2008

Dag 11 Mariehov 300 000 steg

Yrsa och hennes döttrar





15:55 - På väg mot Söderköping efter en natt på turistgården i Norrköping.




21:44 - Gästfrihet i Mariehov hos Yrsa, Tone och Tuva :)










Nu befinner jag mig hos en familj i Mariehov, familjen består av hund, katt, häst mamma Yrsa och döttrarna Tone och Tuva. De öppnade sin dörr på vid gavel och bjöd in mig i sitt hem. Åter igen en sån enorm generositet och tillit. Jag tror mer och mer på mänskligheten för varje dag jag är ute och går. Mariehov är otroligt vacker belägen i öppet landskap strax utanför Söderköping. Jag missade första delen av Klosterleden och vandrade därför mestadels E22. Nytt för idag är att bilar tutar och bilisterna vinkar. "Där går den där tokiga kvinnans som går för klimatet mot Hamburg" jo det är jag det. Visst undrar jag om jag är lite tokig ibland. Men tvivlet på mitt sinne varar inte länge. Så fort jag möter alla dessa fina männsikor så känner jag att den här vandringen verkligen betyder något. Varje steg jag tar, har någon slags mening. Det blir många handskakningar. En kvinna skakade in en hundring i handen på mig idag. Förstod knappt vad som hände. Men jag tog emot den. Jag tror nämligen att allt har en mening, allt leder till något. Kanske de där 100 kronorna kommer göra en enorm skillnad vid något tillfälle längre fram, om inte för mig, så för någon jag möter.
Jag kan skvallra att jag spenderade förra natten på Turistgården, vandrarhem, i Norrköping. Det hade min älskling Kaj, fixat. De gav t om lägre pris och bjöd på städning när de hörde att rummet var till mig. Middag, massage för trötta ben, rygg och fötter, allt bjöd han på. Sicken tur jag har, som träffade en sån fin person precis innan jag gick min väg. Drygt 23 mil har mina fötter vandrat. I dag var första gången jag kände något som skulle kunna utvecklas till ett skavsår. Sedan en fråga som jag bollar rakt ut. Nån som vet hur mycket kalorier man behöver om man vandrar ca 2 mil/dag med packning på ryggen? Jag äter ordentligt. Verkligen. Mestadels en skön smörgås diet. Men det skulle vara kul att veta. Och en ny stegräknare behöver jag. Om nån har en sån som skrotar i ett hörn, tar jag tacksamt emot. Min funkar bara när den har lust och det är rätt meningslöst. Imorrn blir det klosterleden mot Gårdeby/Askeby ..../Loll Just det, dagens media: Folkbladet

10 oktober 2008

10 oktober inlägg 2

10:56 - En gata för mig i Norrköping!

11:30 - Budskap i Norrköpong.

11:41 - Kravodlad äpple :)




Sitter och bloggar på Biblan i Norrköping. Mätt på ett kravodlat äpple sponsrat av Madeleine, och gårdagsbröd från Åby Konditori. Toaletten blev upplåst i ett huj här på biblo när jag saknade krona. Det är många som kommer fram och pratar nu, undrar hur det går. Mycket uppmuntran möter jag bland människor och eftersom jag inte har någon brådska tar jag mig tid för samtalen som uppstår. Bara det är en skön känsla. Jag har inte bråttom. "Ur hand i mun, det räcker" sa en äldre man jag pratade med. "Pengarna, det är bara bekymmer för de som har för mycket. Vi andra har det som vi alltid har haft det. Helt okej." En gammal dam, Anne-Mari, hade jag en fin pratstund med vid busshållplatsen. Hon hade förlorat sin livskamrat för snart ett år sedan och hon var mycket sorgsen över det, så vi pratade kring sorg en stund. Sedan skulle hon absolut ge mig en slant till kaffe i alla fall för buss ville jag väl inte åka? Jag tog till slut emot 20-lappen och har lagt den till en absolut nödsituation. Hon visade mig också en genväg ner från Norra Promenaden mot centrum. "Så du sparar några meter" "Hälsa Deutchland" ropade hon när hon klev in i bussen med rollatorn.
Status i övrigt. Vandrarbenen är lite trötta, fotvård går jag omkring och drömmer om som en hägring, massage likaså. Somnar med blixtrande smärta i höfterna och knäna på kvällen men nästa dag är den som bortblåst. Ett parRyggen, peppar, peppar, peppar, håller än! Saknar mest: Siggelito, Magda och Mira. Och Sophias kaffe./Loll - Mrs Walker (ni vet väl att jag är gift med Fantomen från Bengalen?)

Dag 10 Day 10 286000 steg

Halloj, efter en slingrande vandring från Stavsjö, via Krokek och Bråvikens dimhöljda vatten kom jag fram till Åby. Ett snabbt besök i kyrkan hos prästen Cecilia ledde till att jag fick sova i församlingens dagis, Liljan i Kvillingegården inatt. Där togs jag emot av Kerstin som lämnade hela dagiset i min vård över natten. Jag tänker på hur stort det är att jag får sådana förtroenden. Det finns inte tillit bara från mitt håll utan lika mycket från dem jag möter. I dagens NT är det en artikel om mig, och en av papporna här på dagiset, en riktig återvinnarpappa, kom strax tillbaka med tidningen sedan han lämnat sitt barn på dagis. Har ätit frukost med barnen här och strax bär det av till Norrköping. Ska försöka uppsöka ett bibliotek och läsa ikapp lite tidningar. Min värld består ju av vägar, möten och vägar och möten. Vad som händer i världen vet jag inte riktigt. Men jag vet vad som händer i naturen. Jag har sett så mycket vackert under dessa dagar att jag inte kan begripa hur vi kan skada den här fantastiska planeten vi bor på. Jag blir mer och mer övertygad. Det här handlar inte om makt och pengar, det här handlar om att du och jag och alla andra helt vanliga människor måste hitta tillbaka till kärnan. Vad är det som är viktigt med livet? Jag har för min det hittat svaret. Det är mötet med andra människor, samtalet, kärleken. Det är att dela med sig av det man har till den som behöver. Det är att hjälpa den som behöver hjälp. Lyssna när någon behöver ett öra. Det är att vara rädd om arvet vi fått, jorden. Tänker på Hasse o Tages gamla film, Änglamark. /Loll
PS no English today, cannot stay so long on this computer, but I will reach Norrköping in couple of hours. I am also thinking about what is important in life? The meeting with ohter people, love, talking and listening to each other, helping and sharing, caring for the great gift we got, the earth.

09 oktober 2008

Dag 9 Day 9




11:08 - Mot Åby.



12:26 - On My Way.



12:27 - Lunchpaus i Bråviken.



13:03 - För vanligt : Ingen vägren. Att gå säkert är näst intill omöjligt i Sverige idag.









En natts vila på Stavsjö vandrarhem, grönt och t om fått utmärkelse för detta. Där gick jag rätt! Ett par mackor i ryggan och ut i regnet. Jo, det blir en systembolagsplastpåse dag idag. Och regnponcho. Men jag ska inte ha sjalen som färgar på mig. Såg TV första gången igår, och var enbart intresserad av nyheterna. Vad händer i världen? Volvo, finanskrisen, regeringens åtgärdspaket för att vi ska konsumera mer. Hallå? Hallå! Jag förstår inte dessa dubbla budskap. Nån annan som gör det? Ser fram emot en förklaring från nån som vet.../Loll
Nu vandrar jag vidare mot Åby, ingenstans att bo där heller, så tips, ring på min tipstelefon 070-7741665 :-)

08 oktober 2008

Trötta ben i Stavsjö, dag 8, 247000 steg

09:40 - Hösten när den är som vackrast. På väg från Jönåker mot Stavsjö.

12:36 - Avstånd till fots.

15.00 - Så här varmt är det idag!!




Efter ytterligare två mils vandring i solsken, iklädd endast en av Anna Bs toppar (tack anna, använder hela tiden!) så når jag Stavsjö återvinningsvandrarhem. Där öppnar Tommy och ger mig genast ett rum och en handduk och hopp in i duschen. Vägen hit var vacker, och med Cecila från Lunda Församlingsgårds gedigna matsäck, har jag stått mig bra. Visslande, munspelande, sjungade vägen fram i en gudabenådad natur i alla höstens ljuvliga färger. Jo, ytterligare en TV-kanal sökte upp mig, Östtnytt TV 4, kommer kanske ikväll...vet inte...Nåja, väl här så är det kul att komma just till ett vandrarhem som består av en återvunnen flyktinganläggning. På väggarna sitter gamla reklamaffischer över Pommac, diskmedel o annat, som han som driver det hittat på vinden. Det ligger i en gammal affär. Mat finns här inte, förutom kaffe, te och äpplen, men jag har ryggan full av choklad och nötter :-) så jag står mig fint till imorgon. Känner att benen är lite slitna, liksom jag. Det blir ingen ordentlig sömn, kanske runt fem timmar per natt. Jag får nog FÖR mycket energi! Imorgon tar jag halva vägen till Norrköping. Och Nu kommer en hälsning till Magda som sitter inne med senaste dagarnas bilder, dags att lägga upp gumman: annars blir högen för stor. Säg till om du vill att jag ska sprida bilduppläggandet till fler.
Tack igen till Lunda församlingsgård, Maria, Cecilia och barnen. Det var fint att få möta er allihop! Nu ska jag sträcka ut mig och se om jag får syn på nån konstig människa i randig toppluva på nyheterna som är ute och går för klimatets skull..../Loll

On my way to Norrköping, making a stop at Stavsjö, a very beautiful place! I knocked at the door to the hostel, which is a recycling place, and Tommy who runs it emediately gave me a room. I am pretty tired, I don't get enough sleep, maybe because I get to much energy from doing this. Another TV-channel looked me up today, so the word of my walk is spread around. Had a shower and now I am going to rest and watch tv...maybe I will se a strange person walking around shouting about the climate...../Loll

Ett litet citat

Här i församlinghuset finns det många böcker, hittade ett sådant fint citat av en av mina förebilder i livet, Moder Teresa.

Ibland tror jag att det vi gör är en droppe i havet
Men havet skulle vara mindre utan den droppen

Så tänkte hon, och så tänker jag om det här med förändring. Den startar i varje människa, och för varje människa som ändrar något i en positiv riktning, så blir den goda kraften så mycket större, till slut kanske ett hav....

Nu bär det av mot Stavsjö - jag hoppar Ålberga. Det är en vandring på 2 mil. Ingen härbärge ordnat i vanlig ordning, men tilliten är på topp.

Eder vandrerska på morgonkvisten./Loll

PS, er jag mött som fotat med egna digitalkameror får gärna maila bilderna till lollbrittpop@gmail.com, så kan jag lägga upp dem på bloggen. Ds

Och jag var med i Mitt i musiken samma dag jag gav mig av. Det går att höra på nätet. Blev glad över att de letat upp en av mina outgivna låtar och spelade som intro och outro till inslaget.

07 oktober 2008

Dag 7 Day 7 218400 steg




09:17 - På väg till Jönåker.

09:24 - Vandrarens skugga.



Från klass 6 E i Stigtomta skola där vi pratade klimat en stund på morgonlektionen(hej allihop! det var jätteroligt att träffa er!) så ringlade sig vägen genom underbart vacker dimhöljd sörmlandsnatur med en stigande sol.

Träffade på Sven på morgonkvisten, han kom på sin cykel och hade spanat på tranor, en riktigt naturälskare. Jag fick den roliga historien om kampen för att rädda fågelsjön Hallbosjön. Den höll på att slamma igen och prover togs. Ett fel var att det var för mycket kväve. Och anledningen antogs vara för mycket kiss. Så Sven och hans vänner drog igång en kampanj i Stigtomta för att folk en dag skulle kissa ute. Denna dag skulle kvävehalten mätas. Och det lyckades. En dag gick Stigtomtaborna ut på gräsmattan istället. Kvävehalten sjönk. Det spred sig och Stigtomta fick fina besök av miljöfolk från när och fjärran. Vid ett tillfälle var det både folk från Indien och Japan på besök. Indiern blev konfunderad när de ivrigt berättade om utekissardagen. Han sa: Ja, det där är ju inget problem för oss, vi har ju inte så många toaletter.... Sven skrattade och sa att det tog ju lite udden av grejen. Sedan cyklade han vidare och jag fick njuta av tranorna. Otroligt! Vilka fåglar.

Sen dök TV upp, sänds nog på SVT Sörmlandsnytt imorgon kväll... och jag tog en sovpaus i det fria, med solen på näsan. Vet att ruggväder stundar så det är bara att njuta.
Famme i Jönåker, försökte jag med ett äldreboendej men där kunde de inte ta emot mig för de höll på att bygga om, mat erbjöd de dock vänligt, sedan hälsade jag på min loppisfavorit Kalle i backen och fick församlingshuset utpekat. (ni som ätit middag hos mig - tallrikarna har jag köpt där o de röda besticken) I Lunda församlingshus sitter jag nu och bloggar. Har nytvättad just skrivit en låt på en lånad gitarr (inspelad på mobilen). Här har jag träffat församlingsassistenterna Maria och Cecilia och juniorerna och miniorerna, gullungar från Jönåker skola, fått höra på när de sjunger i sin kör, och varit med och pysslat. En hel trave med fina teckningar och hälsningar har jag fått. De ska fröknarna posta hem till Bondegatan. Så, nu väntar lite att äta i källarplanet, ska hänga lite tvätt, bädda en säng, äta lite glass och chokladsås och läsa lånta böcker från kontoret. Alla är som vanligt - generösa, underbara, goda och ljusa. Det är extra roligt att träffa så här mycket barn. Barn funderar, är nyfikna, vill veta, jag hoppas att det vi pratar om går att omsätta till att de känner sig delaktiga i att kunna påverka./Loll. Eder klimatvandrerska på ännu en ny plats i Sverige. PS glömde, när jag kom in på expeditionen sa Maria som jobbar här: jo vi har en film, den kanske du vill se - den heter Forrest Gump. Sen skrattade hon. Och se: det gjorde jag med!

I have met lots of children today, both in Stigtomta and later today in Jönåker where I am staying tonight. The meeting with the children is very special to me, they are worried but also very curious about everything, from why, to how old I am, were I am from, what I have in my backpack. We have had really good discussions and I hope they feel that they are able to be a part of the work for a better care for the earth. And again, I meet such hospitality, is this my country? I am proud! /L

06 oktober 2008

201500 steg

Har jag hittills gått, det innebär att jag antagligen kommer att spräcka 2 millioner tanken rejält. Min stegräknare är sönder, men eftersom jag vet att en mil är 13000 steg, och jag räknar i hop avstånden mellan skyltarna, så är jag uppe i 15,5 mils vandring nu. Kvällen i Stigtomta församlingshus avslutade jag med att hoppa in som alt i Kyrkokören. Just nu sjunger de en låt av Py Bäckman. Den trötta och hesa vandrerskan fick ge upp efter tre låtar. Nu återstår att återfinna dusch och tvättmaskin i denna jättebyggnad...god natt/Loll

Dag 6 - Day 6

13:05 - På väg till Stigtomta i strålande sol!!

13:40 - Nu har folk hört direktsänding i P4 Sörmland och gör tummen upp när de kör förbi.
Ger styrka i benen och ryggen!

16:05 - Mina välgörare i Stigtomta på församlingshemmet. Inkluderat dusch, mat, dator, sovplats, tvätt och jättefint samtal!





I fullständigt hällregen travade jag och Petter mot Nyköping, han i dyngsura jeans, iskall, bägge med systembolagspåsar runt gymnastiskorna. Min regncape var blötare inuti än utanpå och min sjal från Nepal (rim) droppade rödfärg efter vägen. I Tacksjön knackade vi på, frusna och halvdränkta, vi fick kaffe, kaka och mackor av Brynolf och Kerstin, det var en välbehövlig paus med 1,5 mil kvar till Nyköping. Petter och mina vägar skildes åt i rondellen vid OK östra avfarten till Nyköping. Det blev en kram så att vattnet skvätte som när man vrider ur tvätt. Jag fick en vandrapinne, med mitt namn och hopp om säkervandring i runskrift som han gjort. Den åker med i fickan vidare efter vägarna.

Hostan och halsen mådde inte bäst av stormpromenaden, och jag tog ett stopp på Coop Forum i Rosvalla. Där bjöd Emil på Caféet på kaffe strax före stängning men jag noterade också i ögonvrån alla mackor som åkte i sopen som förblivit osålda denna dag. Det är så vi lever. I torpet brassade jag på kamin och brasa, försökte hänga blöta kläder i den 6 graderna som var inomhus. Men först skuttade jag lätt utan ryggsäck upp till kantarell och svarttrumpetsvampställena och plockade till middagen. Sedan kom min kära Kaj som hade son på hockeymatch i Nyköping med middag och sen är det censur.
I morse knackade radio Sörmland P4 på för direktsändning och sedan bar det av till Stigtomta i ett underbart solsken. Men ska det växa blåklockor, rödklöver och gulmålla efter vägrenarna så här års????
Här sitter jag nu och bloggar från församlingshuset. Har haft diskussion om klimatet med några 6:klassare, Ebba, Maria och Linn och deras fröknar, Anna-Lena och Elin. Här ska jag sova i natt, låna tvättmaskin, dusch och skafferiet står öppet. Elins onyttjade matlåda med ris och kyckling blir middag, fulltständig öppenhet och generositet. I morgonbitti har jag lovat att besöka flickornas klass och berätta om min vandring och prata om klimatet och varför jag gör det här. Det ska bli jätteroligt. När jag går mellan orter där det är en kortare sträcka hinner jag prata mer med människorna som bor där. Tror det kommer att bli en mycket givande vecka ner till Norrköping. Eder vandrare för klimatet/Loll

Now I reached Stigtomta, I am sleeping in a house that belongs to the Swedish Church, were they have activities for children and a lot of other stuff for the inhabitans. I had a really interesting conversation with the kids and their tutors. Tomorrow I am visiting their school as well. The shorter walks give me more time to spend with people I meet. Everyone is very interested and generous. I am so happy to see that people I meet are so open minded! /Loll

Inslaget från P4 går att lyssna på i lyssnararkivet, klicka på dagens rubrik, 08.30 - 09.00 måndag 06 okt 2008
måndag 6 oktober 2008 08:30
Längd: 30 minuter
Format: Real Audio - Windows Media

05 oktober 2008

Begining of day 5 - början av dag fem

10:05 - På väg från Tystberga.
13:21 - Vägen mot Hamburg 1 mil från Nyköping.

14.09 - Fartdöden strax utanför Nyköping.





I will shape up and write more in English, often due to time, it is hard to write in both languages...I mean, I have all the time in the world, but i prefere to spend it with the houst's that are taking me in. Anyway, still i Snickarhult, Tysberga, close to Nyköping. Full autum heavy storm with rain outside and my cold is getting worse. My ambition is to get to my summer house and spend the night there. It is av very good house thinking about the environmental issues. No electricity, no heating, no water. But I think I left some nuts and chockolate there the last time, and the forrest is full of mushrooms. Just kidding, or sort of, I will bring the chocklate and nuts with me and definitely go get some mushrooms for dinner, but the man in my life is bringing the rest since he is close by anyway. Petter is leaving with train back to Stockholm today, he has been a really good company the last days. I am sure we will stay friends from now on.

Ok, morgon i Snickarhult. Kul är att Therese och Lasse som tagit emot oss träffades på Kvarnen )(känd ölhall i Stockholm) där hon jobbade för tio år sedan. För tio år sedan var jag mycket där, och jag kände igen henne efter en stund. Hon har serverat mig öl flera gånger. Det är riktigt höststorm med regn ute, löver flyger som småsten i luften. Det blir en stor utmaning att gå vidare i det här vädret. Ska se om jag kan hitta nån genväg från Tystberga upp till mitt torp där jag ska sova i natt. Det är minst tre mil att gå. Känns hårt i vädret och med tanke på att jag har en förkylning som satt sig rejält i bröstet. I torpet finns nötter och choklad och de ska med som nödproviant. Min kärlek kommer dock och möter mig med middag, eftersom han ändå är i trakten. Vilken tur för mig. Annars hade det bara blivit svart trumpet och trattisar till middag. Det ska jag nämligen plocka och äta. I dag åker Petter tillbaka till Stockholm med tåg från Nyköping, det har varit roligt att ha honom som vandrarsällskap, han kommer med all säkerhet att finnas kvar som min vän, vi har ju tillsammans gjort en massa erfarenheter och upptäckter och framförallt lärt känna varandra. En mycket fin ung man som det ska bli kul att följa./Loll Och nu till stegen. Jag har en usel mätare. Så här kommer en ganska säker uppskattning. Jag har gått 11 mil, dvs 143000 steg. Idag nollställer jag och försöker räkna igen. Skulle eg behöva en bättre och känsligare. Och tack för alla uppmuntrande SMS, jag kanske inte alltid svarar, mobilräkningen lär bli hög som empire state buildning....

PS klicka på rubriken och läs en artikel i dagens Sörmlands Nyheter

04 oktober 2008

I snickarhult







Ännu en dag vandrad, tänk att komma gåendes och kliva upp på macken man vanligtvis kastar sina sopor, köper glass på eller tankar bilen, bakvägen. Vi lämnade Elon och Mette med pigga kliv trots nattens vedermödor, och solen sken och soporna låg längs vägen, och så småningom nådde vi Sillekrog. Där gick jag frankt fram till personalen och berättade vilka vi var. På mindre än en halv minut hade Christine fattat beslutet att vi fick välja fritt från menyn. Vilken generositet. På Sillekrog källsorterar man redan, även om det kanske används en del onödiga engångsförpackningar, men arbetet med att tänka miljövänligt är påbörjat och långt framskridet.
Mätta på lax och vegetarisk pyttipanna vandrade jag och Petter vidare mot Tystberga. Ia i Vagnhärad hade gjort ett upprop om att vi behövde boplats och Therese och Lasse i Snickarhult nappade direkt. Nu sitter jag och bloggar vid deras dator, i ugnen ligger en lammstek som doftar ljuvligt, en egen varm stuga med sängar och MADRASSER väntar oss, och duschen jag tog nyss känns himmelsk. Tänk vad man lär sig bli tacksam, när man inget har.

På vägen hit hittade vi Stefan och Barbro i Tuvelund. Vi gick in och letade efter en viloplats för värkande ryggar och slutade i en diskussion om livsstil, elbilar, konsumtion medan vi mumsade på kanelbullar, nyskördade tomater och drack kaffe. Jag är tagen av hur intresserade, generösa och varma människor vi möter är. Att klimatfrågan är viktig, att tanken på hur vi lever och vad vi gör är stor och diskuteras, så är det. Det känns som det pyr en rörelse av positiv kraft hos människor. Som min utgångspunkt, jag tror att människan är god! Det som däremot slår en när man får ett omvänt perspektiv, dvs gå på vägen och se på bilarna och inte tvärtom är: de har tagit över, det finns ingen stans att gå som är anpassad för fotgängare. Ljudet är plågsam, en del vägrar ens gå ut i körbanan, som om de tycker att vi inte har där att göra. Har vi på vägen att göra?
Nu ska magar mättas och trötta fötter vilas. I morgon ska jag ta in på mitt privata hotell: torpet i skogen, kallt, utan el och vatten, men fullt beboeligt även om det är lite kyligt. Men innan dess ska Skatan bjuda oss på lunch och Petter ta tåget tillbaka till Stockholm.
Sedan är det Stigtomta och Jönåker. NÅN SOM HAR ETT TIPS? /Eder klimatvandrerska på väg. Loll (Foto: Therese Holmqvist)


Dag 4 Day 4 Vagnhärad











10:03 - Milstolpe på vägen.

10:59 - Busshållplats på gamla E4 strax innan Nyköping

11:03 - Nära Tystberga.





Vi stannar på vägen från Ytterjärna mot Vagnhärad i Hölö kyrka. Där träffar vi organisten Ronny och kyrkoherden Göran. Hölö är en aktiv kyrka, de har ett helt program som handlar om klimatet, föredrag, kabaréer, konserter. Klimatuppropet känner till väl. Vi blir bjudna på limpmackor med ost och nybryggt kaffe. Sofforna är mjuka och sköna och vi har ett mycket intressant och givande samtal om klimat, livsstil, kyrkans roll och vad var och en kan göra och vad det är för hinder som vi sätter upp. Kyrkoherden rekommenderar oss en fin skogsväg till Vagnhärad. I skogen hittar vi ett bilvrak och en tvättmaskin. Tvättmaskinen har någon slängt precis vid Galgbacken, en historisk plats. Märkligt fornminne.

Längre bort på vägen hamnar vi hos Mats, han bor i Tullgarns slotts gamla jägmästarbostad. Där har han skapat ett paradis fyllt av vackra blommor och utrotningshotade fågelsorter. Gäss och tuppar och ankor, där ligger en katt och lapar i sig solljuset och en svart vakthund håller koll. Hans lilla gård ligger med utsikt mot en sjö och vi får med oss varsitt gigantiskt äpple och en rekommendation att besöka Brita på Handelsträdgården. Brita har också skapat en oas. Höstens alla vackra blommor fyller hennes handelsträdgård och vi diskuterar naturligtvis klimatet och miljön. Brita rekommenderar oss att kontakta tjejen som har Hantverksstationen Stinsen vid Vagnhärad station. Fem minuter före stängning kommer vi dit. Träffar en helt underbar tjej, Ia, som snabbt ordnar så att vi får sova över inne i väntsalen och så att vi får frukost nästa morgon. För oss diskbråckspatienter är natten fruktansvärd, tradolan och alvedon tar oss igenom den, men ändå. Vi har ett varmt rum, varsin träbänk, toalett med varmt vatten. Fortfarande en lyx, något som står tomt och uppvärmt. Jag går också på kvällen till pizzzeria Mira (samma vackra namn som min dotter) och de ger mig en pizza. Tack för det. Lite varmt efter en diet på smörgås i flera dagar. Nu sitter jag i köketoch bloggar hos Mette och Elon, de har bjudit på en god frukost och säger just till Petter att han kan göra en matsäck. Överallt finns generositet, överallt finns intresset för samtalet om hur vi lever. Nu går vi mot Tystberga och hoppas hitta någonstans att sova där i natt - nån som vet? Ring mig/Loll

03 oktober 2008

Dag 3 Ytterjärna

08:41 - Dottern Anna bjuder på ekologisk frukost i Ytterjärna

10:57 - På väg till Vagnhärad.

15:17 - Fornminne i Sörsjön.

15:22 - En skogsglänta i Sörmland.

16:37 - Istället för TV.

16:44 - Äpple ifrån Mats i Jägarhult!

18:07 - Ia på hantverksstationen Stinsen ger oss härbärge i väntsalen i Vagnhärad.

18:52 - Pizzeria Mira i Vagnhärad bjuder på pizza!




Nu har jag provat Gabbis silkeslakan första gången, som att sova i en dröm. Min egen kudde som jag släpar på känns som ett bra val. Sitter och äter ekologisk frukost med dottern Anna hos familjen som tog emot oss igår. I Skogsbrynsbyn i Ytterjärna äter man närproducerat och ekologiskt. Brödet kommer från lokala bageriet, musli från Saltå Kvarn som ligger runt hörnet, yoghurt och ost från bonden. Tomaterna kommer från en grönsakhandlare som odlar själv. Allt smakar ljuvligt gott. I dag bär det vidare, antingen Hölö - kort alternativ, eller Vagnhärad. Det handlar om höften som är lite sliten. Saknar barn, kärleken och kaffet på Spuntino och mina kära vänner. Det är lång tid att vara borta, men mötena med nya människor är fantastiska.
Jag har också fått lära mig lite tyska här. Jag är hungring och har inga pengar. Har gått till fots från Stockholm, en pilgrimsvandring för klimatet. Redan dag tre, inte så dumt./Loll

I have slept in the sheet of silk I got from Gabbi, wonderful. My own pillow was a good choice to bring. Having a locally produced organic breakfast with the daughter in the house Anna. This village only use such products. I miss my kids, my love and my friends and the cofée at Spuntino after my morning walks. I have learned a few words german: I am hungry, I have no money, I have been walking by foot from Stockholm , a pilgrim walk for the climate. Could be of great use further on./Loll

02 oktober 2008

Dag 2

12:28 - Petter Hellström, medvandrare på väg till Järna!


12:28 - Jag själv :)

16.03 - Fartdöden på väg till Järna.

17:48 - Konditori som bjöd på bröd. :):)

När vi når Järna försöker jag och Petter få något att äta. Vi börjar med ICA. Ett butiksbiträde visar oss vänligt till chefen när vi frågar henne om de har något som ska slängas, att avvara. Hon kan inte fatta beslut. När vi möter chefen hänvisar han till ytterligare en chef som har gått hem. Han kan därför inte fatta beslut och ge oss något att äta. Vi står i en gigantisk ICA-butik, omgärdade av hyllmeter med mat, framför en rundmagad butikschef som inte kan fatta ett självständigt beslut. Det är för stort. Avståndet alltså, mellan oss och honom. Vi går tvärs över gatan. Där ligger konditoriet Lilla Maräng. När vi kommer in är det utplockat ur hyllorna, de har sålt slut det mesta. Jag berättar vilka vi är, och att vi ska vandra vidare till Ytterjärna, men inte har ätit mer en nån smörgås på hela dagen. Först säger hon att det inte finns något kvar nästan. Då säger jag att det räcker med bara ett par skorpor och att vi får fylla på vattnet. Då förstår jag att kvinnan på andra sidan disken nått fram till vad det handlar om i sin egen tanke. Hon plockar ner två helt ljuvligt goda valnötsbröd och två croissanter i en påse och önskar oss lycka till. Avståndet mellan oss försvann, vi blev fyra människor, två behövande utanför disken och två givande innanför.

Senare på kvällen når vi Ytterjärna där familjen Schneider Wode tar emot oss med öppna armar bjuder på mat, handdukar och sovplats. Petter sitter nu och samtalar med en av döttrarna om konsumtion, jag bloggar. Återigen, möten, samtal, givande, mellanmänsklighet./Loll

Short in English, Petter and I reached Järna, hungry. We went to the big food-store ICA and was not given anything, the distance was to far, but in the little bakery they offered us fresh baked bread. Later on the same evening we are staying att the Schneider Wode family. They took us in very generously with food, a place to sleap, and hot shower/Loll 53485 steg! (blir nog mer än 2miljoner....)

Järna




Vänner!
Sitter på biblan i Järna efter en vandring med mycket bilar. Känner verkligen brottet mot den vackra natur som omgett vägen. I Tveta kyrka blev Petter, min medvandrare från Södertälje, och jag bjudan på kaffe och skorpor av kyrkogårdsarbetarna Kajsa och Thomas. Kyrkvaktmästaren Maj-Lis lovade att ta fram listor om Naturskyddsföreningens klimatupprop och prata med prästen och jobba för att församlingsborna i Tveta ska skriva på. Ena höften har bråkat idag, men efter en paus i gräset på regnjackan så kändes det bättre. Choklad och nötter jag fick vid avgången har kommit till användning. På återhörande/Loll

01 oktober 2008

Dag 1





16.00 - Nästan i Tumba!
Det var en hutslös start, hällregn och jag gick vilse mer än 43000 steg senare landade jag i Södertälje hos Ulrika. Skumbad, massage, middag. Kunde inte vara bättre, och min älskade såg till att leverera en nödladdare till mobilen som höll på att dö mitt ute i ingenstans. Fina möten på vägen, en ung tjej vid Tumba station, en mycket gammal man vid en busshållplats där jag försökte orientera mig med hjälp av kartan. I dag ansluter Petter vid Södertälje Central, tillsammans går vi till Järna. Bloggar från länstidningen i Södertälje. Jag är vid friskt mod, utan skavsår trots dyngsura skor och strumpor. Tack för alla underbara SMS och lyckönskningar. Eder klimatvandrare./Loll

A struggle, with rain, I got lost, but finally reached Södertälje after more than 43000 steps, wonderful meetings on the way. Today a young man called Petter is join me for the next few days. To be continued. Thans for all support! /Loll
I morgon är jag med i länstidningen i Södertälje...